Bedömning är en central del av lärares och elevers vardag och i den svenska skolantillämpas mål- och kriterierelaterad bedömning. Om bedömningen kan leda till mer änbara ett betyg, och vägleda eleverna i deras sökande efter kunskap, sägs bedömningenha ett formativt syfte. En förutsättning för detta är effektiv feedback som kan hjälpaeleven att jämföra sin prestation med kriterierna och själv engagera sig i handlingar somleder till ökad kunskap. Syftet med detta arbete är, att som fallstudie, undersöka hurfeedback ges, upplevs och används i en studieverkstad i matematik på komvux.Resultatet av observationerna visar att vanligt förekommande feedback var att lärarnapreciserade vad de studerande skulle förbättra eller att de gav beröm. Intervjuerna visaratt den feedback som ges uppfattas positivt av de studerande och de använder denantingen för att korrigera fel eller som något som peppar och uppmuntrar dem. Detvisade sig dock att de studerande inte var medvetna om målen, vilket innebär attfeedbacken inte är så effektiv som den har möjlighet att vara.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmåga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktär har som syfte att synliggöra hur självbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmåga i engelska för grundskolans senare år genom att besvara hur väl elevernas förmåga att bedöma sina egna texter på engelska utvecklas samt hur kvalitén på elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med självbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen består av elevskrivna texter, deras självbedömningar samt lärarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur väl eleverna har kunnat göra en pålitlig självbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att därefter diskuteras och analyseras. Jag har då utgått från att lärarens bedömning är den mest trovärdiga. Slutsatsen är att vi kan, trots att undersökningen är begränsad, se att arbete med självbedömning gynnar elevernas förmåga att skriva texter på engelska. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning inom ämnet genomförda av exempelvis John Hattie (2012) och Anders Jönsson (2011). Vi kan även konstatera att deltagarna i denna undersökning inte utvecklade sin förmåga att bedöma sina egna texter på ett märkbart sätt under undersökningsperioden.

No description available.

Idag är bedömning någonting som sker överallt, det har inte minst blivit en stor del av lärarnas vardag i skolan. Vår uppsats handlar om bedömning och hur verksamma lärare på lågstadiet arbetar med detta. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i skolan ser på bedömningsarbetet och vilka metoder de använder sig av för att bedöma elevers prestationer. Genom sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi fått svar på frågorna: Vilken syn har lärare på bedömningsarbetet i skolan idag? och Vilka metoder använder lärare sig av i bedömningen?Resultatet i studien visar att lärarna upplever bedömningsarbetet som väldigt tidskrävande men att bedömningarna samtidigt synliggör elevernas utveckling för både dem, eleverna och föräldrarna. De menar att de behöver enkla metoder och arbetssätt som underlättar då bedömningen ska göras. Fortbildning har visat sig vara betydelsefullt för hur lärarna uppfattar bedömning, vilka metoder de använder samt hur de involverar eleverna i detta.

Dagens skola skall sträva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med självbedömning där studenterna fick bedöma sina svar på de olika uppgifterna gentemot lärarens svar på samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda på studenternas uppfattning om värdet av självbedömning som inlärningsmetod. Vår datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. I vår resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vår analys mer överskådlig. Med denna kategoriindelning synliggör vi samtliga studenters uppfattningar samt även att en enskild students uppfattning kan hamna under olika kategorier inom samma frågeområde. Vi fick i vår studie fram en föraning av att självbedömning som undervisningsmetod ger en ökad förståelse för ämnet.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur våra elevers perspektiv. Genom att sätta oss in i vad det formativa arbetssättet innebär och vad Lgr11 säger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lärare förväntas arbeta mer formativt då aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhämtning. Våra elever har vid två tillfällen fått besvara enkäter med frågor om hur de upplever lärares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. Vårt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmänhet utvecklats sedan antiken och hur de båda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats. Vi redovisar sedan enkätresultatet och analyserar detta utifrån den teori vi läst. Teorin går i korthet ut på att eleven måste veta var de är i sin kunskapsinhämtning, vart de ska och hur de ska ta sig dit. Vi går igenom några av de hjälpmedel som ett formativt arbetssätt kräver i form av tydliga instruktioner, bedömningsanvisningar, kamratbedömningar och matriser.Våra elever har fått uppleva formativ bedömning och utveckla sina funderingar kring detta. Vår slutsats är att de av våra elever som behöver mest stöd har uppskattat det formativa arbetssättet mer. 14 av 18 elever uttryckte att de först och främst behövde veta vad de skulle göra för att bli bättre, utan att uttrycka att de ville ha betyg som feedback. Av de elever som fortfarande vill ha betyg har tre av fyra meritvärde över 202,5. Vårt resultat visar också att det är elever med högt meritvärde som tycker att bedömningen blivit otydligare, vilket vi har några tolkningar kring. Vi ser att vi lärare har utvecklats både som bedömare och pedagoger och att det naturligtvis kommer våra framtida elever till del.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett arbetssätt med formativ bedömning i matematik på gymnasienivå. Målet med den formativa bedömningen är att ge eleverna stöd i deras fortsatta lärande, att göra dem uppmärksamma på hur de ligger till kunskapsmässigt och hur de kan förbättra sig. Arbetet bygger på intervjuer med fem elever, som fått göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer på, samt för ämnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kände att de blev hjälpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmärksammades på saker de behövde öva mer på. / The purpose of this thesis is to examine one way of working with formative assessment in mathemathics in the upper secondary school. The goal with the formative assessment is to give the students support in their continued learning, to make them aware of the level of their knowledge and in what way the can improve. The thesis is based on interviews with five students, who have been given exercises which I have commented and also relevant literature. I have come to the conclusion that the students were very positive regarding this form of formative assessment. They felt that they were helpt by the comments I gave them since they were made more aware of what they needed to improve their skills in.

I den här studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i årskurs två och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassföreståndare för att belysa vikten av att formulera sig på ett professionellt och korrekt sätt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten är en allmän handling kan negativa värderingar av personens egenskaper påverka elevens framtid. Vi har även studerat hur processen ser ut som helhet, från planering till färdigställd IUP. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader går det att utläsa mellan de olika pedagogernas arbetssätt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra. Resultatet av studien visar att pedagogerna arbetar på väldigt olika sätt i tron om att deras arbetssätt är likvärdigt.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande.Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö.Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus.

Denna uppsats behandlar lärarens arbete kring bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och så fall hur, de använder sig av formativ bedömning och återkoppling i deras arbete när de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera väl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lärarnas arbetssätt kring bedömning skiljer sig en del åt men att det finns en tydlig koppling till betygssättning som är målet för samtliga lärare. Bedömningsarbetet som sker under kursens gång utformar lärarna på lite olika sätt och ofta i samspel med eleverna och efter deras önskemål. Resultatet visar också att lärarnas arbete kring återkoppling sker både i skriftlig och muntlig form och mer av en redovisande form snarare än vägledande. / This paper deals with the teacher's work on assessment in general and formative assessment in particular. The aim is to explore how social studies teacher at the high school are working on assessment in daily teaching. To explore their perceptions of assessment, if, and how, the use of formative assessment and feedback in their work when they evaluate student performance. Through qualitative interviews, I examined how teachers of social studies in high school working on assessment in their daily teaching, what they think of the assessment and what they experience work well in the work on assessment. The study shows that the various teachers working on assessment differs somewhat from one another but that there is a clear link to the grading which is the goal of all teachers. Assessment work that takes place during the course design teachers in different ways and often in interaction with students and their wishes. The result also shows that the teachers work on feedback occurs both in written and oral form and more of a reporting form rather than indicative.