Background: The global marketplace is characterized by rapid and constantchange, resulting in complex logistics systems. The port industry, which is a crucial link in the supply chain, seeks to understand the complexity of market dynamics. Ports should understand the changing market dynamics to better meet the market demand and have a competitive advantage. One representative from the port industry is Swedish ports and the Port of Gothenburg, which will be the focus of this thesis. The market demand for paper and paperboard has been a significant driver of shipping activities in Swedish ports. The market demand for bulk and container shipping is also relevant due to its influence on the port’s operation. Furthermore, itis essential for port authorities to understand the demand-oriented infrastructure to develop strategies to meet the market dynamics. Purpose: This thesis has been undertaken on behalf of the PoG. The purpose of the thesis is to provide a clearer understanding of how the current and future market demand of paper and paperboard influence Swedish ports with scenario planning. Based on the future market demand for paper and paperboard, additional information of the future market demand for bulk and container will be included in the scenarios. By using the scenarios, recommendations will be given regarding investments the port authority at PoG needs to implement as a response to future paper and paperboard market demand. Methodology: The thesis has a qualitative case study with Port of Gothenburg as the study object. Data collection has been conducted through semi- and unstructuredinterviews from the Swedish forest industry, three forest companies and port authority at Port of Gothenburg. Additionally, scenario planning will be the main analysis method in this thesis. Conclusion: The current market demand for paper and paperboard indicates that demand for paper is decreasing, while demand for paperboard is increasing. The future market demand for paper and paperboard can develop in several ways. The authors of this thesis believe that the market demand for paper will have a structural fall with an exception for special paper. While paperboard will have a continuous increase. Furthermore, there is currently an increase of bulk and container shipping in the Port of Gothenburg. The authors believe that future market demand for bulk will be stable, while container will have an increased trend. However, as the market demand is hard to predict, the thesis presents four scenarios of different futureoutcomes of market demand for paper, paperboard, bulk- and container shipping. There are several investments needed for the Port of Gothenburg to respond to theestablished demand scenarios. Investments that will benefit Port of Gothenburg themost are Port Community System (PCS), Integrated Warehouse ManagementSystem (IWMS), Real-Time Location System (RTLS), development of port quays,larger quay cranes and floating islands, and cold ironing and renewable energy. Key words: Paper, Paperboard, forest industry, bulk, container, cargo shipping,seaport, Port of Gothenburg, scenario planning, port investments

Trots att Sverige anses vara ett av de ledande länderna inom jämställdhet så har vi en utav de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa med en tydlig uppdelning mellan var vi finner en majoritet av män och en majoritet av kvinnor på arbetsmarknaden. I här studien har kvinnor som arbetar i två av de största skogsföretagen i Värmland intervjuats med syftet att undersöka erfarenheter av att ta sig till och arbeta i en mansdominerad sektor för att identifiera faktorer som bidrar till att upprätthålla en könssegregerad arbetsmarknad. Detta görs utifrån frågeställningarna; Vilka faktorer har präglat kvinnors intåg i den mansdominerade branschen? Vilka upplevelser präglar erfarenheten av att vara kvinna i en mansdominerad bransch? Arbetet använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmaterial. Det teoretiska ramverket utgörs av Berger och Luckmanns (1991) ‘Social construction of reality’, West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Kanters (1993) ‘Men and women in the corporation’. Resultatet visar på att deltagarnas resa till skogsindustrin har präglats av familj, uppväxtort och utbildning. I förhållande till vad de har mött när de väl kommit in i industrin så har även individens självbild i relation till bilden av vem som anses passa in i skogsindustrin identifierats som en möjlig påverkansfaktor i kvinnors intåg i skogsindustrin. I resultatet framgår det att deltagarna har en uppfattning av skogsindustrin som välkomnande och tillgänglig för alla typer av människor. Trots det så har en bild av hur man behöver vara för att trivas i skogsindustrin identifieras i materialet. Bilden som målas upp är närmare ett maskulint ideal medan feminina egenskaper läggs fram som mindre fördelaktiga. Deltagarna upplever inte att de har mött någon särbehandling mot dem baserat på deras kön, däremot så framgår det i deltagarnas berättelser om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad industri att det finns erfarenheter där de möts av motstånd, ifrågasättanden och press på att anpassa sig efter det rådande idealet. Avslutningsvis identifieras dessutom ett mönster av att kvinnor följer andra kvinnor inom organisationen, något som läggs fram som kan agera både som ett hinder och en språngbräda för kvinnor i organisationerna. Sammantaget antyder resultatet att gamla värderingar fortfarande lever kvar i organisationen och riskerar att producera och reproducera könssegregationen på arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna själva inte delar den uppfattningen. / Despite being considered one of the leading countries in gender equality, Sweden has one of the most gender-segregated labour markets in Europe, with a clear division between where a majority of men and a majority of women are found in the workforce. This study interviewed women working in two of the largest forestry companies in Värmland, with the aim of investigating their experiences of entering and working in a male-dominated sector, in order to shed light on factors that contribute to maintaining a gender-segregated labour market. The research questions addressed in this study are: What factors have influenced women's entry into the forest industry and what shapes the experience of being a woman in the forest industry? The study employs a qualitative method using semi-structured interviews as the data collection material. The theoretical framework is based on Berger and Luckmann's (1991) "Social Construction of Reality," West and Zimmerman's (1987) theory of "doing gender," and Kanter's (1993) "Men and Women in the Corporation". The results indicate that participants' journey into the forestry industry has been influenced by family, place of upbringing and education. In addition to the factors encountered upon entering the industry, the individual's self-image in relation to the perception of what kind of person fits into the forestry industry has also been identified as a possible influencing factor in women's entry into the industry. The results reveal that participants perceive the forestry industry as welcoming and accessible to all types of people. However, a certain image of what it takes to thrive in the industry is presented in the material. The image portrayed is closer to a masculine ideal, while feminine qualities are presented as less advantageous. Participants do not perceive any differential treatment based on their gender; however, their narratives about being a woman in a male-dominated industry highlight experiences of encountering resistance, questioning, and pressure to conform to the prevailing ideals. Furthermore, a pattern is identified where women follow other women within the organization, which is presented as both a barrier and a stepping stone for women in these organizations. In summary, the results suggest that old values still persist within the organization and risk perpetuating gender segregation in the labour market, despite the participants themselves not necessarily sharing that perception.

Ce travail étudie l’influence des questions environnementales sur le commerce international à partir des échanges de bois tropicaux Malaisie – Europe, la Malaisie étant un important exportateur de bois. Les avantages comparatifs des produits forestiers Malaisiens sont évalués, ainsi que la propension à payer le bois issu de gestion forestière durable par les consommateurs français (en tant qu’Européens). La première partie envisage les différences de perception entre pays développés et pays en développement pour le lien entre commerce et environnement. Il apparaît que les normes environnementales agissent comme des barrières non-tarifaires. Ces barrières sont accentuées par les critères de marquage, d’étiquetage, et de technologie imposés par les pays importateurs. La seconde partie analyse le rôle clé de la Malaisie dans le commerce des bois tropicaux. Les principaux marchés d’exportation des bois Malaisiens sont évalués. Le marché Européen est étudié plus en détail. Il apparaît que les ventes de meuble ont dépassé en 2004 celles des autres principaux produits forestiers. Sur le marché Européen la Malaisie fait face à la concurrence de produits tropicaux à bas prix venant de Chine, et à celle de produits forestiers éco-certifiés venant du Brésil. Concomitamment, l’engagement de la Malaisie dans une dynamique de gestion plus durable y crée une pénurie relative de matériau brut. La troisième partie calcule l’index de Balassa d’avantage comparatif, pour 21 produits forestiers Malaisiens sur le marché Européen. Seuls 5 produits industriels intermédiaires ou à transformation fortement mécanisée, ont un avantage comparatif marqué. Il s’agit des sciages, moulures, contreplaqués, placages, charpente et menuiserie industrielle. Les autres produits présentent des avantages comparatifs faibles ou même négatifs. La quatrième partie estime la propension à payer pour différents attributs environnementaux, ainsi que d’autres tels le commerce équitable et l’origine géographique. Un questionnaire reprenant ces attributs pour du parquet bois hypothétique a été utilisé. Il semble que les consommateurs soient prêts à rémunérer le plus les critères de commerce équitable et d’origine Française, la gestion durable étant recherchée dans une moindre mesure. La propension à payer les tous les attributs varie en fonction des notions et attitudes qu’ont les consommateurs sur l’éco-certification, l’environnement, ainsi qu’en fonction de leur lieu d’habitation, niveau d’éducation et de revenu, et type de profession. Enfin les résultats des 4 parties sont synthétisés en reliant les échelles micro et macroéconomiques, avec les dimensions de demande et d’approvisionnement. D’une façon générale, les résultats suggèrent que les opportunités et contraintes propres à la l’industrie du bois de Malaisie façonnent les exports de produits. La Malaisie s’adapte en se tournant vers des produits à plus haute valeur ajoutée et à moindre impact environnemental, pour pallier aux barrières commerciales et à la pénurie relative de matériau. La Malaisie s’est dotée d’une certification nationale (Malaysian Timber Certification) propre à remplir les critères de durabilité et de légalité de l’Europe, et s’est engagée la gestion durable des forêts. / This study analyses the international timber trade between Malaysia and Europe with respect to the importance of environmental issues on trade and the role of Malaysia as a major timber exporter to Europe. It also evaluates the comparative advantage of Malaysian wood products and the willingness of French consumers (to represent European communities) to pay for sustainable forest management. The first part gives an overview the clashes of perception between developed and developing countries on the environmental concerns over trade. It was observed that environmental standards may act as non-tariff barriers to exporting countries. In addition, the stringent requirements posed by importing countries on technical, marking and labelling to some extent provide unnecessary barriers to trade. The second part deals with the role of Malaysia as a key player in the tropical timber trade. This part evaluates the main export market for Malaysian wood products to the world. For the purpose of this thesis, the analysis focuses on the European market. From the observations, it was found that the export of wooden furniture surpassed major timber exports in 2004. However, to penetrate the European market, Malaysia has to compete with the Chinese with their lower cost tropical wood products, and Brazil with their advantage in certification and labelling of tropical wood products. In tandem with that, the commitment towards sustainable forest management at national level causes shortage of raw materials in Malaysia. To a certain extent, the internal and external factors create necessary challenges to enter the European market. In the third part, the Balassa approach was used to classify the comparative advantage of Malaysia’s twenty one types of wood products in Europe. It was estimated that Malaysia had high comparative advantage only in five products which were mechanized and intermediary industrial products. The products identified were sawn wood, wooden mouldings, plywood, veneer and builders’ joinery and carpentry. The remaining products had lower comparative advantage and disadvantage to export to the European market based on the Balassa index. In the last part, the estimation on the willingness to pay for sustainable forest management attributes was conducted. Besides that, additional attributes such as fair trade and wood origin were included. A questionnaire was set up using all the attributes reflected in the hypothetical wood flooring product in the market. Based on the result, consumers were willing to pay the highest for the presence of fair trade and wood origin (in this study referring to French origin); nevertheless they were still willing to pay for sustainable aspects of forest. However, the willingness to pay for all the attributes was altered depending on the respondents’ knowledge of forest labelling, their attitudes towards environmental preservation, living area, education level, type of job and income level. In the overall finding of the thesis, all the results from each part were synthesized in a systemic approach simultaneously deliberating on the macro and microeconomic perspectives as well as the dimensions on demand and supply. Overall, the findings suggest that the challenges and constraints facing the Malaysian timber industry indirectly shaped the export of Malaysian wooden products. Malaysia has adapted by going into value-added products to lessen the impact of environment-related trade barriers and to circumvent the shortage of raw materials supply. Malaysia has successfully customized the wooden products to the sustainability and legality requirements of the European market by pursuing the national certification (Malaysian Timber Certification) and being committed to sustainable forest management objectives.

<p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p>

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.