Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka bedömningsmetoder lärare i årskurs 4 - 6 använder för bedömning av elever i matematik samt en jämförelse mellan en kommun i Sverige och en finlandssvensk kommun i Finland. Enligt forskning brister det formativa perspektivet på bedömning och summativ bedömning används mest, därför undersöks huruvida lärares bedömning är i linje med forskning. För att uppfylla studiens syfte och forskningsfrågor användes en enkätundersökning. Som grund för studien är teorierna lärande bedömning, teorin om bedömning och ett ramverk för formativ bedömning. Resultatet åskådliggör både likheter och skillnader mellan kommunerna i bedömningsmetoder. Lärare från kommunen i Sverige använder frågor, diskussioner och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och informationen användes mest för formativt syfte och någon gång som summativ bedömning. I den finlandssvenska kommunen används prov, läxor och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och den insamlade informationen används för summativt syfte med några inslag av formativ bedömning.

Studien behandlar formativ bedömning i de tidiga skolåren. Temat är viktigt att undersöka då bedömning för lärande är ett förhållningssätt till kunskap och lärande som ska implementeras i undervisningen. Problemställningen är hur lärare beskriver begreppet och hur lärare beskriver att de arbetar med formativ bedömning i matematikundervisningen. De empiriska metoder som använts är observation och kvalitativ intervju. Fyra lågstadielärare i år 1 och 3 deltog. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Resultatet visar att lärarnas definition av begreppet formativ bedömning delvis stämmer med de teoretiska definitionerna. Tre nyckelprocesser var väl implementerat hos samtliga informanter. Den första nyckelprocessen, att veta målet med undervisningen kopplades i intervjuerna ihop med tydliga mål för lektionen. Skillnaderna mellan lärarna kan antas ha samband med deras yrkeserfarenhet. Den andra nyckelprocessen, att ta reda på var eleven är i sitt lärande, kopplades i intervjuerna ihop med matriser. I analysen framkom dock att lärarnas arbete med matriser inte var synliga under observerade lektioner. Den tredje nyckelprocessen, vad som behövs för att komma närmare målet kopplades i intervjuerna ihop med feed back som för lärandet framåt. Resultaten från intervjuer och observationer stämmer delvis med teoretiska definitioner, då lärarnas feed back till eleverna under lektionerna kan definieras som summativa bedömningar snarare än att eleverna ges strategier för fortsatt lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i en digital miljö samt hur lärare undervisningspraktik i arbetet med formativ bedömning förändras i en digital miljö. I studien har två forskningsfrågor ställts till lärare som arbetar på en högstadieskola. Studien är praktiknära och undersöker hur lärarna uppfattar att de arbetar med formativ bedömning när eleverna har ständig tillgång till digitala enheter. Den teoretiska utgångspunkten tas i Vygotskijs teoribildning om lärande och utveckling och där en digital enhet i detta sammanhang ses som en artefakt för lärande, ett medierande verktyg. Denna studie är en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analys skedde genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, kategorier identifierades och redovisas utifrån de båda forskningsfrågorna. Samtliga intervjuade uttrycker att de i stor utsträckning arbetar med olika typer av digitalt stöd i sitt formativa arbete, både i bedömningsarbetet och i feedback till eleverna, där flera av dem nämner att de använder olika former av matriser. Vidare framkommer att lärare ser stora vinster med att använda olika digitala lärresurser i det formativa arbetet, med självrättande diagnoser och prov som leder elever vidare till nästa nivå där den ständiga tillgången medför att arbetet kan ske oberoende av tid och rum.  Man anser vidare att det ställer nya krav på lärarrollen, som att ha kompetens att hantera datorn och de digitala lärresurserna och kanske framförallt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, för att inte riskera att lämna över arbetet med formativ bedömning till läromedelsförfattare eller andra programmakare på internet. / The purpose of this study is to examine how teachers work with formative assessment in a digital environment, and how it changes Two research-questions have been asked to teachers who work in a secondary school. This study is close-to-practice and examines how teachers perceive their work with formative assessment when their students have constant access to digital units. The theoretical starting point begins with Vygotsky’s theory of teaching and development, in which context a digital unit is an artifact for teaching, a mediating tool. This is a qualitative study where ten semi-structured interviews were given and the analysis of the empirical data was made through a qualitative content analysis with an inductive effort and the result of the analysis has been categorized and reviewed using both research-questions. All the interviewed have said that they often teach using different digital tools in their formative work, both for their evaluation-work and in feedback given to their students, where many of them mention different forms of matrixes, partially the one present in their school’s teaching-platform, Vklass, and ones they have produced themselves in a digital environment. Furthermore, teachers see great profits in the use of digital study material in formative work, using self-grading diagnoses and tests that elevate the students to the next level and the constant access to material and work independent of time and space. One also considers that new requirements will be placed on the teaching role, such as having competence with handling computers and the digital teaching resources and maybe most importantly the development of a critical approach, in order not to risk handing over the work with formative assessment to study material producers or other program organizers on the internet.

Förmågan att kunna skriva är viktig både för individ och samhälle. För att utvecklas till en god skribent är respons på texter en bra hjälp. Forskning visar att den vanligaste formen av respons på texter är skriftliga kommentarer om språkets struktur men detta leder sällan till fördjupat lärande. Muntlig respons och samtal om texter är därför ett viktigt komplement. Respons kan ges på olika sätt och fokusera på olika saker men förhoppningen är att responsen ska leda till att mottagaren av responsen utvecklar sitt kunnande om området. Studiens syfte är att undersöka arbetet med respons på texter i skrivundervisningen i årskurs 4-6. Detta görs ur både ett lärar- och elevperspektiv eftersom båda dessa behövs för att responsen ska leda till önskat lärande. Studien är en kvalitativ studie där intresset är att undersöka några lärares och elevers tankar om respons kopplat till skrivande. Redskapet som använts är intervjuer. Det är tre stycken lärare i årskurs 4-6 samt nio elever som deltagit i studien. Som komplement till intervjuerna har även elevtexter med respons använts. Det insamlade materialet är analyserat och bearbetat utifrån fyra nivåer av respons som finns inom formativ bedömning. Studien har visat att både responsens innehåll och karaktär är viktig för att utveckla skrivandet. Det har också framkommit att eleverna i den här studien önskar att få positiv respons men detta är problematiskt utifrån tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser är nyckelstrategier för att tillämpa formativ bedömning i matematikundervisning. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer samt enkät som metod. Resultatet visar att lärarnas arbete med formativ bedömning överensstämmer med forskning om formativ bedömning där Wiliams (2011) strategier är framstående. Det visade sig alltså att lärarna beskriver att de arbetar med strategier som att synliggöra målen för eleverna, möjliggöra diskussioner och kommunikation, ge feedback för att föra eleven framåt, gör samarbete mellan elever möjligt och gör eleverna medvetna och aktiva i sitt lärande.

I denna kunskapsöversikt kartläggs och redovisas sex internationella studier inom forskningsområdet formativ bedömning som specifikt undersöker effekter av feedback på elevers utveckling av läsförståelse. Ett viktigt motiv till denna översikt är att forskningen omformativ bedömning i väldigt liten utsträckning intresserat sig för ämnesdidaktiska aspekter. De strategier som utgör hörnstenar i formativ bedömning har främst lyfts fram somallmängiltiga principer för undervisning och det efterlyses mer forskning inom området meden starkare koppling till ämnesinnehållet där formativa undervisningstekniker undersöks och kontextualiseras i specifika domäner. I vår litteratursökning fann vi studier som riktar sig specifikt mot effekter av feedback på elevers läsförståelse. Det skapade ett intresse hos oss som låg till grund för formulering avkunskapsöversiktens syfte och fungerade även som en avgränsning vid sökning avforskningsområdet. Initialt valde vi bort studier utifrån deras titel, sammanfattning och nyckelord. Därefter valde vi bort studier som inte var empiriska samt studier som inte utvärderade effekten av en feedbackintervention. I kartläggningen presenteras studiernas syfte, metod och resultat. Samtliga studier syftar till att undersöka effekten av en viss typ av feedbackintervention på läsförståelse. Metoderna består av fem interventionsstudier med kvasiexperimentell design samt en studie med en ickeexperimentell design, en så kallad kohortstudie. I resultatdelen har vi sammanställt studiernas individuella resultat. Överlag visar elevgrupper som tagit del av en feedbackintervention större utveckling inom läsförståelse än elever i kontrollgrupper. I vår fördjupade analys identifierar vi styrkor i de inkluderade studiernas metoder som stort deltagarantal och slumpmässiga urval av undersökningsdeltagare. Vi urskiljer emellertid också svagheter relaterade till studiernas kvasiexperimentella metoder som medför risk försnedvridna resultat och brist på kontroll av störande variabler. Vi resonerar även kring studiernas bristande generaliserbarhet, vikten av lärares förmåga att förstå forskning samt studiernas resultat och dess konsekvenser för läraryrket. Vår slutsats är att det finns behov avytterligare forskning inom området som undersöker effekten av formativ bedömning i svenskämnet och inom det svenska skolsystemet.

SammanfattningFormativ bedömning även kallad bedömning för lärande har som syfte att främja elevers lärande istället för att ge ett betyg eller gradering. Stora satsningar har gjorts både internationellt och nationellt för att implementera formativ bedömning i skolan. I den svenska skolan har det exempelvis genomförts ett matematiklyft med inslag som rör formativ bedömning. Denna satsning har delvis gjorts på forskningsgrunder att den formativa bedömningen är effektiv för elevers lärande och utveckling. Kritik har dock på senare år lyfts mot forskningen som påvisar den formativa bedömningens effektivitet. Det har även gjorts studier som påvisar raka motsatsen till ett gynnsamt lärande, men studierna är få och ännu färre är studier gjorda ur ett elevperspektiv.Därför är syftet med den här studien att utifrån ett elevperspektiv undersöka problem och svårigheter i svensk- och matematikundervisningen som baseras på formativa bedömningsstrategier i årskurs 1-3.För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där intervju har används som redskap. Intervjuerna gjordes tillsammans med nio elever där samtliga går i årskurs 1-3. Analys- och bearbetningsarbetet inspirerades av både en hermeneutisk- och en abduktiv ansats.Studiens resultat visar; att lärare pratar om målen men eleverna tycks inte veta varför, att eleverna lägger störst fokus på bedömningsprocedurer, kriterier och hjälpmedel men tappar fokus på lärandet, att eleverna hellre vill ha summativ återkoppling istället för formativ bedömning samt att eleverna har erfarenhet av att den formativa bedömningen känns orättvis och sårar.Slutsatser som dras handlar till största del om att elevernas fokus är på bedömningsprocedurer och måluppfyllelse för att komma vidare i utbildningen istället för lärandet av ett ämnesinnehåll. Studien bidrar med ett fokus på elevperspektiv och konkreta exempel på elevernas uppfattningar om problem och svårigheter med formativ bedömning.

No description available.

Formativ bedömning även kallad bedömning för lärande syftar till att utveckla elevernas kunskap och inte bara gradera dem efter deras prestationer. Begreppet har fått stor spridning i utbildningsdebatten under de senaste åren både internationellt och nationellt. Det nämns bland annat i kompetensutvecklingsinsatsen i form av ett matematiklyft. Studier lyfter de positiva effekterna vid implementerande av olika formativa bedömningsprocedurer i undervisningen. Men kritik har dock riktats mot den formativa bedömningspraktiken, att det inte alltid är så effektivt som det verkar. Dessa studier är mycket få och väldigt sällan är de gjorda i en svensk kontext. Studien har som syfte att undersöka vilka problem och svårigheter som lärarna upplever kan uppstå i svensk- och matematikundervisning som baseras på formativ bedömning. För att undersöka studiens syfte har en kvalitativ metod med intervju som redskap använts. Intervjuerna gjordes bland fyra lärare som har skilda utbildnings- och arbetslivserfarenhet och är verksamma i någon av grundskolans år F-3. Analys och bearbetning av studiens empiri gjordes med stöd av hermeneutiken och ett abduktivt angreppsätt. Studiens resultat visar; att syftet med undervisningen kan gå förlorat, att det verkar viktigare att komma vidare, men inte för att gynna lärandet, bristande metaspråk försvårar lärandet samt att negativa upplevelser kan uppstå bland elever och föräldrar vid användandet av formativ bedömning. Slutsatser som dras handlar om eleverna inte alltid verkar gynnas vid användandet av formativ bedömning i undervisningen. Studien bidrar till forskningsfältet då den är gjord i en svensk kontext samt att det ges exempel på hur bedömning som lärande, konformativ bedömning och deformativ bedömning kan komma till uttryck i ett undervisningssammanhang.