Sammanfattning  Att vi befinner oss i ett handelsberoende samhälle, i vilket köpeavtal kontinuerligt ingås, har lett till att lagstiftaren har funnit ett behov av att, gentemot sin motpart, ge konsumenten ett starkare skydd utöver vad konsumentköplagen ger. Trots att konsumentköplagens tvingande reglering är till fördel för konsumenten har lagstiftaren valt att utvidga konsumentens möjligheter till skydd, detta i form av garantier och försäkringar. Varför ett behov av skydd har ökat följer av att varor som dagligen köps inte alltid är felfria, därmed har det ställts högre krav på att en säljare skall hållas ansvarig för fel och för att, om möjligt, avhjälpa dessa.   Problemet i frågan blir att avgöra vilka fel som täcks upp av sådana skydd som lagstiftaren har valt att införa samt hur omfattande felansvaret, för konsumentens motkontrahent, sträcker sig. Eftersom felbegreppet grundar sig på vad en säljare har utfäst, avseende en varas beskaffenhet, bidrar det till att konsumenten bildar en uppfattning om varans hållbarhet. Oavsett hur ett fel har uppstått anses en vara vara defekt om den avviker från vad konsumenten med fog har kunnat förutsätta. Eftersom det, för konsumenten, är besvärligt att avgöra vilket skydd som lämpar sig bäst när det kommer till att få sin vara avhjälpt, måste denne ha kännedom om vad som definieras som fel och vilket skydd som är mest förmånligt.   I och med att det finns olika typer av garantier och försäkringar har det lett till att de två skydden blivit svårare att särskilja. Då båda skydden avser att ersätta felaktig vara, antigen via reparation av felaktig vara eller genom att ersätta denna med en ny vara, är skillnaden mellan de två skydden minimal men befintlig. Skillnaden kan fastställas efter att feltypen visat sig, i och med att det kan avgöras vem som skall ersätta felet. Eftersom det skall fastställas vem som bär felansvaret spelar bevisbördan stor roll, enligt vilken det är säljaren som skall bevisa att denne inte förorsakat felet. Har exempelvis felet vållats av konsumenten kan inte varan avhjälpas av garantin utan endast av en försäkring. Därmed utreder och behandlar uppsatsen var gränsdragningen mellan garantier och försäkringar bör göras för att klargöra ett, för konsumenten, dimmigt rättsläge.

<p>Uppsatsens titel: Att synliggöra det osynliga</p><p>– en studie om kommunikation i upplevelseföretag-</p><p>Seminariedatum: 2007-05-30</p><p>Ämne/kurs: FEK. Kandidatuppsats, Vårterminen 2007</p><p>Författare: Annika Lindeberg och Hannah Moström</p><p>Handledare: Sofia Isberg</p><p>Nyckelord: Upplevelser, värde, identitet, image, kommunikation, garantier.</p><p>Studie objekt: 2 företag inom Turism, 2 företag inom Utbildning och</p><p>2 företag inom Självförverkligande</p><p>Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur upplevelseföretag kommunicerar den upplevelse de säljer till marknaden. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader mellan företagen i deras sätt att kommunicera.</p><p>Vårt andra delsyfte är att öka förståelsen kring vad upplevelseföretag bör tänka på vid valet av kommunikationssätt.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys av hemsidor.</p><p>Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena upplevelser, värde, identitet, image kommunikationskanaler och garantier.</p><p>Slutsatser: Graden av gripbarhet eller ogripbarhet på upplevelsen kan påverka kommunikationen. Inga branschspecifika kommunikationskanaler har urskiljts. Däremot använder företagen sig minst av PR och events för att kommunicera sina upplevelser. Företagen använder många olika kommunikationskanaler, men anser samtidigt att några av dem är sämre än andra. Företagen bör istället koncentrera sig på färre kommunikationskanaler som är mer genomtänkta, och arbeta mer aktivt med dessa. Att strategiskt arbeta med företagets image och identitet och försöka sammanlänka dessa genom kommunikationen, kan vara ett bra sätt att lyckas kommunicera företagets identitet så att den stämmer överens med den image som kunderna upplever. Företag som säljer olika upplevelser använder sig av liknande bilder, värdeord och budskap för att kommunicera sin upplevelse.</p>

Uppsatsens titel: Att synliggöra det osynliga – en studie om kommunikation i upplevelseföretag- Seminariedatum: 2007-05-30 Ämne/kurs: FEK. Kandidatuppsats, Vårterminen 2007 Författare: Annika Lindeberg och Hannah Moström Handledare: Sofia Isberg Nyckelord: Upplevelser, värde, identitet, image, kommunikation, garantier. Studie objekt: 2 företag inom Turism, 2 företag inom Utbildning och 2 företag inom Självförverkligande Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur upplevelseföretag kommunicerar den upplevelse de säljer till marknaden. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader mellan företagen i deras sätt att kommunicera. Vårt andra delsyfte är att öka förståelsen kring vad upplevelseföretag bör tänka på vid valet av kommunikationssätt. Metod: Kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys av hemsidor. Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena upplevelser, värde, identitet, image kommunikationskanaler och garantier. Slutsatser: Graden av gripbarhet eller ogripbarhet på upplevelsen kan påverka kommunikationen. Inga branschspecifika kommunikationskanaler har urskiljts. Däremot använder företagen sig minst av PR och events för att kommunicera sina upplevelser. Företagen använder många olika kommunikationskanaler, men anser samtidigt att några av dem är sämre än andra. Företagen bör istället koncentrera sig på färre kommunikationskanaler som är mer genomtänkta, och arbeta mer aktivt med dessa. Att strategiskt arbeta med företagets image och identitet och försöka sammanlänka dessa genom kommunikationen, kan vara ett bra sätt att lyckas kommunicera företagets identitet så att den stämmer överens med den image som kunderna upplever. Företag som säljer olika upplevelser använder sig av liknande bilder, värdeord och budskap för att kommunicera sin upplevelse.

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges totala växthusgaser. I taktmed att regeringen ställer allt högre krav för att minska utsläppen så har byggbranschen enlång väg kvar att gå. Sektorn behöver ställa om och minska sitt utsläpp för att klimatneutralitetår 2045 skall komma att bli verklighet.Ett sätt i rätt riktning är att material återbrukas i nya projekt istället för att slängas i containraroch därmed aldrig komma till användning. I denna rapport kommer projektörer ochbyggchefer som gjort ett aktivt val att inte köra iväg återbrukbart material lyftas. Derashistorier kommer att genomsyra denna rapport för att skapa ett incitament förmaterialåterbrukets förmåga att inte bara skapa nya historier på nya platser men också för atthjälpa sektorn och kommande generationer för en klimatsmartare planet.Syftet med arbetet är att ta reda på vilka byggnadsmaterial och inventarier som Skanska kan fåmest nytta av att återanvända samt betrakta den lönsamhet dessa byggnadsmaterial skulle geom de selektivt kunde återanvändas.Vidare i studien presenteras rådande utmaningar som föreligger för att material ska kunnaåterbrukas. Några exempel som denna rapport vidrör är garantier och kvalitéer för diversematerial och processförändringar som Skanska står inför. Fortsättningsvis krävs att innovativalösningar och att det finns engagemang från start för att återbruk ska fungera i samtligaprojekt. / The construction sector accounts for approximately 20 percent of Sweden's total greenhousegasses. As the government sets ever higher requirements to reduce emissions, the constructionindustry has a long way to go. The sector needs to adjust and reduce its emissions in order forclimate neutrality to become a reality in 2045.One way in the right direction is for materials to be reused in new projects instead of beingthrown into containers and thus never being used. In this report, designers and constructionmanagers who have made an active choice not to drive away reusable material will behighlighted. Their stories will permeate this report to create an incentive for materialsrecycling's ability to not only create new stories in new places but also to help the sector andfuture generations for a climate friendly planet.The purpose of the work is to find which building materials and fixtures that Skanska canbenefit from reusing as well as consider the profitability these building materials wouldprovide if they could be selectively reused.Furthermore, the study presents current challenges that exist in order for materials to bereused. Some examples that this report touches on are guarantees and qualities for variousmaterials.Reuse can become a reality in the future if the projects come up with more innovativesolutions and involvement from the start of the project for reuse to be efficient.

No description available.

No description available.

I uppsatsen presenteras en utförlig granskning av W&amp;I-försäkring, mer känd under samlingsnamnet M&amp;A-försäkring, och analys av försäkringens relation till ansvarsbegränsningar i det underliggande förvärvsavtalet. Syftet med försäkringen är att erbjuda ett fördelaktigt försäkringsalternativ till traditionella metoder för att ställa säkerhet för lämnande garantier i ett förvärvsavtal. Försäkringslösningen ger en säljare möjlighet att undvika de ekonomiska inlåsningseffekter som garantiavsättningar ger upphov till, samtidigt som den ger köparen trygghet genom att säljaren kan ge garantier som denne annars inte hade varit villig att ge. Den rådande trenden visar på att användning av M&amp;A-försäkring i företagstransaktioner stadigt ökar, framförallt i företagstransaktioner med betydande värde. M&amp;A-försäkringen är i företagsförsäkringssammanhang relativt ny, vilket innebär att det finns obesvarade frågor som behöver redas ut, framförallt hur ansvarsbegränsningar som lämnas av säljaren i förvärvsavtalet påverkar försäkringsavtalet, om det är säljaren som tecknar försäkringen. För att kunna förstå uppsatsens argumenterande delar är det viktigt att först redogöra för de delar av transaktionen och transaktionsprocessen som försäkringsavtalet bygger på för att sedan utifrån försäkringsvillkor presentera en helhetsbild av försäkringslösningen. Med utgångspunkt i M&amp;A-försäkringens villkorsutformning och strukturering kan försäkringen dissekeras för att ta fram vilka principiella försäkringsrättsliga byggstenar och grundsatser som försäkringen är byggd på. Det leder till slut fram till diskussionen om vad som i försäkringens sammanhang förstås som skada, och relationen till ansvarsbegränsningar i förvärvsavtalet utifrån vad som i försäkringens olika utföranden utgör det försäkrade intresset.

I uppsatsen utreds vad försäkring är samt vad affärsrisker är och hur de försäkras inom ramen för ansvarsförsäkringen. Viktiga frågor är var, och varför, gränsen för affärsriskers försäkringsbarhet dras som den gör, samt huruvida en ny struktur och systematik kan ge upphov till en mer ändamålsenlig gränsdragning. För att kunna förstå och argumentera kring behandlingen av affärsrisker i ansvarsförsäkringen, samt för att kunna omfamna ämnessfären med ett helhetsgrepp, måste först en relation till försäkringens väsen byggas. Kunskapen om vad försäkring är och varför försäkring finns utgör oumbärliga fundament i argumentationen om affärsriskers försäkringsbara vara eller icke vara. De försäkringsrättsliga principerna och den normativa bas som bygger upp rättsområdet synliggör ramen för försäkringsavtalsparternas förhållande och rekvisiten för försäkringsbarheten. Dessa principer och normer utgör sedermera bakgrunden som affärsriskerna ses emot i analysen. Ansvarsförsäkringen täcker den försäkrades skadeståndsansvar. En uppdelning kan göras mellan hur täckning sker av kontraktuella skadestånds- och ersättningsansvar respektive utomobligatoriska skadeståndsansvar. I och med att professions- och rådgivningsansvaret behandlas annorlunda än ansvaret i andra tjänsteverksamheter finns det en principiell vinst i att belysa det separat. Affärsriskerna leder fram till ett eventuellt ansvar och hur de behandlas kan ses i de omfattnings- och undantagsvillkor som återfinns i den vanliga ansvarsförsäkringen och i GLI-försäkringen. I uppsatsen genomgås följande utvidgande och undantagande villkor: undantaget för ren förmögenhetsskada, undantaget för omhändertagen egendom, undantaget för garantier och utfästelser, undantaget för förutsebar skada, undantaget för skada på levererad egendom, tillägget för ren förmögenhetsskada, återkallelsetillägget, tillägget för ingrediens- och komponentskada, åtkomst- och återställandetillägget samt goodwilltillägget. Gränsdragningen för täckning av affärsrisker i ansvarsförsäkringen är spretig och förefaller inte utgå ifrån en bakomliggande systematik. De gemensamma nämnarna analyseras dock, vilket ger en uppfattning av de syften som försäkringsbranschen vill uppnå med avgränsningen mot vissa affärsrisker. Med erfarenheter från vad försäkringens väsen är, hur och varför gränsdragningen görs samt dess, ur ändamålssynpunkt, inte helt tillfredställande resultat, kan en ny struktur och systematik föreslås. Förhoppningsvis leder det till en mer genomtänkt och förståelig hantering av affärsrisker i ansvarsförsäkringsfrågor. / In this thesis, I examine what insurance is, together with what business risk is and how business risks are insured in the context of liability insurance. Important questions are where, and why, the boundaries of the insurability of business risks are set as they are, and also whether a new structure and systematics could give rise to a more suitable delimitation. To be able to understand and argue about how business risks are treated in the context of liability insurance, and also to be able to approach the sphere of the subject holistically, a relation to the essence of insurance must first be built. The knowledge about what insurance is and why it exists is an indispensable foundation for the argumentation around the insurability of business risks. The principles and the normative base that make up the legal area of insurance law reveal the framework of the relationship between the parties of the insurance contract and the requirements of insurability. These principles and norms subsequently form the background against which the business risks are seen in the analysis. The liability insurance covers the liability of the insured. A distinction can be made between how the insurance covers contractual liability and non-contractual liability. Since professional liability, such as the liability of advisors, is treated differently from the liability of other service businesses, there is a principal benefit in elucidating it separately. The business risks lead to a potential liability, and how they are treated can be seen in the regular and global liability insurance policies. In this thesis, the following expanding and excluding policies are covered. Exclusion of pure financial loss, property in trust, promise or guarantee, foreseeable damage and damage to delivered property. Addition of pure financial loss, recall, claims due to ingredients or components, access and restoration costs, and goodwill. The boundary of coverage of business risks in the context of liability insurance is fuzzy and does not appear to be set based upon any underlying systematics. The common denominators are, however, analyzed which gives an idea of the ends that the insurance industry wants to achieve through the delimitation against certain business risks. With knowledge of what constitutes the essence of insurance, of how and why the boundaries are set as they are and of their, from a purpose-oriented point of view, not entirely satisfactory results, a new structure and systematics can be proposed. Hopefully, it leads to a more thought-out and comprehensible treatment of business risks in matters regarding liability insurance.