Denna studie syftar till att öka kunskaperna kring differentierad undervisning och hur lärare genom sin planering differentierar undervisningen i ämnet matematik för att stödja alla elevers lärande. I studien intervjuades två verksamma lärare i årskurs 1 genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer kring planering av undervisning i matematik rörande vilka aspekterav differentiering de tar i beaktning samt vilka faktorer de lyfter fram som viktiga. Flera tidigare studier visar på att differentierad undervisning i matematik bidrar till ökande kunskaper hos eleverna samt att det är ett proaktivt arbetssätt. Resultatet i denna studie visar på att lärarna framhåller vikten av att lära känna sina elever, deras intressen och att identifiera deras kunskaper, främst genom formativ bedömning, som de viktigaste faktorerna för att kunna planera undervisningen så att den bidrar till ökade kunskaper hos eleverna. Av resultatet framgår det också att lärarna delvis differentierar undervisningen i matematik genom sin planering samtidigt som matematikboken har en betydande roll. De slutsatser man kan dra av resultatet är att lärarna på olika sätt och med olika metoder tar flera aspekter av differentiering i beaktning vid planeringav undervisning i matematik men att differentierad undervisning som metod inte är så bekant.

Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med formativ bedömning i elevers skrivutveckling samt vilka strategier som används. Syftet var dessutom att undersöka hur tillfrågade F–3-lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling. För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tillfrågade F–3-lärare anser att formativ bedömning är en viktig del i elevers skrivutveckling där syftet med arbetet är att vägleda eleverna och främja deras skrivkunskaper. De tillfrågade lärarna arbetar på olika sätt som exempelvis återkoppling, kamratrespons och lektionsmål. Dessa lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling då de ser var eleverna ligger i sina kunskaper och kan därmed stötta dem och vägleda dem framåt. De tillfrågade lärarna upplever både för- och nackdelar med den formativa bedömningen. En fördel är exempelvis att man kan hjälpa eleven redan i sin lärandeprocess medan en nackdel är att det inte alltid finns gott om tid att bedöma alla elever. Slutsatserna som kan dras i denna studie är att de tillfrågade lärarnas syn på formativ bedömning är likvärdig då alla var eniga om att arbetet bidrar till gynnande skrivutveckling hos eleverna.

Det är språkutvecklande att tänka högt, alltså finns det en förbindelse mellan språket och tanken. Studien har utgångspunkter genom kvalitativa intervjuer, lektioner, formativ bedömning, samt själv- och kamratbedömning. Studiens är baserad på den sociokulturella teorin och konstruktivismen. Denna studie syftar till att synliggöra på vilket sätt de olika metoderna kan stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling genom berättande text. I enlighet med detta syftar studien att besvara dessa två frågeställningar: Hur kan djupare begreppskunskaper kopplat till berättande text gynna elevernas skrivande? Hur kan skriftlig och muntlig formativ bedömning i undervisningen hjälpa eleverna att utveckla sina berättande texter? För att besvara dessa frågeställningar som formulerats utifrån syftet användes semistrukturerade intervjuer, formativ bedömning under lektionerna, begreppsutveckling från lektionerna, skriftlig formativ bedömning efter elevernas berättande texter, själv- och kamratbedömning som datainsamlingsmetod. Sju stycken slumpmässigt utvalda elever intervjuades. Studiens resultat har påvisat att elevernas föreställningar stämde överens med vad tidigare forskning kommit fram till, gällande formativ bedömning och begreppskunskap. Detta syntes genom elevernas utveckling mellan deras olika berättande texterna som de konstruerade. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning som fokuserar specifika begrepp i kombination med formativ bedömning kan erbjuda goda möjligheter för språk- och kunskapsutveckling hos eleverna och goda möjligheter för eleverna att nå lärandemålen.

Elevernas skolresultat påverkas till stor del av hur motiverade de är. En av lärarens uppgifter är att främja och bibehålla elevernas motivation. Studier visar att bedömningsmomentet har stor inverkan på motivationen antingen positivt eller negativt. Denna studie kommer undersöka hur lärare använder formativ bedömning i förhållande till ökad motivation hos eleverna samt undersöka lärarens olika förhållningssätt och anpassningar för att motivera så många elever som möjligt. Metoden som använts i detta arbete har en kvalitativ ansats med icke deltagande observationer och intervjuer. I resultatet redogörs lärarens olika förhållningssätt och metoder för att främja elevernas motivation genom formativ bedömning. Avslutningsvis diskuteras exempelvis hur lärarens återkoppling kan påverka elevernas motivation.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap om hur bildlärare på högstadiet och gymnasiet arbetar med bildanalys, vilken betydelse bildlärare tillmäter bildanalysen, samt hur eller om de viktar bildämnets teoretiska och praktiska delar i bedömningen. Sex bildlärare har intervjuats i kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp olika aspekter kring bildanalys, t.ex. formativa och summativa aspekter, men också eventuella motsägelser. Resultatet av intervjuerna visar att det varierar hur mycket bildanalys de sex lärarna har i sin undervisning, samt att vissa av lärarna anser att praktiska skapandet är viktigare, både i undervisning och för bedömning, oavsett hur mycket bildanalys man bör undervisa i sett till styrdokumenten, samt att bildanalysen inte alltid är integrerad med det praktiska skapandet.

Idag ställer både skolan och samhället höga krav på elevers och medborgares muntliga förmåga. Dessa krav kan bli en utmaning för lärare till talängsliga mellanstadieelever då det saknas allmänna strategier och riktlinjer att ta del av. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka vilka strategier som grundskollärare inom svenskämnet använder för att stödja talängsliga elever i årskurs 4–6, samt hur grundskollärare arbetar med formativ bedömning i detta sammanhang. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor användes ett kvalitativt angreppssätt, där sju svensklärare inom grundskolan deltog genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och diskuteras sedan med utgångspunkt i tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkter som studien tar avstamp i, vilka är det sociokulturella perspektivet och formativ bedömning. Resultatet visar att lärarna använder flertalet överensstämmande strategier, såsom att möta elevens behov genom en individanpassad undervisning, utforma ett tryggt klassrumsklimat, avleda uppmärksamheten från eleven samt ge positiv återkoppling som stärker elevens självförtroende. Studiens slutsats är att samtliga strategier behöver vara flexibla och anpassade till varje enskild elev och situation. Det finns med andra ord inte en lösning som lämpar sig till alla. Därför behöver lärare ha en god förståelse för talängsliga elevers behov. Ytterligare forskning behövs inom ämnet då tidigare forskning främst fokuserat på äldre elever med talängslan, vilket gör att det i dagsläget kan finnas kunskapsluckor när det kommer till stödjande strategier för de yngre åldrarna.

Detta utvecklingsarbete har fokuserat på att undersöka elevers upplevelser av formativa bedömningsmatriser i undervisningen i kemi och att undersöka elevers upplevelser av att ge och få kamratrespons. Undersökningen har baserats på 25 elevers upplevelser av när de använt två olika sorters formativa analytiska bedömningsmatriser: en generell/uppgiftsnärabedömningsmatris som användes när de skrev laborationsrapport och gjorde kamratbedömning,och en uppgiftsspecifik som användes när de genomförde laborationsmomenten.Eleverna har besvarat frågeformulär där både öppna och stängda frågor formulerats. Svaren på dessa frågor har analyserats och kategoriserats utifrån frågeställningarna.Resultaten i detta utvecklingsarbete visar tydligt att eleverna upplevde att användning av de båda bedömningsmatriserna påverkade deras kunskapsutveckling positivt. Framför allt den uppgiftsspecifika formativa bedömningsmatrisen inte bara guidade dem under bedömningsmomentet, utan hjälpte dem också att formulera vad de skulle förbättra till nästa gång. Däremot var de mer tveksamma till hur de såg på kamratbedömning och så många som 1/3 tyckte att det var meningslöst. De upplevde att de lärde sig mer av att få feedback vid kamratbedömning än att ge feedback.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras? Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval. Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid. Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsundervisning är beroende på den undervisande läraren. Ramfaktorer som påverkar undervisningen är även den väldigt beroende på skolan och läraren som undervisar. Huvudslutsatsen som vi kan dra är att arbetet med formativ bedömning inom friluftlivsundervisningen tenderar att ske spontant vilket är problematiskt då det inte säkerställer att eleverna erbjuds formativ bedömning konsekvent genom undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified? Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection. Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning. Conclusions: The conclusion that the study can draw is that activities and time that are allocated towards the teaching of friluftsliv are dependant on the teacher. Frame factors that affect the teaching are also very dependant on the school and the teacher. The mainconclusion the study can draw is that the use of formative assessment in the teaching offriluftsliv tends to be spontaneous which is problematics since it does not ensure that the students consistently are given formative assessment throughout the education.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie, som ämnar att undersöka vad som kännetecknar formativ bedömning inom matematik och naturvetenskap samt hur formativ bedömning knyter an till olika lärandeteorier. Formativ bedömning är en praktik som visat sig hjälpa elever att utveckla nya kunskaper och förmågor. Begreppet inrymmer olika tolkningar och ingångsvärden, och resultaten från tidigare forskning varierar. Att arbeta med formativ bedömning kan förbättra elevers inlärning, öka motivation och öka en individs metakognition gällande sitt eget lärande. Samtidigt finns kritik riktat mot formativ bedömning som bland annat ifrågasätter hur effektiva dessa metoder faktiskt är för att förbättra lärandet. Denna studie analyserar åtta olika artiklar rörande formativ bedömning med koppling till lärande och matematik/naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att formativ bedömning bland annat kännetecknas av diverse strategier och verktyg som lärare kan använda sig av för att hjälpa elever i sin utveckling. Utöver det anses lärarens kompetens att arbeta med formativ bedömning vara viktigt för att uppnå önskade effekter. Det verkar även finnas en koppling mellan formativ bedömning och synen på lärande, där främst kognitivistiska/konstruktivistiska, samt sociokulturella teorier för lärande går att knyta an till de diverse strategier och verktyg som kännetecknar formativ bedömning.

I detta examensarbete har en undersökning genomförts med syfte att ta reda på hur gymnasielärare i matematik ser på formativ bedömning, hur detta tar sig uttryck i deras undervisning samt vilka eventuella svårigheter och utmaningar som enligt lärarna kan finnas med formativ bedömning. För att undersöka detta har en kvalitativ metod valts där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra gymnasielärare i matematik från olika skolor. Intervjuerna har sedan transkriberats och avkodats med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att den grundläggande syn på formativ bedömning som lärarna beskriverskiljer sig åt från lärare till lärare. Trots detta finns en del likheter i hur formativ bedömning tar sig till uttryck i deras matematikundervisning samt vilka svårigheter och utmaningar som lärarna upplever. När det kommer till lärarnas utsagor om svårigheter och utmaningar har dessa placerats in under följande sex teman i uppsatsens resultatdel: jobba formativt men tänka summativt; tiden; den totala skolsituationen; klargöra målen för eleverna, svårigheter med feedback; samt svårigheter och eleverna. En slutsats är att lärarna upplever sig möta ett rikt antal svårigheter i sitt arbete med formativ bedömning som också delvis går att hitta i den tidigare forskning på området som presenteras i uppsatsen.