<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Tahoma; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1627421319 -2147483648 8 0 66047 0;} @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} h1 {mso-style-next:Normal; margin-top:12.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:3.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:14.0pt; font-family:Arial; mso-font-kerning:14.0pt; mso-ansi-language:SV;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV; layout-grid-mode:line; mso-bidi-font-weight:normal;} h3 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:3; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; color:black; mso-ansi-language:SV; mso-bidi-font-weight:normal;} h4 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:4; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; font-weight:normal;} p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:right dotted 453.1pt; font-size:10.0pt; font-family:Arial; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV; layout-grid-mode:line;} p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:10.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:20.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:30.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:40.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:50.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:60.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:70.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:80.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {vertical-align:super;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; color:black; mso-ansi-language:SV;} p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue; text-decoration:underline; text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:purple; text-decoration:underline; text-underline:single;} p.Ballongtext, li.Ballongtext, div.Ballongtext {mso-style-name:Ballongtext; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:8.0pt; font-family:Tahoma; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} span.BallongtextChar {mso-style-name:"Ballongtext Char"; mso-ansi-font-size:8.0pt; mso-bidi-font-size:8.0pt; mso-ascii-font-family:Tahoma; mso-hansi-font-family:Tahoma; mso-bidi-font-family:Verdana; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:1492866463; mso-list-type:simple; mso-list-template-ids:517357830;} @list l0:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:18.0pt; mso-level-number-position:left; margin-left:18.0pt; text-indent:-18.0pt;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} -->This paper will discuss the proposed reintroducing of a final degree in upper secondary school. In a public government inquiry that was released in March 2008 a proposal about reintroducing a final degree in upper secondary school was presented. A final degree has not been a part of the upper secondary school science 1968. Why was the system with a final degree abounded and why do the government want to reintroduce it? Research in pedagogy has through the years presented numbers of theories about assessment. In last decades a great part of the discussion has been focused on formative assessment. In formative assessment the assessment is used as a pedagogy tool. The purpose is to help the student develop their learning process and to learn to work independently. The contrary to formative assessment is assessment which only purpose is to summarise and control the level of knowledge a student possesses. The public government inquiry that led to abolish of a final degree in upper secondary school in 1968 shared many thoughts with theories about formative assessment. Forty years later the government has grown sick of all the formative assessment, which they think has led to a “muddled” school. The public government inquiry presented in 2008 wants to reintroduce a final degree and create a school where the student’s knowledge is orderly controlled and summarised.

Syftet med studien har varit att ta fram ett formativt bedömningsverktyg förmåluppfyllelse i årskurs 5 inom ekologi. Verktyget fungerar som ett hjälpmedel för läraren att identifiera sina elevers kunskapsnivå och därav stödja dem i deras vidare kunskapsutveckling. Det ska även vara ett hjälpmedel för eleven att se sin egen progression, för att utveckla sin metakognition. Vid framställning av bedömningsverktyget har vi utgått från ett av målen i kursplanen inom biologi, ekologididaktisk forskning samt en modell där vi följt vissa konstruktionskriterier. Därefter har en expertpanel, bestående av 6 verksamma NO-lärare, granskat och givit respons på uppgifterna. Panelen har utifrån 9 olika aspekter bedömt uppgiftens validitet. Betygen har överlag varit mycket bra. Resultatet av vår studie är ett verktyg bestående av 10 uppgifter tänkta att använda som stöd vid formativ bedömning.

No description available.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ”metod” som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då. Det analyserade materialet består av text, och videos, från tre olika webbsidor samt texter från Skolverket, bland annat läroplanen Gy11. Webbsidorna har analyserats för att hitta den diskurs som finns kring ”formativ bedömning”. Textanalysen leder fram till kunskap om att diskursen i dessa forum är att formativ bedömning skall ses som ett verktyg, en undervisningssyn, som är till för att kunna utveckla elever inlärning genom att synliggöra lärande. Lärare skall också kontinuerligt utvärdera sin undervisning, för att kunna anpassa sig så att alla elever får samma möjligheter till framsteg.

The students participating in my development work will work with a process book for handicraft studies. In the beginning of their studies, the students need practical knowledge about the development of the profession itself, but they also need to be challenged and learn how to solve problems on their own which will help them gain a deeper knowledge of the subject.     I focus on open questions to create a process with the students. This process is created when working with Solution-Focused-Education. Through “assessment for learning” we can help the students to improve their self-assessment and understanding of the learning process. Assessment for learning also requires a communication between student and teacher, student and student and between teacher and teacher. The process book is to be used where communication and dialog already exist between the teacher and the student, as a way to enhance the knowledge. By using this kind of teaching method I have grown as a teacher. I have also felt that the students have gained a greater understanding for the craft work and have acquired a new way of embracing the knowledge. The student’s development has become more personal and the “tacit knowledge” has been more visible through the written communication. Key words: Solution-Focused-Education, Assessment for learning, process book, communication. / En processbok inom hantverket är vad eleverna i mitt utvecklingsarbete kommer att arbeta med. I starten av en utbildning behöver eleverna stora kunskaper om hur yrket kommer att utvecklas men framförallt behöver eleverna utmanas och tränar på att lösa många problem själva för att ha möjlighet att lära sig mer om ämnet Fokus ligger på öppna frågor för att skapa en process hos eleverna. En process med eleven skapas när man arbetar med lösningsinriktad pedagogik förkortat LIP. Genom den formativa bedömningen kan man skapa plats för elevens självvärdering och förståelse kring lärprocessen. Formativ bedömning förutsätter även att man skapar kommunikation mellan elev och lärare, elev och elev och mellan lärare och lärare. Processboken används där en kommunikation och dialog sker mellan lärare och elev för att locka fram och stärka kunskaperna. Genom användningen av den här typen av undervisningssätt har jag utvecklats som lärare. Men jag har även upplevt att elevens förståelse för det nya hantverket har stärkts och lockat fram ett nytt sätt att se på kunskapen. Elevernas sätt att utveckla sig på har jag sett mer personlig och den tysta kunskapen har blivit lite mer synlig genom en skriftlig kommunikation. Nyckelord: Lösningsinriktad pedagogik, formativ bedömning, processbok, kommunikation

Informell formativ bedömning är inte bedömning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedömning som via dialoger i klassrummet hjälper läraren att avgöra vad eleverna kan eller om de hänger med i det läraren försöker förmedla. För att bedömningen sedan skall vara formativ krävs det att informationen som läraren får fram vid dessa dialoger används som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om informell formativ bedömning inom matema- tik på gymnasieskolan. Vi vill undersöka hur lärare själva menar att de använder informell formativ bedöm- ning i undervisningen utifrån en teori som tillskriver informell formativ bedömning ett antal strategier. För att kunna göra detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer. Det visade sig att vårt resultat kom att skilja sig från tidigare forskning med liknande teoretisk utgångs- punkt. Denna skillnad kan bero på att vissa strategier används omedvetet av lärarna. Om lärare blir mer medvetna om strategier de använder omedvetet eller strategier de inte använder alls får de en större repertoar av strategier att använda i klassrummet. Detta tror vi kan leda till att undervis- ningskvalitéten ökar och därmed ger elever en bättre chans att lära. / Informal formative assessment is not the assessment that tend to be documented and summarized to a grade, but the assessment through dialogue in the classroom that helps teachers to determine what students know or if they can keep up with what the teacher trying to convey. For the assessment to be formative its required that the information that the teacher collects/gathers in these dialogues is used as a basis for further teaching. The purpose of this study is to widen the knowledge of informal formative assessment in mathematics in secondary school. We wanted to examine how teachers themselves say that they use informal formative assessment in every day teaching based on a theory that ascribes informal formative assessment a number of strategies. To do this, we used qualitative interviews. It turned out that our results were to differ from previous research with similar theoretical basis. Perhaps the differences demonstrate strategies that teachers use unconsciously. If teachers become more aware of the strategies they use unconsciously or strategies they are not using at all, they get a larger repertoire of strategies to use in the classroom. We believe this could lead to an increase in teaching quality, and therefore give students a better chance to learn.

Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången. / The purpose of this study is to investigate how upper secondary school teachers reflect on assessment. The aim is to examine whether the interviewed teachers think of assessment in a summative or formative way, and also which possibilities and obstacles they see in formative assessment methods. The result shows that the teachers have a summative approach where the grades are central. The possibilities mentioned are the pupils’ increased awareness of their learning process and the clarification of the course objectives. The obstacles brought up consider the pupils’ immatureness, the teacher’s insecurity and insufficient knowledge, as well as the time limit.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal där lärare, elev och föräldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lärande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhållande till de kursmål man arbetat mot och förslag på hur elevens fortsatta lärande ska ske. Bakgrunden till reformen är en önskan om ökad tydlighet om elevens kunskapsutveckling till elever och föräldrar.  I en granskning gjord av Skolverket visade det sig att det fanns stora brister i utformningen av omdömen, oftare var de summativa snarare än formativa och innehåll till stor del beskrivningar av elevernas personliga egenskaper snarare än deras kunskaper. Det övergripande syftet med uppsatsen är att beskriva innehållet i de skriftliga omdömena utifrån en teori om feedback. Är innehållet i dokumenten skrivna på ett sätt som är nära kopplat till lärandet, d.v.s. ger det en bra information om vad eleven behöver utveckla för att komma vidare i sitt lärande? För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har jag använt en kvantitativ metod för att samla in data och en textanalys med fasta kategorier för att beskriva innehållet i dokumenten. Slutsatserna av analysen är att de undersökta dokumenten till största delen har en formativ funktion ,74,3 %, medan 25,7 % har en summativ funktion.  I 39,2 % av fallen ges feedback på en nivå som kan leda till ökat lärande medan 35,5% innehåller information som inte är effektiv ur det avseendet. 24,3% är formativa men ger inte feedback som effektivt ökar lärandet.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener &amp; Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie &amp; Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2. Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning. I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK. Undervisningsmetoden tycks underlätta för dem att uppmärksamma skillnaden mellan sitt inlärarspråk och målspråket svenska, d.v.s. noticing the gap, vilket är viktigt för att de själva ska bli bättre på att fokusera form i en kommunikativ kontext och bli mer självreglerande.

Motivering till val av undersökning är att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pågående verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbättra dess funktion.Syftet är att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet är också att undersöka om skriftliga omdömen har påverkat lärares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden är kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lärare samt två rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare år.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som något positivt, men att lärarna behöver bättre förutsättningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. Lärarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. Lärarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lättare kunna arbeta med skriftliga omdömen. Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,