The aim of this study is to examine the relationship between three workbooks and the curriculum in geography subject aimed towards the years 4-6. This is made through answering three separate questions: -          What knowledge and subject skills are portrayed in three workbooks? -          What knowledge and subject skills are portrayed in the geography curriculums purpose? -          How does the content of the books relate to the curriculum? Using Bloom’s revised taxonomy, the task questions expressed in the workbooks are sorted into one of six different types of subject skills, and one of four types of knowledge. Results show a slight variance of skills and types of knowledge in the workbooks. Most of the questions demand more simple cognitive processes’ and concrete types of knowledge. In relation to the results of the workbook analysis and the curriculums purpose, a rather low grade of alignment shows. However, comparing the workbooks to the curriculums target criteria’s, the grade of alignment is much higher. Further, tendencies of validation threats are present, with a linguistic focus in some of the questions and tasks that are not present in the geography curriculum. Also, the content of the teacher guidance and the content of the workbooks are often parallel, expressing the same types of skills and knowledge. Some, even if few, of the questions are similar to the types that Jönsson (2013) claim are vital in a valid assessment for learning practice. Those questions are describes as open questions, that does not have one correct answer, but rather requests the student to reflect and reason, and in that way shows in more detail her or his knowledge of the subject. These demand more complex cognitive processes and are also similar to the type of questions that Joel Breakstone argues for, in the context of a formative assessment culture.

No description available.

Formativ bedömning har identifierats som en nyckel-strategi i lärande och undervisning, men lite har forskats på hur formativ bedömning är förstådd av elever. Syftet med den här studien är att skapa en insyn i högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av olika aspekter av formativ bedömning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien utgår från intervjuer med sju elever i högstadiet (årskurs 8 och 9). I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt essensen i elevernas uttalanden. Resultat synliggör tre beskrivningskategorier viktiga för formativ bedömning: relation, aktivitet och vägen framåt samt elevers uttalanden om dessa.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar och upplevelser av kamratbedömning årskurs 1. Det finns väldigt lite forskning kring kamratbedömning ur ett elevperspektiv, framförallt i grundskolan. Trots den magra forskningen menar forskarna att kamratbedömning är effektivt för elevers kunskapsutveckling och en underutnyttjad resurs i klassrummet. Den forskning som finns ur elevers perspektiv visar på olika resultat. Studien syftar till att utveckla kunskaper om elevernas perspektiv till kamratbedömning, genom denna insikt kan lärare utveckla undervisningen och implementeringen av denna bedömningsform bland de lägre åldrarna. Denna studies frågeställningar är hur elever i årskurs ett uppfattar och upplever arbetet med kamratbedömning. Studiens huvudmetod är undervisnings-försök där kamratbedömningsmodellen Two stars and a wish används. Data har samlats in genom ljudinspelningar under kamratbedömningsarbete och efterföljande kvalitativa intervjuer. Dessa har sedan har transkriberats och därefter analyserats med en fenomenografisk analysmodell. Kamratbedömning engagerar eleverna, trots viss nervositet är upplevelsen till största delen positiv. Eleverna anser att de har tillräckligt med kunskap för att bedöma sina kamraters arbete. Trots detta menar eleverna att det är stor skillnad på bedömning utförd av lärare respektive elev eftersom de uppfattar att läraren kan mer. Det estetiska tar stor plats i elevernas bedömningsarbete trots att kamratbedömningen enligt instruktionerna endast skulle avse ämnesinnehållet. Även när eleverna inte håller med om kamraternas förslag till hur deras arbete kan förbättras så ändrar de oftast enligt kamraternas önskemål. Eleverna kan inte hålla sig till endast ämnesinnehållet under arbetet med kamratbedömningsmodellen Two stars and a wish vilket gör att läraren behöver finna vägar för att lyfta ämnesinnehåll och estetik var för sig eller slå samman dessa i elevernas bedömningsarbete.

Denna studie syftar till att belysa hur verksamma lärare i årskurs 4-6 uppfattar begreppet formativ bedömning. Syftet är vidare att åskådliggöra hur dessa lärare beskriver sig didaktiskt tillämpa formativ bedömning inom svenskämnets kommunikativa förmågor. Med formativ bedömning menas bedömning för att utveckla lärandet framåt. Metoden som användes för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Det genomfördes fem telefonintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som studien baserades på var det sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs utvecklingszoner. I resultatet framkom två uppfattningar gällande formativ bedömning. Den första var att formativ bedömning är en process för att föra elevers lärande framåt och den andra var att lärare med hjälp av formativ bedömning kan anpassa undervisningen för att föra elevers lärande framåt. Det synliggjordes även olika fördelar och utmaningar med bedömningsformen. Det framkom en relativt likartad beskrivning av hur formativ bedömning användes. Lärandemålet synliggjordes för eleverna, lärarna införskaffade sig kunskap gällande var eleverna befann sig i deras lärande för att föra lärandet framåt, feedback gavs till eleverna, kamratbedömning genomfördes och slutligen synliggjordes elevers lärande för dem själva.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilket fokus lärare och elever har vid givande av återkoppling samt hur denna respons upplevs av mottagaren. Formativ bedömning inom skolan, skrivning och bearbetning av texter samt vilken roll lärar-elevåterkoppling spelar för den enskilde individens lärande har även studerats. Resultatet för den undersökning som vi genomförde genom observationer och strukturerade intervjuer bygger på både kvalitativ analys och kvantitativ analys av data från gjorda observationer, fältanteckningar samt givna svar från de strukturerade intervjuerna. Det som framförs i studiens teoretiska del samt i tidigare forskning är att skrivande har en viktig roll för eleverna. Dessa olika skriv- och återkopplingsprocesser som nämns i studien är centrala för elevernas skrivande och bearbetning av texter. Resultatet visar att elevernas kommentarer rörde främst återkoppling på uppgiftsanknuten nivå. Eleverna fokuserar mest på kontroll av stavning, skiljetecken och stor bokstav i sin respons på klasskamraternas texter. Lärarna fokuserar däremot mer på innehållet i texten. Resultat utifrån elevintervjuer visar att elever tycker om att få återkoppling och upplever det som givande.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera, sammanställa och analysera systematiska studier i form av olika vetenskapliga artiklar och rapporter inom formativ bedömning av elevernas läsförståelse. Vidare är syftet med kunskapsöversikten att besvara följande frågeställningar: Vilka likheter och skillnader vad gäller syfte, metod och resultat går att urskilja i studierna? Hur framställs formativ bedömning av elevers läsförståelse i vetenskapliga artiklar? Vilka strategier av formativ bedömning identifieras i artiklarna? I kunskapsöversikten kartläggs och redovisas tio internationella studier från Sverige, USA, Tyskland, Frankrike och Norge. Metoder som använts under arbetets gång är sökningar i olika databaser som Primo och ERIC (ProQuest) för att finna relevanta studier till kunskapsöversikten samt för att uppfylla syftet och frågeställningarna. Redovisningen av samtliga artiklar presenteras i form av en tabell och en löpande text som redogör för sökningsprocessen. Artiklarna som presenteras i den här översikten har kodats, analyserats och jämförts. Resultatet visar att feedback används som en betydelsefull bedömningsstrategi som lärarna tillämpar inomformativ bedömning för att bedöma och utveckla elevers läsförståelse. Ytterligare en betydelsefull bedömningsstrategi som lärarna tillämpar i den formativa bedömningen är digitala verktyg, då bedömningen sker genom online aktiviteter som exempelvis bokbloggar, där lärare och elever är involverade i bedömningen.

En av nyckelstrategierna inom formativ bedömning är att aktivera eleverna i att äga sitt eget lärande och denna strategi beskrivs i modellen för självreglerat lärande. Självreglerat lärande har i empiriska studier haft stor positiv påverkan på elevers lärande. Examensarbetet syftar till att öka kunskapen om i vilken utsträckning självreglerat lärande implementeras av lärare vid undervisning inom biologi samt öka förståelsen för elevers inställning till sitt eget lärande. För att undersöka frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning bland elever i sju klasser samt intervjuer med två undervisande lärare i ämnet biologi. Resultatet från intervjuer med två lärare tyder på att vissa lärare använder självreglerat lärande mer i sin undervisning än andra lärare. Lärarnas olikheter verkar dock ha liten påverkan på hur klasserna de undervisar i självreglerar sitt lärande i biologi. Resultatet från enkäten visade en stor variation bland elever inom klasserna med stor skillnad mellan elevers förmåga att självreglera sitt lärande.

Detta är ett utvecklingsarbete som genomförts under särskild Kompletterande Utbildning (sKPU) vid Luleå Tekniska Högskola (LTU), höstterminen 2020. Syftet med utvecklingsarbetet har varit att fördjupa bilden av hur eleverna kan utveckla sin förmåga och förståelse med stöd av portföljmetodik, bedömningsmatris och självbedömning under ett praktiskt moment i teknik. Genom att låta eleverna dokumentera sitt arbete i en a) portfölj och genom en lektionsserie där formativa verktyg som b) återkoppling och c) självbedömning med bedömningsmatris används, vill jag undersöka om elevernas inlärning förbättras. Uppsatsen baserar sina resultat på skriftliga utvärderingar från 23 elever i årskurs sju. Utvärderingen ställde frågor om hur eleverna upplever arbetet med en portfölj samt med formativa verktyg som återkoppling och självbedömning med hjälp av en bedömningsmatris. Resultatet visade att eleverna upplevde att portföljmetodiken innebar arbetsglädje, tydlighet och god överblick samt verkade positivt för inlärningen. Eleverna tyckte också att återkopplingen de fick av läraren, med utgångspunkt i en bedömningsmatris, fungerade som ett verktyg för inlärning, för att nå en bättre slutprodukt och för att nå ett bättre betyg. En majoritet av eleverna upplevde att bedömningsmatrisen var enkel att förstå, men ungefär hälften av eleverna upplevde det som svårt att göra en självbedömning. Avslutningsvis förs en diskussion om portföljmetodiken kan vara användbar för dokumentation och bedömning av konstruktionsprojekt i teknik. Vidare diskuteras om formativ bedömning såsom skriftlig återkoppling och självbedömning med hjälp av bedömningsmatris utgör effektiva undervisningsverktyg under ett praktiskt moment i teknik.