Syftet med denna studie har varit att ur ett likvärdighetsperspektiv undersöka den summativa bedömningen av det nationella provets skriftliga delprov i engelska 6. Fem lärare med olika lång erfarenhet av undervisning och bedömning i engelska har fått ge ett betyg på samma fem elevtexter. Texterna skrevs av elever i årskurs två på gymnasiet utifrån instruktioner till ett exempel på hur en uppgift i Focus: Writing kan se ut. Det analyserade resultatet har visat att lärarnas summativa bedömningar inte kan ses som vare sig valida eller reliabla; rätt saker, men nödvändigtvis inte tillräckligt har bedömts; det är inte heller säkert att en eventuell återkoppling hade främjat elevernas fortsätta lärande; bedömningarna skiljer sig slutligen också orimligt mycket lärarna emellan. Nationella proven kan i det här fallet därmed inte heller ses som en garanti för likvärdiga bedömningar. Orsaker till detta kan tänkas vara olik yrkeserfarenhet; arbetsplats och elevunderlag; ämneskompetens samt det sätt på vilket kunskapskraven och bedömningsanvisningarna är formulerade.

The purpose of this study is to understand the difficulties third grade students have with fractions. Previous research indicates that students have difficulties understanding fractions, and fractions as a number seem to be the most difficult, while fractions as part of whole seem less difficult. Further, research also shows that fractions as numbers are the most important for student understanding of advanced levels of mathematics, such as algebra. This study is based on diagnostic tests using the diagnostic tool “Diamantdiagnosen” and follow-up interviews of 6 students. The diagnostic tool is available on the Skolverkets website and serves as a support for teachers to do a formative assessment of students. The diagnostic test was followed by interviews where the students could elaborate on the difficulties they encountered and how they felt when solving the assignments. In order to categorize the difficulties the students encountered during the diagnostic part, theory of formative assessment, variation and perception of number skills was used. The result of the diagnostic test showed that the students made the most errors with fractions as part of a whole, contrary to previous research.  However, the interviews showed a different result where the students felt that the part of diagnosis with fractions as a number was the most difficult. Comparing the result of the diagnostic test in this study with previous research, the results do not come to the same conclusion. If we look at the views expressed in the interviews, and the assistance strategies (drawing), the students needed help with fractions as numbers in the diagnostic test, and the result pointing in the same direction as previous research. Research conducted in a different setting with older students and slightly more advanced tasks.

The purpose of this study is to examine what kindof formative assessments is used in the religious education at middle-schoolin Sweden. A further aim of the study is to examine whether any problems can be observed with formative assessment. Questions that will try to be answered are: What kindof formative assessment occurs in religious education at the middle school in a Swedish school? What problems can be observed with formative assessment in religious education at the middle school in a Swedish school? To answer these questions, six lessons in religious education were observedin total; three teachers held two lessons each which were observed. Earlier studies have showed that formative assessment was used by teachers to give feedback to improve pupils’ learning. In some cases, feedback was also givenwhich did not contribute to the improvement of pupils’learning. Earlier studies also conclude that formative assessment helped teachers to designfuture lessonsbased on pupils’ prior knowledge. Another conclusion highlights that teachers who made the goals of the lesson visible for pupils, resulted in an increased motivation and understanding of the purpose of the lesson. This study concludes that formative assessment has been usedby all three teachers, but in different ways. One conclusion is that when the goals of the lesson was not visible for the pupils, it affected the motivation of some pupils. Another conclusion is that teachers used formative assessment to modify lesson plans to meet the pupils’ current knowledge. Formative assessment was also used to encourage pupils to help each other by using peer-assessment. To improve pupils learning, teachers also used feedback as a strategy

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur årskurs ett och årskurs två-elever uppfattar formativ och summativ bedömning i samband med sin läs- och skrivutveckling. För att undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i sin läsutveckling användes metoden stimulated recall i studien. Därefter intervjuades elever från årskurs ett och årskurs två i par eller i grupp för att undersöka deras uppfattningar om summativ bedömning i sin skrivutveckling. I studien deltog totalt 15 elever. Resultatet visar att eleverna bara delvis förstår syftet med formativ bedömning. Resultatet visar vidare att eleverna har lättare att uppfatta syftet med summativ bedömning än formativ bedömning. De slutsatser vi har dragit i studien är att den formativa bedömningen blir för abstrakt för eleverna om läraren inte arbetar tydligt med läroplanens mål och vidare att den summativa bedömningen blir mer konkret för eleverna då det t.ex. handlar om antal rätt på prov.

Lärare kan sakna en fördjupad förståelse för arbetet med formativ bedömning, vilket kan leda till att de använder metoderna på ett oreflekterat och rutinmässigt sätt. Syftet med vår undersökning var att få en bild av lärares retorik och praktik beträffande deras bedömning, med särskilt fokus på den formativa bedömningen i svenskämnet. Metoderna som användes var semistrukturerade intervjuer och klassrumsobservationer. Resultatet visade att arbetet med formativ bedömning blir synligt i samtliga lärares retorik. I undervisningspraktiken blev formativ bedömning synligt i olika stor utsträckning. Samstämmigheten mellan retorik och praktik blev därför god och tills viss del i två av fallen. I det tredje fallet förekom ytterst lite samstämmighet. Slutsatsen som kunde dras var att kunskaperna kring begreppet formativ bedömning var olika långt utvecklat hos lärarna. Formativ bedömning är inte en metod utan handlar istället om ett förhållningssätt till lärande. Läraren ser då bedömning, lärande och undervisning som delar som samspelar med varandra och har fördjupad förståelse för arbetet med formativ bedömning. Det professionella lärandet är av stor vikt för att lärare ska få arbetet med formativ bedömning hållbart och gynnsamt. Om lärare tillsammans får utveckla en samsyn och fördjupad teoretisk förståelse kring formativ bedömning ges de möjlighet att utveckla ett formativt förhållningssätt.

Kunskapssynen och synen på elevbedömning förändras i takt med samhällsutvecklingen. Under det senaste århundradet har skolan genomgått tre stora reformer vilka resulterat i tre övergripande principer för bedömning och betygssättning. Från att ha fokuserat vid att mäta elevers intellektuella kapacitet utifrån olika intelligenstester till att idag använda alternativa bedömningsformer. I skolans styrdokument framgår vikten av ett matematiskt kunnande och att en god taluppfattning är mer eller mindre avgörande för den djupare matematikinlärningen. Med utgångspunkt i det är syftet med denna studie att utifrån kvalitativa forskningsmetoder undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets utarbetade Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-3. Urvalsgruppen som består av fyra klasslärare och en specialpedagog är verksamma inom två grundskolor i Västernorrlands län, och observeras och intervjuas vid ett tillfälle vardera. Av studiens resultat framgår att samtliga lärare innehar en positiv attityd gentemot bedömningsmaterialet och är eniga om att det kan ge effekt på den nationella måluppfyllelsen inom matematikämnet. Lärarna uppger att materialet är ett viktigt stöd i identifikationen av elevers kunskaper, samt vilka åtgärder som behöver införas i undervisningen för att samtliga elever ska ges förutsättning att nå de uppställda kunskapsmålen. Vidare framkommer av studiens resultat att enbart en av informanterna fått utbildning om bedömning och betygssättning i grundskolans tidigare år. En skrämmande siffra med tanke på bedömningsstödets syfte och att bedömning är ett faktum från den dagen eleven kliver in genom klassrumsdörren för första gången i årskurs 1.

Samhället idag har på senare tid fått en förändrad syn på kunskap och i förlängningen vilka sorts kunskaper dess medborgare ska besitta. Idag efterfrågas medborgare besitta mer än bara kunskaper, samhället efterfrågar utbildning för att dess medborgare ska kunna agera i den snabba takt samhället utvecklas i. Detta har gjort att skolutbildningens roll har blivit större än att bara förmedla reproduktiva kunskaper till sina elever, den ska hjälpa eleverna utveckla färdigheter, verktyg samt producera ny kunskap som ska hjälpa dem i sitt fortsatta liv som samhällsmedborgare. Ett sätt för skolan att möta dessa krav är tillämpningen av formativ bedömning, där elevers lärandeprocess hamnar i fokus genom att utveckla verktyg och färdigheter snarare än bara faktabaserade kunskaper. Målsättningen med den här undersökningen är att bidra till förståelse för hur ämneslärarstudenter i samhällskunskap ser på formativ bedömning i förhållande till deras framtida läraruppdrag samt om de känner att de utvecklat färdigheter för att kunna bedriva formativ bedömning. Genom djupintervjuer i par samtalar sex respondenter om sina uppfattningar, upplevelser och färdigheter inför ovan nämnt syfte. Resultatet visar att respondenterna saknar en fullständig uppfattning om vad formativ bedömning innebär och hur det ska bedrivas, men att de ställer sig positiva till att tillämpa en sådan undervisningsmodell utifrån att sätta tydliga mål och ge återkoppling. Respondenterna vill använda sig av återkoppling som bedrivs som en kontinuerlig process genom läsåret som stödjer eleverna före, under och efter varje moment. Slutligen visar resultatet att respondenterna också ser sig ha utvecklat färdigheter för att bedriva formativ bedömning, men att det också finns en nervositet inför att genomföra den formativa samt summativa bedömningen. Detta då de känner att de inte fått möjligheten att öva på detta i tillräckligt stor utsträckning. / Society today has recently had a change of view on knowledge and, in extension, what kind of knowledge its citizens should possess. Today, citizens are asked to possess more than just knowledge, society is now asking for education to enable its citizens to cope with the rapid pace which society’s evolving in. This means that the role of the school education has become greater than simply conveying reproductive skills to their students, it is asked to help students develop skills, tools and produce new knowledge to help them in their continued lives as members of the society. One way for the school to meet these requirements is the application of formative assessment, where pupils learning process end up in focus by developing tools and skills rather than just factual knowledge. The aim of this study is to contribute to an understanding of how teacher students in civics view formative assessment in relation to their future task as teachers and whether they feel that they have developed skills in order to be able to conduct Formative assessment. Through in-depth interviews in pairs, six respondents discuss their beliefs, experiences and skills in the light of the above-mentioned purpose. The results show that respondents lack a complete understanding of what the formative assessment means and how it should be conducted, but that they are in favour of applying such a teaching model based on setting clear objectives and providing feedback. The respondents want to use feedback that is conducted as a continuous process through the school year that supports students before, during and after each moment. Finally, the result shows that respondents also see themselves having developed skills to conduct formative assessment, but that there is also a nervousness in the conduct of the formative and summative assessment. This is because they feel that they have not been given the opportunity to practice this to a sufficiently large extent.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare uppfattar och arbetar med formativ bedömning i sin matematikundervisning. Forskare pratar om att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas möjligheter till att lära, utvecklas samt ta eget ansvar över sina egna studier. Studiens område är valt utifrån mitt egna intresse för formativ bedömning i matematik. Samt för att undersöka hur lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i matematik. Resultatet redovisas genom fem intervjuer och en enkätundersökning där 21 lärare deltog. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text. Resultatet i studien är att lärare upplever både för- och nackdelar med formativ bedömning. Samtliga lärare är eniga om är att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas matematiska förmågor. Dock upplever lärarna att formativ bedömning i matematik är tidskrävande och ställer krav på dem på organisation- och institutionsnivå. För att analysera resultatet används både ett sociokulturellt perspektiv samt kognitivistiskt. Återkommande termer i studien är återkoppling, sociala interaktioner, metakognition och ansvarstagande. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap om formativ bedömning för att kunna tillämpa det i undervisningen på ett fungerande sätt. Det kommer också att krävas att eleverna tar ansvar över sina egna studier för att lära sig och utvecklas.

The main purpose of this study is to examine how teachers in special needs school work with formative assessment. We have used a qualitative approach and conducted interviews to get answers to our questions. Our aim is also to examine teachers´ experience of how the five key strategies, defined by Black and Wiliam (2009) in formative assessment, are being practiced with students with learning and intellectual disabilities.The results showed that deeper knowledge, interest and implementation of formative assessment vary between teachers and schools. It also showed that teachers more extensively worked with goal clarification by curriculum or other control document with good results. The teachers also experience good outcome in providing feedback to the students. Most difficulties were experienced in the students´ own learning process such as self- assessing and regulating their own learning. Difficulties were also found in using students as a resource to each other in the learning process.Teachers in the study note that students´ ability to communicate affect their interaction with other students and their ability to show knowledge. The ability to communicate also affects the teachers´ possibilities to assess the students´ learning. This complicates the implementation of formative assessment. A general success factor, and maybe to some extent a necessity, shown in the study is the importance of good relations between teacher and student to promote learning. / Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning. Vi har gjort en kvalitativ studie och gjort semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra frågor. Syftet är också att undersöka pedagogernas erfarenheter kring arbetssätt som implementerar de fem nyckelstrategierna, definierade av Black och Wiliam (2009) i särskolan och vilka möjligheter och hinder det för med sig.Resultatet visade att djupare kunskap, intresse och implementering av formativ bedömning varierade mellan pedagoger och skolor. Det visade också att pedagoger mer frekvent arbetar med förtydligande av mål i läroplanen och andra styrdokument med goda resultat. Pedagogerna erfor också bra erfarenheter av att arbeta med feedback. De största svårigheterna upplevde pedagogerna i arbetssätt som handlade om självbedömning och att få eleverna att äga sitt lärande. De upplevde också svårigheter i arbetssätt som handlar om kamratrespons.Pedagoger i studien framhävde elevers förmåga att kommunicera som ett hinder både i interaktionen med andra elever och som en svårighet att visa sin kunskap. Förmågan att kommunicera påverkar också pedagogernas möjligheter att bedöma elevernas lärprocess. Dessa hinder komplicerar implementeringen av formativ bedömning i särskolan. Studien visade på att en bra relation mellan pedagog och elev är en förutsättning och nödvändighet för lärande.

The use of digital teaching materials in mathematics is becoming increasingly more common within school teaching. Examining the teaching material becomes an important part of the teacher's work. Not least to ensure a successful teaching that is quality assured, against the Swedish curriculum. Successful teaching has long been characterized by formative assessment for learning. In this work, five digital teaching materials for mathematics have been examined through a qualitative content analysis. The purpose has been to establish the feedback structure of the digital teaching aids. The digital teaching materials that have been studied are designed for pupils in grades 1–3, where both a pupil client and teacher client are included. The survey has been based on an analysis schedule and the result has been set against various key factors for feedback. The result showed that three out of five digital teaching materials are "smart" and can provide the pupil with tasks that contribute to the pupil's progression. Yet, it´s only one of five digital teaching materials that has a well-developed system that makes full use of the potential that exists in a digital teaching material. A summary conclusion is that the digital teaching materials seem to strive to design a formative feedback structure, while some of the teaching aids do not pretend to be anything but a tool for quantity training. / Användning av digitala läromedel i matematik, blir allt vanligare i skolans undervisning.  Att granska läromedlet blir således en viktig del av lärarens arbete. Inte minst för att säkerställa en framgångsrik undervisning som är kvalitetssäkrad, mot den svenska läroplanen. Framgångsrik undervisning har länge präglats av formativ bedömning för lärande. I det här arbetet har fem digitala läromedel för matematik undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Syftet har varit att fastställa de digitala läromedlens återkopplingsstruktur. De digitala läromedel som har undersökts är framtagna för elever i årkurs 1–3, där både en elevklient och lärarklient är inkluderade. Undersökningen har utgått ifrån ett analysschema och resultatet har ställts mot olika nyckelfaktorer för formativ återkoppling. Resultatet visade att tre av fem läromedel är ”smarta” och kan förse eleven med uppgifter som bidrar till elevens progression. Samtidigt så är det endast ett av fem läromedel som har ett väl utvecklat system som till fullo använder sig av den potential som föreligger ett digitalt läromedel. En sammanfattande slutsats är att de digitala läromedlen förefaller strävar efter att utforma en formativ återkopplingsstruktur, samtidigt som några av läromedlen inte utger sig för att vara något annat än ett redskap för att mängdträna.