Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur digitala verktyg kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap i årskurs 4–6. Syftet besvaras via frågeställningen ”Hur används digitala verktyg i det naturvetenskapliga klassrummet och hur beskriver lärare i årskurs 4–6 dess betydelse för att synliggöra samt stödja elevernas lärande i naturvetenskap?” Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av tre naturvetenskapslärare och klassrumsobservationer i samma lärares klasser där naturorienterande ämnen (NO) undervisas. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Studien visar att alla de NO-lärare som deltog i studien använder digitala verktyg för att stötta elever med olika behov. Både elever i svårigheter och elever som behöver större utmaningar kan stöttas då digitala verktyg hjälper lärarna att individualisera uppgifterna. Digitala verktyg hjälper eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande i NO, bland annat genom att det har blivit enklare att inhämta information. Motivation är en annan viktig aspekt med digitala verktyg, elever visar gärna upp sina naturvetenskapliga arbeten när de med hjälp av digitala verktyg kan göra sina arbeten snygga och strukturerade. Det gör att eleverna samtidigt synliggör sitt lärande för läraren. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur några elever diskuterar kring andra elevers texter och hur de bedömer dessa. Syftet var även att kunna få exempel på om eleverna kunde utveckla dessa texter formativt tillsammans i en diskussion. Forskningsansatsen för denna studie var kvalitativ och datainsamlingsmetoden genomfördes i form av fokusgruppsintervjuer. Tjugo elever i årskurs 6 deltog i 4 fokusgruppsintervjuer. Resultatet av vår studie visade att elevernas bedömning kännetecknades av att de hade svårigheter med att lyfta fram goda exempel i texterna på t ex textens struktur, grammatik mm. Vår studie visade även att eleverna hade lätt för att ge förbättringsförslag på de olika texterna av formativ karaktär. När eleverna sedan började ge texterna betyg av summativ karaktär försvann elevernas formativa förbättringsförslag och eleverna fick svårt att motivera det betyg de gett de olika texterna. Resultatet analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv, ett specialpedagogiskt perspektiv samt utifrån ett formativt synsätt. Resultatet diskuterades i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Formativ bedömning är ett centralt begrepp inom den svenska skolan idag. Att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet att utvecklas och skapa en förståelse och motivation för lärandet är en av lärarnas viktigaste arbetsuppgifter. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från Paul Black och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier som ingår i en formativ bedömningspraktik. Dessa fem nyckelstrategier har förtydligats av Dylan Wiliam och Marnie Thompson som framställer strategierna i det ramverk som visas i studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka svårigheter och problem med de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare i årskurserna f-3 upplever. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på åtta lärare som undervisar i årskurserna f-3 i två kommuner i Mellansverige. Av studiens resultat framkommer att det finns en mängd problem och svårigheter med att arbeta formativt med elever i årskurserna f-3. Vidare visar resultaten att lärarna upplever en mängd svårigheter och problem. De två största svårigheterna som lärarna upplevde var att lyckas ge återkoppling till eleverna som för lärandet framåt samt att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Att lärarna ansåg att det var svårt att ge eleverna återkoppling var på grund av tidsbristen och att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande menade lärarna var svårt då på grund av elevernas ålder.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar bildlärare har kring barns bildutveckling, vilka svårigheter, problem och möjligheter de relaterar till denna och vilken syn lärarna har på hur de kan stödja och motivera elever, med olika förutsättningar, i deras bildutveckling. Undersökningen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv då det tar sin utgångspunkt i att lärande sker tillsammans med andra människor i olika kontexter och genom kommunikation. Undersökningen utgår från tre frågeställningar och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av halvstrukturerade intervjuer med fyra undervisande och behöriga bildlärare i mellanstadiet. Resultatet visar att lärarna ser på elevernas bildutveckling som en process där det är viktigt att eleven får se sin egen utveckling. Av resultatet framkom även att eleverna i bildutvecklingen möter flera varierande svårigheter som kan leda till att bildutvecklingen avstannar, så som motorik, bristande motivation och intresse, språksvårigheter, att de har för bråttom eller inte förstår syftet med uppgift eller ämne. De viktigaste faktorerna lärarna lyfter kring att överbrygga svårigheterna ligger i att finna elevernas motivation och intresse och stödja och ge uppgifter på rätt nivå. Därtill framkom att dialog i form av formativ bedömning och uppmuntran, bildsamtal och kamratrespons var viktig för att leda bildutvecklingen vidare.

I den här rapporten redovisas resultatet från en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssätt då det gäller att med hjälp av videorespons ge feedback och bedömning på skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjälp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lärare samt utnyttja de tekniska hjälpmedel högskolorna har tillgång till på ett utökat sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och student förändras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. Frågeställningarna i studien handlar också om hur det förändrade arbetssättet kan påverka lärandet hos studenten. Studien har genomförts utifrån en aktionsforskningsorienterad utgångspunkt. Undersökningen har skett i form av kvalitativa intervjuer samt en mindre enkätundersökning. Metoden för att analysera resultatet har utgått dels från en analysmodell som stödjer analysen av hur digitala hjälpmedel förändrar arbetssättet i en pedagogisk miljö samt utifrån de teorier som finns kring formativ bedömning och den påverkan på lärandet en sådan bedömning kan ha. Resultatet visar att studenterna får en bättre förståelse av responsen de fått av sina lärare med hjälp av videotekniken. Vidare pekar resultatet på att studenterna upplever återkopplingen från sina lärare som mer utvecklande eftersom de med hjälp av kommentarerna kan gå vidare med sitt lärande. Lärarna upplever en kvalitetshöjning i kommunikationen med studenterna. Slutsatsen från undersökningen är bland annat att formativ bedömning inom högre utbildning kan stödjas genom användning av videorespons. Videoresponsen kan vara ett användbart verktyg för lärare som vill kunna stärka studenternas lärande vid en examination genom både muntlig och visuell kommunikation. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lärare att arbeta med formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärareresonerar kring och använder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av formativbedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med formativbedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet. Lärarna beskriver i intervjuerna undervisningsmetoden formativ bedömning så som ett beprövat arbetssätt man använt redan innan projektet startades. När vi jämför intervjuresultatet med den tidigare forskning som gjorts kan vi konstatera att lärarna blivit presenterade en snäv bild av formativ bedömning. Med hjälp av teorin om performativitet kan vi se att formativ bedömning kan användas för att föra överansvaret för elevers dåliga skolresultat från politiker till lärare. Slutsatsen blir att genom att man ger lärarna en begränsad bild av formativ bedömning vill undgå en diskussion kring detta.

Denna studie handlar om hur gymnasieelever värderar laborationer i biologiundervisningen. Mer specifikt undersöktes vilka mål och syften med laborativt arbete som lyfts fram av eleverna själva. Vidare studerades elevers syn på formativ bedömning av laborationer som stöd i sin lärandeprocess. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar om formativ bedömning av laborationer elever ger uttryck för. I denna undersökning har jag valt att fråga elever i gymnasieskolan om olika aspekter angående laborationers syfte och bedömning. För att studera detta genomfördes både enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer med elever och deras lärare. Lärarperspektivet gav insikter om elevernas uppfattning om laborationer och formativ bedömning stämmer överens med undervisande lärares uppfattning. Resultatet visar att elever samt deras lärare samstämmigt tycker att laborationer har många olika syften som faller inom tre huvudsakliga områden 1) laborativa färdigheter och arbetssätt, 2) kunskap och förståelse och 3) attityd och motivation. Det framkom tydligt att både elever och lärare anser laborationer som viktiga och högt motivationsgivande i biologiundervisningen. Resultatet visar även att elever anser att kognitiva mål uppfylls med användandet av laborationer. Resultatet i studien visar att både elever och lärare i studien anser formativ bedömning vid laborationerna som något positivt. Elever uttrycker att de kan utnyttja kraften i feedback och ser sig själva som läranderesurser för varandra, vilket anses som viktiga hörnstenar i formativ bedömning. Elever tycker sig också kunna aktivera sig själva att äga sitt eget lärande. Däremot tyder mina resultat på att det är svårare för elever och lärare att skapa kopplingar till mål och kunskapskrav vid laborationer. I denna studie visade det sig att elever inte förstår hur kunskapskraven används vid laborationer och värdeorden i kunskapskraven upplevdes som otydliga. Resultaten pekar på att elever inte heller vet hur mycket laborationsdelen väger vid bedömning och betygsättning. Förhoppningsvis kan denna studie öka kunskaper om laborationer och deras effekt i lärande ur elevperspektiv samt i viss mån bidra med underlag och idéer för kommande studier där både formativ och summativ bedömning av biologilaborationer undersöks och utvärderas.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med bedömning i etik inom religionskunskap. Frågor som kommer besvaras sker genom att titta på tidigare forskning som har gjorts inom området. För att skapa en förståelse hos läsaren inom ämnet presenteras i bakgrunden en beskrivning av läroplanen samt vilka specifika kunskapskrav det finns i religionskunskapen för etik, lärarens roll vid betygsättning, olika bedömningsformer samt syftet med bedömning. Vidare diskuteras val av den metod som använts i studien samt vilka urval som gjorts vid informationssökningen. Studiens resultat visar på att det finns svårigheter för lärare vid bedömning av sina elever när det kommer till etik. Det framkommer också genom olika studier att lärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskap vid bedömning inom ämnet och att det bedömningsstöd som ges är vagt då det är tolkningsbart.

Vi valde att undersöka hur ett formativt förhållningssätt beskrivits av förskolechef och förskollärare samt vilka konsekvenser det fått för barns utveckling och lärande. Studiens metodval grundade sig i en fallstudie om ett nytt arbetssätt kommunen infört, där den kvalitativa intervjuformen lämpade sig bäst. Resultatet visade på att det fanns svårigheter i beskrivningen av hur de konstruerar det formativa förhållningssättet, då de inte gått till grunden med vad förhållningssättet egentligen utgår från - det vill säga formativ bedömning. Resultatet har också visat på att barnen har utvecklats i sin lärprocess, då de själva tagit till sig det nya arbetssättet. Svårigheterna med det nya arbetssättet beror bland annat på de kritiska aspekterna som visat sig i forskningen, eftersom begreppet kan definieras på olika sätt. Det finns även svårigheter på grund av huvudmannens val att inte benämna grunden till det formativa förhållningssättet i deras information till förskolechef och förskollärare.

Återkoppling ska syfta till att erbjuda alla elever oavsett kunskapsnivå utvecklingsmöjligheter och utmana dem i deras skrivande. Denna studie var ett försök till att kartlägga om läraråterkoppling på texter var föredömlig för högpresterande elever. Studiens syfte var att undersöka vad elever på det naturvetenskapliga programmet som läser svenska 3 ansåg om återkopplingen de fick på sina texter och om utsagorna överensstämde med formativ bedömning. Insamlingen av empirin skedde genom en metodkombination med kvantitativa och kvalitativa data med en webbaserad enkät. Resultatet visade att eleverna ansåg att de fick återkoppling som stöttade dem att utveckla sitt skrivande. De uppgav även att de tyckte om att få veta betyg i samband med texten men att det var mest föredömligt om det skedde i en kunskapsmatris. Utsagorna pekade även på att bristerna i texten uttrycktes viktiga för utvecklandet av texten, vilket innebär en paradox i jämförelse med tidigare forskning. Utifrån analys av elevsvaren kunde återkopplingen anses överensstämma med formativ bedömning.