Studiens syfte är att undersöka mellanstadielärares erfarenheter av formativbedömning i svenskämnet genom att belysa hur sex lärare beskriver sitt arbetemed formativ bedömning, vilka strategier och redskap de uppger att deanvänder för att bedöma elever formativt samt hur lärarna använderbedömningsinformation för att justera sin undervisning.Empiriskt material har samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer. Det sociokulturella perspektivets scaffolding-begrepp utgör enteoretisk ingång för studien medan tidigare forskning om formativ bedömningoch återkoppling nyttjas för att genom kvalitativ innehållsanalys identifieramönster om formativ bedömning och redskap- och strategianvändning i de sexmellanstadielärarnas utsagor.Resultatet visar att lärarna både använder och reflekterar överformativ bedömning i sin undervisning. De ser återkoppling som en viktig delav formativ bedömning och som en central byggsten för sina elevers fortsattalärande. De intervjuade lärarna i studien använder olika former av redskap ochstrategier när de arbetar med formativ bedömning. När lärarna återkopplaranpassar de medvetet sitt språkbruk till mottagaren, tar hänsyn till elevernasvarierande styrkor och svagheter och väljer bland olika återkopplingsmetoder.Tidigare forskning har konstaterat att direktåterkoppling är den mesteffektiva formen av återkoppling, men studiens resultat visar att de intervjuadelärarna inte alltid kan ge direktåterkoppling på grund av faktorer som tidsbristoch hög arbetsbelastning. För att effektivisera återkopplingen använder lärarnaolika strategier såsom att ge återkoppling på de mest relevanta delarna avundervisningen. De är även ödmjuka när de ger återkoppling och planerar sinundervisning utifrån den information de får om elevernas kunskaper genom formativ bedömning.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare i slöjdämnet beskriver sin erfarenhet av att arbeta med formativ bedömning när det gäller elevers förmåga att formge och framställa, förmåga att utveckla idéer samt förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma slöjdlärare som undervisar på högstadiet. Datamaterialet har transkriberats och bearbetats enligt Braun och Clarks (2022) tematiska analysmetod i sex faser. Analysen resulterade i fem övergripande teman; 1. Muntlig framåtsyftande kommunikation, 2. Skriftlig kommunikation, 3. Hands on, 4. Vidga vyer och 5. Avgränsande ramar. Resultatet visar att lärarna framför allt bygger sin formativa bedömning på kontinuerlig, muntlig, framåtsyftande och handlingsbaserad återkoppling under lektionstid. Det handlar om att samtala, om att ställa frågor, om att visa och instruera praktiska moment samt om att få eleverna att träna, pröva och ompröva. Skriftlig kommunikation innebär skriftlig återkoppling från lärare samt elevernas träning i att reflektera över arbetsprocess och resultat genom att skriva loggbok. Att ’vidga vyer’ handlar om att presentera alternativ och möjligheter, att göra jämförelser, visa konkreta exempel och att ge inspiration. Samtidigt som lärarna söker vidga elevernas vyer används ’avgränsande ramar’ både för att hjälpa elever att formulera genomförbara slöjdprojekt och för att bedömning och återkoppling ska bli möjlig och effektiv.

The aim of this study is to contribute knowledge about and highlight how some special education teachers at special needs upper secondary schools individual program work with evaluation with a focus on formative assessment and self- and peer-assessment. The study is based on a structured focus group discussion with some special education teachers who work at the individual program in upper secondary school.   Results show that special education teachers feel that the assessment process is flawed in several ways. Throughout the focus group discussion complains special teachers that they feel lack of time in different ways in their assessment practice. Special teachers describe that they use different assessment tools in their assessment practice generally. As for formative assessment and self- and peer-assessment, the special education teachers describe for their assessment as practice based on the use of different tools and resources. These are described as matrices and tablet image support, observation and documentation. Even linguistic tools are used, these are explained as communicative expressions and interpretations of students' communication and actions. The special teachers express that formative assessment and self- and peer-assessment reveal students' knowledge for themselves and for others. A desire for space to develop assessment practice in different ways is expressed. In conclusion, the lack of time posts obstacles for special teachers' ability to carry out a qualitative formative assessment practice, but good skills and a strong will for this exists.

Syfte Syftet är vinna kunskap om hur formativ bedömning definieras och används inom matematikämnet av lärare i lågstadiet. Fokus grundar sig i att skapa en förståelse för hur användningen av formativ bedömning kan stödja lärarna såväl som eleverna i dess arbete inom matematikämnet. Teori Denna studie utgår ifrån en fenomenografisk ansats. Genom denna teori ges möjligheten att granska och förstå hur fenomenet formativ bedömning uppfattas och hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan olika lärare. Metod Metoden i denna studie har sin utgångspunkt från är en kvalitativ ansats. Insamling av data bestod av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i lågstadiet. Resultat Resultatet visar att lågstadielärare i studien använder formativ bedömning inom matematik som ett verktyg för att skapa tydliga kunskapsmål. Dock visas en stor skillnad i hur deras definition är och vad den grundar sig i samt vilken utsträckning formativ bedömning används. Resultatet påvisar även hur den formativa bedömningen kan ta olika form i applicering inom lågstadiets matematikundervisning. Slutligen framhäver resultatet att formativ bedömning i lågstadiet fyller ett syfte då den kan bidra till lågstadielärarnas förståelse för elevernas kunskaper och inlärningsprocesser.

Denna studie syftar till att belysa mellanstadieelevers uppfattningar om bedömning i svenska, med fokus på skrivande. Studien utgår från tre forskningsfrågor där den första frågan syftar till att besvara i vilka situationer i undervisningen eleverna upplever att de blir bedömda på sina texter. Den andra frågan fokuserar på vilka sätt eleverna beskriver att deras texter blir bedömda och den tredje frågan syftar till att besvara vad eleverna uppfattar att bedömningen fyller för funktion. Som teoretisk utgångspunkt för studien används bedömningsforskning som både fokuserar på formativ och summativ bedömning. Därtill används relevanta bedömningsbegrepp och skolans styrdokument som referensram. Forskningsfrågorna besvaras med elevintervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet består av 15 elevintervjuer i årskurs fem och sex. Eleverna ställde frivilligt upp på intervju, och samtycke mottogs av både elever och vårdnadshavare. Resultaten som framkommer vid en innehållsanalys av det insamlade materialet liknar tidigare forskningsresultat. Resultaten visar att det är viktigt att läraren är tydlig och explicit beskriver när bedömning sker, hur den kommuniceras och vad lärandemålen är. Elevernas attityd till bedömning påverkar även bedömningens effektivitet. I resultatet framkommer dessutom att majoriteten av den bedömning eleverna uppfattar är summativ och framförs i slutet av ett arbete.

Genomförda undersökningar av olika forskare och inom olika undervisningsområden visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 (Skolverket 2011a) ger tydliga rekommendationer om att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Skolan bör ge eleverna möjligheter att utveckla förmågor som främjar lärandet, som t.ex. att kunna diskutera och reflektera över sitt lärande. Litteraturstudien i detta examensarbete inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt i fysikundervisning. Uppsatsen presenterar allt som kan uppnås med formativ bedömning men med speciellt fokus på fysikundervisning. Mitt syfte med detta arbete är att denna uppsats ska kunna fungera som ett verktyg för mig som fysiklärare. Min studie visar att de mest användbara komponenterna inom formativ bedömning i fysik är tydliggörande av målen, återkoppling (feedback) samt skapande av förmåga till själv- och kamratbedömning. Samtidigt, en kombination av olika formativa arbetssätt visar sig också fungera effektivt.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i ämnet svenska. Utgångspunkten är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på den undersökta gymnasieskolan, vilket strävar efter att utveckla den formativa bedömningen. Forskningsfrågor som ställs är hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svårt att förstå i matriserna samt på vilket sätt det formativa arbetssättet skulle kunna utvecklas utifrån elevernas uppfattningar.Det teoretiska ramverk som antas är Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka består av att läraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att målet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lärande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mål och kriterier delges eleverna, vilket sker i användandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut på att uppsatsförfattaren delade ut en enkät till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 på den undersökta gymnasieskolan. Enkäten bestod av såväl kvantitativa frågor, som utgör bakgrundsvariabler, och kvalitativa öppna frågor där respondenterna fick skriva öppet om sina uppfattningar. Resultatet analyserades sedan med hjälp av frekvenstabeller för de kvantitativa frågorna och med tematisk analys med ”frameworks” för de kvalitativa frågorna. Resultatet visar att eleverna sällan arbetar med bedömningsmatriserna i svenska. Främst används de av eleverna för att kontrollera arbetet med kunskapskraven, men i viss mån också för att utveckla det egna arbetet. Vad gäller tydligheter respektive otydligheter går uppfattningarna isär: vissa uppfattar allt som tydligt, men många anger att det framförallt är det formella språket och de subjektiva progressionsorden i matriserna som förhindrar förståelsen av dem. Eleverna föreslår därför en förenkling av språket, att matriserna bör anpassas mer efter uppgiften och gärna åtföljas av konkreta exempel.Slutsatsen är således att eleverna använder matriserna i begränsad utsträckning om de inte förstår dem. Förslag på utveckling som grundar sig på elevernas uppfattningar består därför i att införa och kontinuerligt arbeta med ordlistor över kunskapskravens progressionsord relaterat till ämne och uppgift samt arbeta med uppgiftsexempel.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning. Resultatet visar att de flesta av pedagogerna föredrar den formativa bedömningen, men några anser att det behövs mer resurser för att få till en givande formativ miljö för eleverna. När det gäller bedömningsmatrisen, så blev vår uppfattning att en del ansåg det vara ett tidskrävande arbete och att den hade otydligt utformade kunskapsmål.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur våra elevers perspektiv. Genom att sätta oss in i vad det formativa arbetssättet innebär och vad Lgr11 säger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lärare förväntas arbeta mer formativt då aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhämtning. Våra elever har vid två tillfällen fått besvara enkäter med frågor om hur de upplever lärares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. Vårt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmänhet utvecklats sedan antiken och hur de båda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats. Vi redovisar sedan enkätresultatet och analyserar detta utifrån den teori vi läst. Teorin går i korthet ut på att eleven måste veta var de är i sin kunskapsinhämtning, vart de ska och hur de ska ta sig dit. Vi går igenom några av de hjälpmedel som ett formativt arbetssätt kräver i form av tydliga instruktioner, bedömningsanvisningar, kamratbedömningar och matriser.Våra elever har fått uppleva formativ bedömning och utveckla sina funderingar kring detta. Vår slutsats är att de av våra elever som behöver mest stöd har uppskattat det formativa arbetssättet mer. 14 av 18 elever uttryckte att de först och främst behövde veta vad de skulle göra för att bli bättre, utan att uttrycka att de ville ha betyg som feedback. Av de elever som fortfarande vill ha betyg har tre av fyra meritvärde över 202,5. Vårt resultat visar också att det är elever med högt meritvärde som tycker att bedömningen blivit otydligare, vilket vi har några tolkningar kring. Vi ser att vi lärare har utvecklats både som bedömare och pedagoger och att det naturligtvis kommer våra framtida elever till del.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning – en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment – a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik.Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp. Gruppen i studien är gymnasielärare och metoden är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarna använder sig av formativ bedömning på olika sätt men tid, träning och övning måste ges för att implementera formativ bedömning fullt ut.