In this thesis I intend to write about how five primary school teachers reflect on formative assessment and how the formative assessment of students can take place practically according to teachers. My questions are: How do the five teachers perceive on formative assessment as a pedagogical approach? How do the teachers do to assess students’ knowledge? In what way do the teachers give feedback to students?The work is based on qualitative interview method where five elementary school teachers were able to reflect on their classroom practice with a focus on formative assessment. The theoryI have chosen to work from is the so-called five key strategies of formative assessment.These strategies are about; clarifying, communicating and creating understanding of the learning objectives and criteria for progress, to achieve effective classroom discussions, activities and learning data to show that learning has taken place, to provide feedback for learning forward, toenable students to become learning resources for one another, and to enable students to own their own learning. The results of the interviews showed that a formative approach lasted in a more implicit than an explicit meaning in classrooms. The formative approach was fairly a new phenomenon and had not begun in the larger extent of the interviewed teachers’ schools yet. Assessment materials were used to clarify the learning outcomes for students. Methods andactivities in the classrooms took place on a smaller scale in the form of discussions between students. Self-assessment was considered by most teachers as something they could not imagine or was considered to be too difficult for the students because of the children's young age. The results also showed that there is a great need to make time for evaluation and to gain knowledge of articulate, reflective subject issues to provide students with

Syftet med denna studie var att se vilka uppfattningar eleverna i årskurs 9 har om bedömningsmatriser inom biologi. Följande var frågeställningarna.   Hur uppfattar eleverna användningen bedömningsmatriserna? Hur uppfattar eleverna vad syftet är med bedömningsmatriserna? Elevperspektivet på bedömningsmatriser är ett område som det är relativt lite forskning kring.  Den vetenskapliga teorin i studien är fenomenografi eftersom det var elevernas uppfattningar studien handlar om. Materialet till studien har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att eleverna tycker att bedömningsmatriser är ett redskap som de kunde använda sig av. De ansåg att om bedömningsmatriser skulle hjälpa dem så måste de göras enklare och med mindre textflöde, samt att språket blev mer begripligt. Eleverna tyckte att bedömnings-matriserna var ett bra underlag vid återkoppling. I studien framkom också att läraren har en viktig del för att bedömningsmatrisen ska hållas levande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur två gymnasielärare och sju elever i årskurs 3 på gymnasiet förhåller sig till och uppfattar arbetet med formativ bedömning. Frågeställningarna för studien har varit: Hur beskriver två gymnasielärare att de arbetar med formativ bedömning? Upplever lärarna att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och i sådana fall hur? På vilka sätt kan lärarna påverka och utveckla sitt arbete med formativ bedömning? Uppfattar eleverna de formativa inslagen i undervisningen och i sådana fall hur? På vilket sätt förhåller sig lärarens och elevernas uppfattningar till varandra? Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjudata, där materialet har behandlats utifrån Paul Blacks och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Dessa strategier utgår ifrån klargörande av lärandemål, skapande av lärandeaktiviteter, framåtsyftande återkoppling, kamratbedömning och elevers självbedömning. Resultaten av studien visar att lärarna har ett aktivt förhållningssätt till formativ bedömning enligt Blacks och Wiliams strategier, där eleverna genom olika tekniker ges möjligheter till att ta ansvar över och äga sitt lärande. Lärarna upplever att eleverna tar ansvar för sitt lärande genom delaktighet i kursmoment och genom förvaltande av återkoppling. Det finns stora möjligheter till utveckling av arbetet med formativ bedömning, men ett hinder upplevs vara attityden till teknik och formativ bedömning, där det inte alltid finns en samsyn. Eleverna är positiva till de formativa inslagen i undervisningen, men upplever att variationerna är stora beroende på ämne och beroende på lärare. Det är önskvärt med en ökad tydlighet och valfrihet. Vid en jämförelse av lärare och elevers uppfattningar framkommer att kommunikation är både en värdefull men samtidigt komplicerad del. Syftet med den formativa bedömningen i undervisningen behöver både tydliggöras och synliggöras i alla led, så att kunskapen, lärandet och eleverna hamnar i fokus.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers upplevelser och uppfattningar av formativ bedömning i matematik i årskurs 1.   Två frågeställningar har besvarats. Hur uppfattar och upplever eleverna bedömning i matematik? Hur uppfattar och upplever eleverna de fem nyckelstrategierna?   I syfte att besvara forskningsfrågorna har kvalitativa intervjuer med eleverna genomförts. Resultatet visar att eleverna i studien uppfattar bedömning i matematik som abstrakt och har ibland svårt att formulera sig. Flera av eleverna anger att bedömning är till för dom själva för att komma framåt i sitt lärande. De fem nyckelstrategier för formativ bedömning uppfattas positivt av de flesta eleverna, vissa strategier framkallar mer känslor än andra men överlag upplevs de positivt av eleverna.    Utifrån denna studie kan tre områden anses som gynsamma att reflektera vidare över för utveckling av formativ bedömning ur ett elevperspektiv: synliggöra kopplingen mellan arbetsområden och bedömning, vid frågeställning utgå från elevens vardag, avsätta mer tid för träning på kamratbedömning och självbedömning.   Då studien utfördes i mycket begränsad omfattning i en klass är det inte lämpligt att dra generella slutsatser från resultatet. / The purpose of this study was to investigate students' experiences and perceptions of formative assessment in mathematics in grade 1 and two questions were asked. How do students perceive and experience assessment in mathematics? How do students perceive and experience the five key strategies? In order to be able to answer the research questions, qualitative interviews with students were conducted. The results shows that students in the study perceive assessment in mathematics as abstract and sometimes found it difficult to express themselves. Many of the students indicate that the assessment is for themselves to get further in their learning. The five key strategies for formative assessment are perceived positively by most students, some strategies evoke more emotion than others but overall the students felt positive. Based on this study, three areas can be seen as beneficial to reflect on to improve formative assessment from a student’s perspective: make the link between work and assessment visible, questions based on the student's everyday life, allow more time for training on peer assessment and self assessment.   As the study was carried out in a very limited extent, it is not appropriate to draw general conclusions from the results.

I den här texten presenteras en studie av matematiklärares erfarenheter av att arbetamed formativ bedömning och i synnerhet när det arbetet sker med hjälp av teknik.Uppsatsen innehåller ett moment vars syfte är att intervjua några lärare. Studien inledsmed en kort beskrivning av bakgrunden till att uppsatsen riktar fokus just på detområdet. I avsnittet bakgrund uttrycks lite kort varför dessa lärare är intressanta för enfallstudie avseende hur teknik används för formativ bedömning. I den allmänna debatten om skolan ser vi ofta att lärare utrycker att de upplever att dehar ont om tid för att bedriva relevant undervisning. Behovet av lösningar som kanöka elevers lärande framträder som eftertraktat bland många lärare. I ljuset av denverkligheten blir det intressant att undersöka hur några verksamma lärare i matematikarbetar inom området. Jag märker att skolverket också efterlyser mer forskning på området. ”Vidare lyftsbehovet av forskning kring IKT-lösningar i relation till formativ bedömning liksombedömningsundervisning vid lärarhögskolor.” (Skolverket, 2016)

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

I have studied peer assessment in 9th graders from a junior high school in biology. The purpose of this study is to investigate junior high school students’ perceptions of peer assessment in biology. The issues looked at were: -       What are the student´s perceptions and experiences of peer assessment in biology? -       What do students think is needed to work with peer assessment? -       What is the students’ perception of how peer assessment affects their learning in biology? I observed two groups of 12 students, working in pairs, as they performed a laborative exercise. One student performed the exercise while the other student evaluated what the student did. This was then followed by six semi-structured group interviews. Based on the interviews, I found that the students have predominantly positive perceptions and experiences about peer assessment. During the interviews students talked about the factors and conditions that peer assessment needs if it is to work well. For example a permissive classroom climate is needed as well as clear instructions given from the teacher. The pupils said that peer assessment positively affected their learning and motivated them to work more actively. Peer assessment is something that potentially has a large impact on student learning, if it is used correctly. To work with peer assessment the teacher must have knowledge about how different assessments affect students. The students need to know how to perform the assessment and how to use the response they will get from the other students.

Sammandrag   Denna studie syftar till att undersöka hur kamratbedömning omnämns i två valda läroböcker skrivna för kursen svenska 1 på gymnasiet. Detta kopplas till tidigare forskning som påvisar kamratbedömningens betydelse för elevers lärande. Kamratbedömning är ett centralt begrepp inom formativ bedömning. Enligt Skolverket bör undervisningen utformas på ett sådant sätt att det tydligt framgår för såväl lärare som elever var varje enskild elev befinner sig i förhållande till de uppsatta målen. Den formativa bedömningen är och ska vara en del av undervisningen. Studiens resultat påvisar att de analyserade läroböckerna skiljer sig åt i vilken omfattning de tar upp kamratbedömning. Markanta skillnader kan även ses i vilken grad läroböckerna väljer att beskriva syftet med kamratbedömning, och även i vilken grad de väljer att beskriva kopplingen mellan kamratbedömning och formativ bedömning. Därmed skiljer de sig även åt i vilken utsträckning de svarar mot det som står skrivet i den svenska skolans styrdokument och det som tidigare forskning inom detta område påvisar.     Nyckelord: kamratrespons, kamratbedömning, bedömning, formativ bedömning, läromedel.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om idrott och hälsa lärares upplevelse av att arbeta med formativ bedömning. Studien utgår ifrån följade frågeställningar: Hur beskriver lärarna begreppet formativ bedömning? Hur tillämpar lärarna formativ bedömning i sin undervisning?  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju stycken idrott och hälsa lärare för årskurs 7-9.   Resultatet visar att lärarna tolkar formativ bedömning som en process där man arbetar stegvis för att vägleda eleven vidare i sin kunskapsutveckling. Tillämpningen sker med återkoppling och feedback. Resultatet visar också att lärarna upplever att tidsbrist hindrar tillämpning av formativ bedömning samtidigt som samtliga lärare i studien är att de anser att eleverna lär sig mer med hjälp av formativ bedömning.