Syftet med denna studie var att skapa mer kunskap om vilken skriftlig och muntlig återkoppling vid provtillfällen i matematik som skulle kunna ha en positiv inverkan för SUM-elevers lärprocesser i matematik. Fokusfrågeställningar låg på metoder som skulle kunna motverka negativa spiraler i matematikinlärningsprocesser för elever med matematikängslan. Fallstudien bestod av flermetodsforskning, en del med en kvantitativ textanalys av rättningen på prov, en del med en kvalitativ, semistrukturerad intervju. I studien deltog fyra lärare och 91 prov analyserades. Metoder som framstod som möjliga motverkningskrafter mot matematikängslan var bland annat att utelämna noteringar vid många misstag, att ge individuell muntlig återkoppling med fokus på att positivt förstärka elevens självkänsla, skapa möjlighet för att ge direkt återkoppling efter provet vid behov och att lärare behöver utveckla en fingertoppskänsla för vilken återkoppling som kan vara verksam. Möjligheten att specialläraren frigör tid för återkoppling eller genomför återkoppling efter prov till elever har också framkommit.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka vilken roll den formativa bedömningen spelar i svenskämnet för årskurs 1-6, och vilka villkor som styr den formativa bedömningen i svenskaämnet för årskurs 1-6. Studien genomsyras utifån tre teoretiska begrepp, formativ bedömning, stöttning och metaspråk, samt Wiliams (2013) fem nyckelstrategier som ingår i den formativa bedömningsprocessen.  Studien genomfördes genom kvalitativa metoder, med observationer avundervisningstillfällen och men intervjuver av lärare om svenskämnet. Urvalet av intervjupersoner och de lärare som jag observerade består av fyra legitemerade lärare från årskurs 1-6.  Genom analys av det insamlade materialet kunde man se att den formativa bedömningen spelade en betydelsefull roll i svenskämnet, där alla fyra lärarna betonade att de använde sig av formativ bedömning i ämnet svenska, men genom observationer och intervjuver kunde man uttyda att lärarnas sätt att använda den formativa bedömningen varierade avsevärt. Ur analysen av materialet kunde man tydligt se fyra centrala teman för vilka villkor som styr den formativa bedömningen i svenskämnet för årskurs 1-6, vilka var tidsaspekt, kamratbedömning, lärarnas kunskap och formativ bedömning som process. Nyckelord: Formativ bedömning, metaspråk, nyckelstrategier, stöttning, svenskämnet

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka specialidrottslärares bedömningspraktik genom att utforska hur de ser på bedömning och återkoppling.  Hur talar lärare om sin bedömningspraktik?  Vilka praktiska övningar/spel använder sig specialidrottslärare av, så att eleverna kan demonstrera sina kunskaper?    Hur beskriver specialidrottsläraren sin återkoppling till eleverna om bedömning?    Metod I denna studie används en kvalitativ metod för att besvara frågeställningarna. Det skedde via semistrukturerade intervjuer och det var fyra olika lärare på Nationell idrotts utbildning (NIU) skolor runt om i Stockholm som deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt tas i det sociokulturella perspektivet på lärandet. Nationell idrottsutbildning (NIU) är en nationell idrottsutbildning som ger elever möjligheten att utveckla en karriär inom vald idrott.    Resultat Resultatet visar att bedömning sker året om under lektionerna, det uppstår för det mesta under lektionerna som är till största del praktiska övningar och spel. Det sker genom en subjektiv professionalism och erfarenhet som lärarna besitter på. Övningarna under lektionerna är anpassade till elevernas kunskapsnivå och medföljer därför med någon form av individualisering. Återkopplingen till elever sker via formativfeedback, då den anses ge eleverna större möjlighet till att utveckla sina kunskaper.     Slutsats Det finns tydliga likheter i hur lärarna väljer att bedöma, lägga upp övningar och ge feedback. Lärarna använder sig av samma sorts mönster i sin val av upplägg, det ska planeras med hjälp av skolans kunskapskrav, men att målet att eleverna ska utvecklas inom sin idrott är det viktigaste. / Purpose and Research Questions The purpose of the study is to investigate the assessment practices for teachers in physical education by exploring their view on evaluation and feedback.    How do teachers discuss their assessment practices? What practical exercises/games do physical education teachers use to allow students to demonstrate their knowledge? How do physical education teachers provide feedback to students regarding assessment?   Method In this study, a qualitative approach is employed to address the research questions. The data collection occurred through semi-structured interviews, involving four different teachers from National Sports High Schools (NIU) in various locations around Stockholm. The theoretical framework of the study is rooted in the sociocultural perspective on learning.   Results The findings indicate that assessment occurs throughout the academic year, predominantly during practical exercises and games in lessons. The process relies on subjective professionalism and the experience possessed by the teachers. The exercises are tailored to the students levels of knowledge, incorporating a degree of individualization. Feedback to students is provided through formative feedback, as it is deemed to offer students greater opportunities to develop their skills.   Conclusion Clear similarities exist in how teachers choose to assess, structure exercises, and provide feedback. Teachers follow similar patterns in the planning of their lessons, incorporating the knowledge requirements of the schools, with the overarching goal of fostering students development in their respective sports.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett kulturellt perspektiv, undersöka om och hur fyra lärare på gymnasiet i idrott och hälsa använder formativ bedömning i sin undervisning. Studien syftar även till att utröna faktorer som främjar och hindrar användning av formativ bedömning. (1) Hur framställs syftet i undervisningen och på vilket sätt är det relaterat till lärande? (2) När och på vilket sätt använder läraren någon av de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning? (3) Vilka faktorer kan främja användningen av formativ bedömning? Metod En kvalitativ studie genomfördes genom att observera videoinspelade filmer av fyra stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet från fyra olika skolor. Under observationen användes de fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som dataanalysverktyg. Observationen synliggjorde hur lärarna arbetar med formativ bedömning i sin undervisning. Resultat Observationerna visade att om lärarna inte tydliggör lärandesyftet för eleverna så blir undervisningen ur lärandesynpunkt inte lika meningsfull. Lärarna tydliggör syftet på olika sätt, antingen i början, under lektionens gång, i slutet eller inte alls. Resultatet visar också att lärarna inte använder formativ bedömning medvetet. Det medför att situationerna när lärarna använder någon av nyckelstrategierna inom formativ bedömning sker sporadiskt och vid enstaka tillfällen under lektionerna. Det visade sig också att viktiga faktorer som främjar användningen av formativ bedömning är att läraren har ett syfte med lektionen som tydliggörs för eleverna, lektionens upplägg, att eleverna blir aktiva i sitt eget lärande och hur gruppindelningen sker. Slutsats Slutsatsen i studien är att lärarna inte använder sig av formativ bedömning i sin undervisning men det förekom att de omedvetet fick med någon del av den formativa bedömningen. När de omedvetet använde sig av formativ bedömning gick det tyda att lektionen blev mer meningsfull för eleverna och att lärandesituationer förekom oftare. / Purpose The purpose of this study is to, from a cultural perspective, investigate if and how four highschool teachers in physical education use formative assessment in their teaching. The studyalso aims to determine factors that promotes and prevents the use of formative assessment. 1) How does the purpose of the lesson present itself, and in which way is it related tolearning? 2) When, and in what way does the teacher use any of the five key strategies within formativeassessment? 3) What factors promotes the use of formative assessment? Method A qualitative study was implemented by observing the video recorded footage of four highschools physical education teachers from four different schools. During the observations thefive key strategies within formative assessemnt were used for data analysis. The observationsmade visible how the teachers work with formative assessment in their teaching. Results The observations showed that the teaching from a learning point of view is not as meaningful,if the teachers do not clarify the learning objectives for them. The teachers make the purposeclear in different ways, either at the beginning of the lesson, during the lesson, at the end ofthe lesson or not at all. The results also showed that teachers do not use formative assessmentconsciously. This leads to the situations, when teachers use some of the key strategies informative assessment, occurs sporadically and occasionally during lessons. It was alsoestablished that key factors that promote the use of formative assessment is that the teacherhas a purpose with the lesson that is made clear to the students, the lesson structure, thestudents become active in their own learning and how grouping takes place. Conclusions The conclusion of the study is that teachers do not consciously use formative assessment intheir teaching. Though it occurred that they subconsciously included some parts of theformative assessment.When they unintentionally used formative assessment it occurred that the lessons was moremeaningful for the students and the learning situations occurred more frequently.

Denna uppsats redovisar resultatet av fem djupintervjuer med verksamma SFI-lärare. Det är en kvalitativ studie med syfte att fånga lärarnas tankar om formativ bedömning och deras upplevelse av det praktiska arbetet med formativ bedömning. En tematisk analys har genomförts med ett hermeneutiskt angreppssätt. Resultatet visar att lärarna ser formativ bedömning som ett förhållningssätt och ett tankemönster, som blir ett stöd i den framåtsyftande processen på väg mot målet. Elever på SFI behöver särskilt stöd i att konkretisera målen och se sin egen del i lärandeprocessen. Lärarna utgår från kärnan i formativ bedömning; att efter bedömningspunkten sker någonting som hjälper eleven framåt i nästa steg i lärandeprocessen, och vill hellre tala om formativ undervisning än om bedömning. Feedback har en framträdande roll i formativ bedömning. Hur feedbacken ges behöver anpassas utifrån hur långt eleven kommit i språkutvecklingen och det skiljer sig åt mellan kurser och studievägar. De språkliga förutsättningarna påverkar hur lärarna arbetar praktiskt med formativ bedömning på SFI, särskilt eftersom ett metaspråk sällan kan användas.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare förhåller sig till samt arbetar med formativ bedömning i mellanstadiets historieundervisning. För att nå denna kunskap har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med totalt tre lärare som undervisar i ämnet historia för årskurs 4–6. Under samtliga intervjuer fick lärarna möjligheten att lyfta fram sina egna tankar, kunskaper och erfarenheter av formativ bedömning och därtill möjligheten att berätta om sitt formativa arbetssätt i historieundervisningen. Lärarnas redogörelser har sedan legat till grund för analys där lärarnas formativa strategier och arbetssätt har belysts med utgångspunkt i den teori som den aktuella studien bygger på. Det huvudsakliga resultat som denna studie visar var att de tre lärarna som medverkat i studien har ett likartat synsätt på formativ bedömning, då samtliga lärare talar om att formativ bedömning generellt sett handlar om att utveckla elevernas lärande. Studien har även visat att lärarna har en positiv inställning till att arbeta med formativ bedömning i sin historieundervisning, men att förutsättningar såsom tid och ork har en avgörande betydelse för hur lärarna bedriver sitt formativa bedömningsarbete i ämnet historia. Utöver detta har det konstaterats att de tre lärarna i studien arbetar med formativ bedömning i historieämnet på ett relativt liknande sätt. Lärarna arbetar främst med formativ bedömning i sin historieundervisning genom att förklara och tydliggöra lärandemålen för eleverna, skapa olika läraktiviteter och uppgifter för att synliggöra elevernas förkunskaper och lärande, samt genom att föra samtal och diskussioner tillsammans med eleverna i syfte att skaffa sig kunskap om vad eleverna kan. Eleverna får även ofta arbeta i par eller i grupp i ämnet historia för att de ska ges möjligheten att ta del av varandras kunskaper. Dessutom arbetar samtliga lärare i studien formativt i sin historieundervisning genom att ge återkoppling till eleverna, framförallt i syfte att de ska utvecklas i sitt fortsatta lärande. Dock har det visat sig att en av lärarna sticker ut från övriga lärare med anledning av att läraren arbetar med att göra eleverna införstådda med historieundervisningens mål och krav på ett mer utvecklat sätt än övriga lärare i studien. / The main purpose of this study was to examine how teachers relate to and work with formative assessment in middle school’s history teaching. To achieve this knowledge, qualitative semistructured interviews have been conducted with three teachers who teach in the school subject history in grades 4–6. During all the interviews, the teachers were given the opportunity to share their own thoughts, knowledge and experiences of formative assessment and also the opportunity to tell about their way of working with formative assessment in their history teaching. The reports of the teachers have been the basis for analysis where the teachers’ formative strategies and working methods have been declared based on the theory which the present study is based. The main results of this study show that the three teachers have a similar approach to formative assessment because all teachers point out that formative assessment is generally about developing pupils’ learning process. The study has also shown that the teachers have a positive attitude towards working with formative assessment in their history teaching, but conditions such as time and energy have a decisive impact on how the teachers work with formative assessment in the subject of history. In addition, it has been found that the three teachers work with formative assessment in the subject of history in a relatively similar way. The teachers work primarily with formative assessment in their history teaching by clarifying the learning goals, creating different learning activities and tasks in order to make pupils’ previous knowledge and learning process visible and also by conducting conversations and discussions with the pupils in order to find out pupils’ knowledge. The pupils may also work in pairs or in groups in the subject of history with the intention of learning from each other. Furthermore, all teachers in the study work with formative assessment in their history teaching by providing feedback to the pupils, especially with the aim of developing pupils’ learning process. On the other hand, it has been found that one of the teachers stands out from the other teachers due to the fact that the teacher makes the pupils understand the goals and the requirements of the school subject history in a more developed way than the other teachers in the study.

Trots att det inom forskningsvärlden propageras för formativ bedömning, kan man i dagsläget notera en mycket stor variation gällande införlivandet av, samt effekter av, formativ bedömning i skolor. Metoder för att kartlägga formativ bedömningspraxis fordras för att kunna särskilja på ”god” respektive ”mindre god” formativ bedömningspraxis. Syftet med föreliggande uppsats var att, med hjälp av en elevenkät och multivariata projektionsmetoder såsom PCA och PLS-DA, kartlägga, och särskilja, formativ bedömningspraxis hos sex olika gymnasieklasser som genomfört kursen kemi 2. Ett sekundärt syfte var även att, med samma verktyg, försöka karakterisera och särskilja frekvenser av olika genomförda undervisningsmoment inom samma kurs och klasser. Studien visade, på ett grafiskt och illustrativt sätt, en stor variation av upplevelser av formativ bedömning inom de tillfrågade klasserna. Vidare visade sig PCA vara ett utmärkt verktyg för att identifiera elevsvar som låg utanför den ”normala” variationen. Genom en PLS-DA-analys påvisades en skillnad i frekvenser av genomförda undervisningsmoment mellan två kommunala och en privat skola – även om dessa resultat bör tolkas med en viss försiktighet.

The digitalization of the school has led to teachers increasingly using digital tools in their teaching of mathematics. In comparison with other subject, however, mathematics sees the least use of digital tools. Teachers pedagogical awareness and knowledge of how they can use digital tools affects how they use digital tools for formative feedback. In the study 9 teachers working with years 4-6 from 3 different schools have been interviewed. The purpose of the study has been to investigate how teachers experience the feedback and how the feedback is affected in student work with mathematics assignments. The purpose was also to bring forward advantages and disadvantages teachers experience with digital mathematics assignments. To examine this, the data was analyzed based on the feedback theory The Power of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). The results show the digital mathematics assignments are seen to have both advantages and disadvantages to feedback that contributes to the development of students' knowledge. This is partially affected by the teacher's choice of assignments as well as how actively the teachers are working to give students feedback. It is also apparent that there is a need to both develop teacher's knowledge of how to use digitial mathematics assignments and to develop already existing programs to facilitate a more formative teaching. / Skolans digitalisering har lett till att lärare allt mer använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Användningen av digitala verktyg är dock lägst i jämförelse med övriga ämnen. Lärarnas pedagogiska medvetenhet och deras kunskap om digitala verktyg påverkar hur de digitala verktygen används för formativ återkoppling. I studien har 9 lärare som arbetar i årskurs 4–6 från tre olika skolor intervjuats. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare upplever återkopplingen och hur återkopplingen påverkas vid elevarbete med digitala matematikuppgifter. Syftet var även att lyfta fram fördelar och nackdelar som lärarna upplever med digitala matematikuppgifter. För att undersöka detta analyserades data utifrån återkopplingsteorin The Power Of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). Resultatet visar att digitala matematikuppgifter både anses ha fördelar och nackdelar för återkoppling som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Detta påverkas dels av lärarens val av uppgifter samt hur aktivt lärarna arbetar för att eleverna ska få återkoppling. Det framgår även att det finns ett behov av att utveckla både lärares kunskap om användningen av digitala matematikuppgifter och de redan befintliga programmen för att möjliggöra en mer formativ undervisning.

Formative assessment is an educational approach that challenges the traditional summative ways of teaching. Although formative assessment has been found to stimulate learning development, it also involves difficulties for teachers to implement. Moreover, a tendency of blending summative and formative assessment has caused complications among both teachers and students. Furthermore, students require support, clear instruction, and training of self-regulation in order for formative assessment to be efficient. The present study aims to explore what research say about the challenges and needs of teachers and students concerning formative assessment as well as find connection points between the perspectives of teachers and students. The study is a research overview conducted through a thematic analysis of ten empirical studies. The data is collected by database research using specific delimitations with means to analyze studies significant to the aim and target demography of research, which is secondary education English as a foreign language (EFL) teachers and students. The findings suggest four themes: Teachers’ lack of time, support, or knowledge; Students’ need for clear instruction and thorough guidance; Difficulties in interactions and expectations; and Clashes with summative habits and a grade-oriented mindset. The discussion aligns these themes with theory on formative assessment and examines its alignment with policy documents as well as a Swedish secondary education EFL context. The present study offers an insight into problematic areas regarding challenges and needs of formative assessment.

Sammanfattning Tidigare ansågs bedömning som ett forskningområde som inte behövde diskuteras, till att idag betraktas som en komplex mark som måste problematiseras. Trots det, finns det mycket begränsad forskning att tillgå kring bedömning i svenska klassrum, vilket har tvingat svenska akademiker att söka svar i utländsk forskning. I denna studie adresserar jag därför lärares bedömningsarbete kring nationella provets bedömningsanvisning (2012). Studien syftar till att undersöka hur Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan nyansera bedömningen av elevtexter i relation till nationella provets bedömningsanvisning (2012). Dessutom ämnar studien att diskutera vilka effekter på elevtexters bedömning som skapas av att oberoende lärare tillsammans ombedömer samma elevtexter från nationella provet. Fyra lärare, fördelat på två skolor, deltog i att om- och sambedömma 30 elevtexter från årskurs 3 skrivna under nationella provet 2012. Förutom sambedömningsprocessen (som kan liknas vid en delfimetod) genomfördes semi-strukturerade telefonintervjuer. Studie visar att nationella provets bedömningsanvisning (2012) i hög grad formar vilka textdimensionella elevbidrag som uppmärksammas eller åsidosätt - även i den formativa bedömningen. Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan (främst) nyansera bedömningen genom att tillföra en holistisk kartläggning och konkretisering av elevtexters utvecklingsmöjligheter. Textdimensionella bidrag som kan vara utav särskilt intresse för pedagoger att nyansera sina bedömningar av nationella prov med är (1) elevers bidrag kring hur texter binds samman på mikro- och makronivå, (2) organiseringen av texters innehållsliga komponenter, samt (3) förmågan att skapa deltagaraktivitet. Studien identifierade fem olika elevtextartefakter där dimensionerna i praktiken nyanserade bedömningen på olika sätt. Slutligen indikerar min studie på att (1) sambedömningsprocesser bidrar till en likvärdig bedömning, (särskilt avseende delprov G, 2012), (2) olika skolor tenderar att bedöma enligt olika ”bedömningskulturer”, och att (3) ombedömare varken utför en “tuffare” eller “snällare” bedömning jämfört med originalrättaren, men att bedömningsavvikelser existerar, troligtvis på grund av det inneboende tolkningsutrymmet.