Syftet med studien är att undersöka och analysera fyra teammedlemmars syn på hur den goda relationen mellan lärare och elever ligger till grund för att elever inom grundsärskolan inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program når upp till målen i läroplanen språk och kommunikation. Mer preciserat vill vi belysa teammedlemmars uppfattningar av goda relationers betydelse för måluppfyllelse inom ämnesområdet “språk och kommunikation”. Alla elever påverkas och är berörda av den dagliga kontakten med vuxna i skolan oavsett skolform, att bli sedd och förstådd utifrån sina egna förutsättningar och behov. Många gånger ser vi som speciallärare det som en självklarhet, vilket det inte alltid är. Under vår utbildning till speciallärare mot utvecklingsstörning har relationens betydelse ofta diskuteras och hur vi som speciallärare kan påverka elevens lärande. Med våra frågeställningar har vi fått fram en samlad empiri som ger oss ett resultat att analysera. Dessa lyder; vad är goda relationer i grundsärskolan med inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program, vilka framgångsfaktorerna är kring en god relation i teammedlemmens förhållningssätt mot elevens utveckling i elevens proximala utvecklingszon, samt på vilket sätt har teammedlemmen fått en djupare förståelse genom att ha fördjupat sig i kursplaner och formativ bedömning för lärande. Studien genomfördes som en aktionsforskning i våra egna verksamheter, totalt deltog fyra teammedlemmar i en triangulering där vi använt stimulated recalls, observation och intervju vilket tillämpades under ett lektionstillfälle. Resultaten visar på att teammedlemmarna såg den goda relationen som en värdefull framgångsfaktor för att lyckas nå eleverna i sin undervisning. Flertalet av respondenterna ansåg att en viktig ingrediens var att ha tålamod och låta eleven få ta sin tid för att gå vidare i sitt lärande. Vår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet där elevers interaktion och aktiviteter i vardagliga sammanhang sker samt den dyadiska interaktionen, där elevers deltagande i möten och relationer ständigt äger rum. Av resultaten kan vi se att teammedlemmarna har ett stort behov av att få mera kunskaper kring de undersökta ämnesområden kollegialt lärande och formativ bedömning. Då vi har sett ett stort behov av teammedlemmars insikt i sitt eget lärande har vi funnit att aktionsforskning är av betydelse för utveckling av verksamheten i särskolan.

School has been identified as an important arena for health interventions among adolescents. One such intervention is “Young, Empowerment and Health”, which is currently in its pilot phase. The intervention encourages primarily upper secondary school students to form health councils that will initiate, plan and implement health activities. The health councils are autonomous but act with the aid of the student health body and physical educational staff involved in the project.   Aim: the purpose of this study was to investigate the experience of an intervention in the school arena from the perspective of adult stakeholders by using a formative assessment. The information that was collected during the study described what was most beneficial for adult stakeholders in maintaining the change and reaching the project goals. The information could be used in the development of the project. Method: the study was qualitative using inductive content analysis. Interviews were conducted with key adult stakeholders involved in the implementation of the project. The interviews were then transcribed and analysed with a semantic approach. Result: a clearly described plan and goals for the project was perceived as necessary for maintaining the intervention. A distinct connection relating to the educational plan and communication among participants was described as important to the participants. / Skolan har identifierats som en viktig arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn och unga. Skolor i Sverige har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och med kvalitetsutveckling. Uppföljning är viktig för att säkerställa att metoderna som används och deras målsättning överensstämmer med principerna för det hälsofrämjande arbetet. Intervention Unga, Makt och Hälsa är i sin pilotfas. Projektet uppmanar unga att bilda hälsoråd som initierar, planerar och genomför aktiviteter för att främja hälsa. Fyra skolor deltog från början, men under år 2 avbröt en skola sitt deltagande till följd av att dess hälsoråds medlemmar gick ut skolan. En annan skola erbjöds då att delta. Hälsoråden agerar självständigt med stöd från personal som är delaktiga i projektet.   Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av en skolbaserad insats utifrån de vuxna deltagarnas perspektiv genom en formativ uppföljning. Genom en formativ uppföljning inhämtades information som för tillbaka åsikter och upplevelser av framgångar respektive motgångar av projektet Unga Makt och Hälsa ur de vuxna deltagarnas perspektiv. Metoden för studien var en kvalitativ ansats och bestod av intervjuer med anställda vid skolan som var delaktiga i projektet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv semantisk ansats. Resultatet visade att faktorer upplevda som nödvändiga för implementeringen var tydlig planering och målsättning för projektet samt en tydlig förankring i skolplanen. Vidmakthållande av insatsen upplevdes vara främst ett utbyte med andra deltagare.

Bedömningsforskningen har de senaste decennierna fokuserat allt mer på formativ bedömning, som ett verktyg för lärande, snarare än en summativ avstämning av elevers kunskaper och förmågor. 2016 skriver elever i årkurs 3 nationella prov i matematik under vårterminen. Skolverket har formulerat ett huvudsakligt syfte med proven och jag vill med detta självständiga arbete undersöka hur lärares syften stämmer överens med dessa och hur väl pedagogerna upplever att proven synliggör och stöttar eleverna mot måluppfyllelse. Arbetet syftar också till att undersöka lärares attityder till och arbetssätt med de nationella proven i matematik i årskurs 3 samt vilka för- och nackdelar lärarna upplever med proven. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra yrkesverksamma lärare inom både kommunala skolor och friskolor. Resultatet visade att dessa lärare uttryckte en överlag positiv attityd till de nationella proven. De angav att de genomförde proven delvis för att det var obligatoriskt men också för att synliggöra elevernas måluppfyllelse, detta i enighet med Skolverkets uttalade syfte. Lärarna angav att de aktivt arbetade med proven för att dessutom stötta eleverna mot vidare kunskapsutveckling samt för att utvärdera sin undervisning men upplevde att detta är upp till den enskilda läraren att genomföra. Två av lärarna ansåg att proven dessutom hjälpte till att konkretisera styrdokumenten. Lärarna uttryckte de nationella provens möjligheter till att synliggöra och nå måluppfyllelse samt att utvärdera och utveckla den egna undervisningen som fördelar. Den mest framträdande nackdelen var bland informanterna den tid som proven tar i anspråk, både i fråga om genomförande och bedömning.  Studien visade vidare att två av lärarna sambedömde proven inom arbetslaget och att samtliga medverkande tog stöd från specialpedagoger vid behov.

Detta självständiga arbete på avancerad nivå inom ämnet musikpedagogik tar upp frågor som berör formativ återkoppling och formativ bedömning. Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på vad lärare i gymnasiekursen Instrument eller sång menar med återkoppling, samt vad de ger återkoppling på och hur de sedan gör detta. Vad visar sig sedan syftet med själva återkopplingen vara och vilken funktion i sammanhanget har denna formativa bedömning? För att reda på detta har både intervjuer och observationer genomförts med verksamma lärare inom ämnet. Observationerna har som syfte att på en mindre men nära nivå försöka se det kommunikativa samspelet mellan lärare och elev. Teorin som hjälpt mig att analysera lärares och elevers kommunikation och som genomsyrar hela uppsatsen är dialogismen. Dialogismen kan ses som en övergripande eller grundläggande teori för meningsskapande i språk och kommunikation. Resultaten visar att lärarna är väl medvetna om återkopplingens makt i all undervisning. Lärarna som intervjuades och observerades arbetade med ett arbetssätt där de kontinuerligt återkopplade över vad de gjorde, vad eleven gjorde samt att de hela tiden försökte locka fram elevernas egna reflekterande tankar och idéer över elevernas egna kunnande och utveckling. Lärarna i studien uttryckte dock att det var svårt att veta vad de skulle säga och hur de skulle formulera sig på "rätt" sätt i sin återkoppling så att eleverna inte tog emot informationen som negativ kritik. Negativ kritik kunde, enligt lärarna, i sin tur göra att eleverna tappade motivation. Motivation var ett återkommande ord hos de intervjuade och en faktor som lärarna sade var väldigt viktig. Enligt lärarna saknades motivation hos många elever, detta kunde vara en av orsakerna att eleverna har svårt med att komma med respons, egna initiativ och återkoppla över sitt egna lärande i undervisningen. Förutom lärares egna ord så visade observationerna också att eleverna kom med väldigt kort och ofta icke substantiell verbal respons. Responsen fanns där, men till 90% av fallen så var det i form av klingande svar ifrån instrumentet.

Ett av skolans och lärares uppdrag är att ge elever möjlighet till inflytande över sin kunskapsutveckling, och en undervisningsform som enligt forskning erbjuder elevinflytande är formativ bedömning. Syftet med den här studien är att undersöka om och i så fall hur matematiklärare, som säger sig använda formativ bedömning, skapar möjligheter till elevinflytande genom återkoppling och därigenom möjliggör olika elevidentiteter inom matematikämnet.  I studien används kvalitativa metoder som datainsamling, vilka är intervjuer och observationer. Som komplement till metoderna används även ljudupptagningar. I studien undersöks tre matematikklassrum och tre verksamma matematiklärares återkoppling. Data bearbetas med hjälp av ett begreppsligt ramverk och ett metodologiskt verktyg, vilket är diskursanalys. Resultat och analys visar på att lärarnas återkoppling kan möjliggöra elevinflytande på olika nivåer, samt genom sin återkoppling skapar lärarna och eleverna olika elevidentiteter som påverkas av normer och maktförhållanden. Avslutningsvis förs en diskussion kring resultatet angående att lärarna, som säger sig använda formativ bedömning, inte använder undervisningsformen så som forskning hävdar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till bedömning av läsförståelse i grundskolans tidigare år 1-3 då inte betygsättning är ett faktum, men bedömning av eleverna är i stor prioritet. Att bedöma elever utifrån kunskap är ifrågasatt av många lärare som tycker att bedömningsunderlagen som finns idag bör utvecklas utifrån hur skolan ser ut idag. Vilka bedömningsunderlag används och hur används de av lärare som arbetar i lågstadiet och bedömer eleverna? Lärarens förhållningssätt och syn på bedömningsunderlagen som finns kommer att diskuteras tillsammans med andra frågor. / The purpose of this study is to examine how teachers relate to the assessment of reading comprehension in primary school in Sweden. Teachers won’t rate pupils with grades, but the assessment of the pupils are in high priority. To assess/grade students based on knowledge is questioned by many teachers who think that the assessment metods available today should be developed on the basis of how the school works today. The teacher's attitude and approach to assessment methods means alot for how it’s used, which are to be discussed along with other issues.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning för lärande (BFL). Bedömning för lärande, som oftast också kallas formativ bedömning, handlar om att lärare på olika sätt använder sig av bedömningsprocesser i syfte att främja elevers lärandeutveckling. Genom att förhålla sig till och använda de fem nyckelstrategierna kan matematiklärare arbeta med bedömning och undervisning för att de ska verka i lärandets tjänst hos eleverna. De fem nyckelstrategierna för BFL är:1.   Att tydliggöra mål och bedömningskriterier2.   Att skapa situationer som gör lärandet synligt3.   Att ge nyanserad och framåtriktad respons/återkoppling4.   Att aktivera eleverna som resurser för varandra Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen Studiens teoretiska utgångspunkt är den hermeneutiska ansatsen, där förförståelse och förståelse, men också del och helhet, är viktiga begrepp. Genom en användning av den egna förförståelsen av BFL-konceptet, tidigare forskning om BFL samt matematiklärares intervjusvar, har en helhetsförståelse kunnat erhållas vad gäller hur matematiklärare på gymnasiet beskriver att de arbetar med bedömning för lärande, som är studiens forskningsfråga.Resultaten av denna intervjustudie utgörs av beskrivningar av fyra gymnasiematematiklärares bedömningsarbete ur ett BFL-perspektiv, och kategoriseringen av det erhållna intervjumaterialet sker utifrån de fem nyckelstrategierna. Studien visade bland annat att återkopplingsstrategin (nummer 3), som kan betraktas som den viktigaste av alla strategier, används av matematiklärarna på olika sätt och regelbundet i klassrummet. Detta genom att till exempel samtala och ge eleverna omedelbar återkoppling när de arbetar med uppgifter i klassrummet, och på så vis direkt på plats ge eleverna feedback kring vad de gjort fel i en uppgift, samt hur de kan fortsätta för att förbättra sig.

Syftet med detta arbete var att undersöka några lärares syn på bedömning av elevers kunskaper i förhållande till kursplanerna inom grundsärskolan med inriktning träningsskola samt inom gymnasiesärskolans individuella program. De frågeställningar som använts för att tydliggöra syftet är; Hur tolkar några lärare inom grundsärskolan med inriktning träningsskola respektive lärare inom gymnasiesärskolans individuella program kursplanernas formuleringar; att delta och reagera igenkännande, kopplat till elevernas måluppfyllelse? Hur arbetar dessa lärare med kunskapsbedömning kopplat till kursplanerna inom respektive skolform? Hur ser lärarna på kursplanerna som verktyg för kunskapsbedömning? Studien är av kvalitativ karaktär och har inspirerats av den fenomenografiska metodansatsen. Som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade och tematiska samtalsintervjuer använts. Sammanlagt intervjuades nio lärare; fem lärare från träningsskola och fyra från gymnasiesärskolans individuella program. Studien visar att lärarna tolkade begreppet att delta mycket olika, majoriteten av lärarna uttryckte att de var osäkra på hur de skulle tolka begreppet i relation till kunskapsbedömning av elever. Denna studie visar även att kunskapsbedömningen i de båda skolformerna hade en delvis formativ karaktär, lärarna i de båda skolformerna efterfrågar dokumentationsverktyg för att möjliggöra och öka elevernas delaktighet i bedömningsarbetet. Studien problematiserar slutligen begreppet delta som något objektivt mätbart av lärarna.

I samband med införandet av ny läroplan 2011 har formativ bedömning fått stort genomslag. Den formativa bedömningen handlar om att vägleda elever i deras lärande. Det råder stora skillnader på elever i en och samma klass, både då det handlar om kunskap och motivation. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur muntlig återkoppling kan främja elevers lärande samt motivera dem att skriva texter i ämnet svenska. För att få svar på studiens frågeställningar har fem lärare på olika skolor i en mellansvensk stad intervjuats. Materialet analyserades sedan utifrån Hattie och Timperleys (2007) fyra nivåer av återkoppling. I ett andra steg har Ryan och Decis (2000) motivationsteori Self-Determination Theory använts. Resultatet visade att det finns en medvetenhet kring formativ bedömning hos informanterna även om sättet den ges på varierar. Vidare rådde det skilda uppfattningar bland informanterna huruvida uttalade strategier för formativ bedömning var önskvärt eller ej. I likhet med tidigare forskning framkom det att bristfälliga ämneskunskaper kan leda till att den formativa bedömningen uteblir och istället handlar om vad eleven ska kunna. / <p>Svenska</p>

Syftet med det här självständiga arbetet är att ta reda på hur lärare arbetar med återkoppling på läsläxan i år 1 samt hur strukturen i klassrummet organiseras för de övriga eleverna under tiden som återkopplingen sker. För att ta reda på detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare från tre olika skolor. Resultaten visar att lärarna oftast ger individuell respons till elevernas läsning, framför allt under höstterminen.  Återkoppling sker varje vecka och lärarna lägger stort fokus på strukturen i klassrummet med avsikt skapa arbetsro för såväl eleverna i klassrummet som för den eller de elever som ges respons. Det framkommer att samtliga lärare känner en viss stress över situationen då eleverna ännu inte är så självständiga i år 1. De lärare som ger respons i grupp känner mindre stress och upplever att de har bättre kontroll över situationen. Samtidigt är alla överens om att den individuella återkopplingen är väldigt viktig för att kunna hjälpa varje elev på rätt nivå. / The purpose of this independent work is to find out how teachers work with the feedback of the reading homework in first grade. At the same time I have looked at how the structure in the classroom is organized for the rest of the students´ while the feedback is going on. I have done qualitative interviews with six teachers from three different schools. The result shows that the teachers give individual feedback to the student´s reading, mostly during the autumn term. Feedback takes place every week and the teachers focus a lot on the structure in the classroom with the intention to create a working environment for both the students in the classroom and for the students giving feedback. It appears that all of the teachers feel some stress over the situation because of the students´ lack of independence in the first grade. The teachers who give feedback to a group feel less stressed because they feel they have better control over the situation. At the same time all of the teachers agree that the individual feedback is very important as it helps each student at the right level.