Bakgrund Formativ bedömning innebär att bevis för elevers visade kunskaper framkallas och används för att göra anpassningar i undervisningen som gynnar elevernas lärande. Formativ bedömning innefattar också att eleverna delges lärandeintentioner och framgångskriterier, att de får framåtsyftande feedback, att de aktiveras som läranderesurser för varandra samt att de aktiveras som ägare av sin egen kunskap. Det finns flera forskningsöversikter som påvisat att formativa undervisningspraktiker gynnar elevers lärande. Det förekommer också kritik mot dessa forskningsöversikter. Ytterligare forskning har visat att en formativ undervisningspraktik ställer krav på lärares kompetens vad gäller ämnesinnehåll och ämnesdidaktik. Syfte Syftet var att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 tillämpar formativ bedömning och dokumentation i matematikämnet, hur de motiverar denna praktik samt vilka förutsättningar och svårigheter de möter i utövandet av praktiken. Metod I denna kvalitativa undersökning användes semistrukturerad intervju som verktyg. Informanterna i intervjuerna var yrkesverksamma lärare i en svensk kommun vilka fått löpande fortbildning kring formativ bedömning. Resultat Undersökningen åskådliggjorde en stor variation av motiv och handlingar lärarna emellan. De för lärarna gemensamma motiven, handlingarna och förutsättningarna åskådliggjorde en komplex verklighet. Till en formativ klassrumspraktik lyfte lärarna klassrumsklimatet som ett motiv men också som en förutsättning som påverkade praktiken. Resultatet tydde också på att lärare som såg undervisning, planering och dokumentation som en sammanhållen helhet också upplevde dokumentationen som en naturlig och inte lika betungande del av sitt arbete. Lärarna uttryckte att de ville utveckla en dokumentationsform som de var bekväma med. Detta var en process som lärarna hade kommit olika långt i.

My aim is to find out about teachers’ perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency. They express that they try to include all students and that all students get the chance to express themselves, but one problem is that students often tend not to speak or practice their oral skills in the classroom. To prevent this issue teachers try to have discussions and oral tests in smaller groups, something which seems to be successful according to teachers. However, another problem with reference to promoting and assessing oral skills, is that time is not sufficient enough for the teachers to help all students to reach the oral goals. Because of that teachers tend always to have special occasions where they assess students whereas the continuous assessment takes place in the classroom at suitable opportunities.

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ. Slutsatser som kunde dras var att det verkar råda både förvirring och okunskap kring begreppet formativ bedömning. Ett bättre namn borde vara formativ undervisning eftersom det handlar om ett förhållningssätt till undervisning där lärare använder sig av olika strategier för att anpassa undervisningen i syfte att öka elevers lärande. Det krävs att lärare får hjälp att få syn på sin praktik för att kunna utveckla densamma. I detta arbete kan även eleverna användas som läranderesurser för sina lärare.

Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av. Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna. Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning. Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg.

I studien har undersökts vilka kunskaper och färdigheter som elever i årskurs 9 värdesätter och anser som mest väsentliga att bedöma inom sång och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mål och kriterier som har fastställts för ämnet musik. Jag har använt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begränsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik på en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgår från ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet belyses också utifrån formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att använda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förväntas lära sig. Resultatet visar att en gemensam syn på bedömning är viktig för att eleverna ska veta på vilken kunskapsnivå de befinner sig på men även för att de ska veta vad de behöver förbättra. Bedömning är en förutsättning för betygsättning och det finns en stor enighet om vad eleverna anser som väsentligt att bedöma inom musikämnet. Vissa olikheter existerar mellan vad respondenterna anser om att bli bedömda i sång. Andra anser att det är alltför personligt och svårt för en del elever att lära sig sjunga.

Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram. Studien visar också att det behövs mer forskning som tittar på effekterna av formativ bedömning i en svensk skolkontext.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare synliggör lärandemålen för elever i ämnet idrott och hälsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) använder lärare för att synliggöra lärandemålen?2. Hur vet lärarna att eleverna förstått lärandemålen?3. När i undervisningen synliggörs lärandemålen? Metod Studien är av kvalitativ ansats där intervjuer har använts för att svara på frågeställningarna. Kvalitativa intervjuer lämpar sig då man vill få en insikt i informanternas vardag och erfarenheter, vilket är studiens syfte. Fem utbildade högstadielärare i idrott och hälsa från skolor i södra Stockholms län har intervjuats. Resultat Intervjuerna visar att samtliga lärare använder sig av lokala pedagogiska planeringar, kamratbedömningar samt självbedömningar för att synliggöra lärandemålen. De presenterar lärandemålen både muntligt och skriftligt. Lärarna beskriver att de aldrig utvärderar elevernas kunskaper kring lärandemålen under ett moment utan utvärderingen sker i slutet av momentet. Lärarna säger även att de arbetar med formativ bedömning. Lärarna arbetar med att skapa förståelse för lärandemålen genom att ta bort värdeorden från kunskapskriterierna. Intervjuerna visar även att lärandemålen ofta presenteras under första lektionen av ett avsnitt. Slutsats Lärarna arbetar inte aktivt med att skapa förståelse för lärandemålen. Det visar sig att lärarna i studien arbetar med Lokala pedagogiska planeringar för att synliggöra lärandemålen. Kamratbedömningen och självbedömningen utgår inte från kursplanens kriterier och därför kan man heller inte säga att bedömningsmetoderna fungerar som metoder för att synliggöra av lärandemålen på. Vidare utvärderar inte lärarna elevernas kunskaper kring lärandemålen. Det betyder att lärarna inte är medvetna över elevernas kunskaper kring lärandemålen vilket i min mening påverkar tillförlitligheten i lärarens bedömning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår åk (7-9). Vt 2014</p>

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte. Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer. Det finns alltså skäl att tro att formativ bedömning har en positiv inverkan för elevers lärande i matematik och är därmed är ett viktigt redskap i undervisningen.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med formativ bedömning i form av feedback och att ingen lärare arbetade kontinuerligt med kamratbedömning eller självbedömning. Endast ett par av lärarna använde sig av summativ bedömning under lektionstid. Lärarna beskrev lagar och regler, tiden och elevgruppen som viktiga ramfaktorer i deras arbete med betyg och bedömning. Ingen av lärarna beskrev ekonomin som den viktigaste ramfaktorn. Slutsatsen av studien var att det finns olika metoder att arbeta med formativ- och summativ bedömning och att lärarna framhåller olika ramfaktorer som viktiga.