No description available.

Syftet med denna uppsats är att försöka få en förståelse för vilka kunskapssyner lärare har och om de känner att det speglas i deras undervisning. Anledningen till att vi valde att rikta in oss på detta ämne var att vi är nyfikna på vilka kunskapssyner lärare har. Vi har då valt att intervjua fem lärare till vår undersökning.Utifrån en empirisk, kvalitativ undersökning har intervjuer gjorts med lärare för att med deras ord sätta begreppen kunskapssyn, undervisning och kunskapsmätning i ett sammanhang.Som grund har Englunds utbildningskonceptioner använts som knyter an till skolans roll i samhället. En av de tre utbildningskonceptionerna innebär att skapa tänkande, kritiska och reflekterande individer som kan fungera som drivande medborgare i ett demokratiskt samhälle1.Resultatet visar att flera lärare är eniga om hur undervisningen bör läggs upp och praktiseras, men det är ändå en hel del olikheter i lärarnas agerande i undervisningen. Vi har använt oss av LGR11 de 4 f:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet). Vi har även använt oss av Thomas Englunds utbildningskonceptioner2. Vad gäller synen på kunskap finns en tydlig och konsistent samsyn mellan pedagogerna baserat på Englunds demokratiska konception såväl som Gustavsson3 teori att kunskap och information inte är samma sak. Även resonemangen kring undervisning, att använda olika former av undervisning och en kombination av dessa finns det en samsyn på, att information måste kombineras med upplevelser, utveckla sig själv genom att söka och uppleva kunskap. När det sedan kommer till bedömning av kunskap är skillnaden mellan de olika pedagogerna mer olik, samtidigt som det finns en tendens att gå tillbaka till den mer summativa bedömningen och fokusera på faktakunskaper.Nyckelord: Formativ, Kunskapssyn, lärare, summativ, undervisning

Syftet med examensarbetet är att försöka förstå hur elever uppfattar användning av bedömningsmatriser i undervisningen av ämnet Bild. En traditionsbunden syn på bildämnet samt otydliga bedömningskriterier gör det emellertid svårt att utföra adekvata bedömningar. Enligt en sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna Bild, Musik och Slöjd i grundskolan 2015 är Bild ett ämne med bedömnings- och betygssättningsproblem (Skolverket, 2015). Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med elever. Intervjun har utformats semistrukturerad, vilket innebär att respondenterna får specificerade frågor men samtidigt ges frihet att fördjupa svaren. Materialet analyseras med hjälp av stödbegrepp, tidigare forskning inom ämnet och sociokulturella teorier. Resultatet visade att eleverna ställer sig positiva till användning av kunskapsmatris i bildundervisningen, men att de samtidigt är tveksamma till deltagande i aktiviteter som används tillsammans med matriser, såsom kamratbedömning och självbedömning. Eleverna upplever även att matrisernas uppbyggnad bör förenklas. Resultatet visade även att arbete med bedömningsmatriser kan effektivt påverka elevers lärande ifall de regelbundet arbetar med matriser på lektionerna.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om och hur lärare på gymnasiet använder sig av formativ bedömning i sin undervisning. Det är en kvalitativ studie med intervjuer ifrån två samhällslärarelärare på gymnasiet. En lärare från en kommunal skola med teoretisk inriktning, och en lärare från en friskola med praktisk inriktning. Resultatet pekar på att det finns många olika sätt som man kan använda sig av formativ bedömning i sin undervisning. De två intervjuade lärarna använde sig av olika formativa modeller, såsom bedömningsmatriser och feedback. Mycket i forskningen tyder på att formativ bedömning kan underlätta elevernas lärande, men det finns även resultat som påvisar det motsatta.

Läraren har stor påverkan på elevers skolframgång. De mål som läraren skapar blir till riktlinjer för eleverna om var de kunskapsmässigt ska, medan lärarens återkoppling hjälper eleverna fram till målet. Om mål och återkoppling saknas eller brister försämras elevernas motivation och inställning till ämnet. Studien undersöker hur lärare arbetar för att främja ett bra mindset genom att studera hur lärare arbetar med återkoppling, målformulering och motivation. Därför har en kvalitativ undersökning utförts där data insamlades med två metoder, observation och intervju. I studien framkom att områdesmål är något som främjar lärande och att eleverna ser progression. Både lärande- och prestationsmål behövs för att motivera eleverna. Genom att läraren är eftertänksam vid målformulering och återkoppling stöttas elevernas lärande. Vidare framkom att det är viktigt att läraren känner sina elever för att kunna ge återkoppling som når fram. Detta för att eleverna ska se lärandet som en process.

Studien behandlar muntlig återkoppling i teknikundervisning på högstadiet. Studien ämnade besvara vilka kvaliteter som sådan återkoppling bör ha, samt hur muntlig återkoppling riktad mot elevers strategier och tankar i teknikutvecklingsarbete kan påverka deras arbete med att utveckla förslag på lösningar till tekniska problem. Två elevgrupper på två högstadieskolor i Malmö och Stockholm fick av undervisande lärare (studieförfattarna) muntlig återkoppling riktad mot deras strategier och tankeprocesser i klassrummet under deras två arbetsområden som innefattade teknikutvecklingsarbete. Klasserna observerades av undervisande lärare vid en lektionsserie bestående av fyra tillfällen. Därefter intervjuades åtta elever från elevgrupp 1 (Stockholmsgruppen) och fem elever från elevgrupp 2 (Malmögruppen). Intervjuerna var av semistrukturerad typ. Av intervjuerna och observationsanteckningarna gjordes en tematisk analys, varur fem teman kunde ses: Elever nöjer sig med första lösningen de kommer på, skillnad i elevers förmåga att uttrycka sig metakognitivt, muntlig återkoppling är att föredra i teknik, pröva och ompröva är tidskrävande och elever önskar konkret återkoppling. Slutsatsen är att elever söker återkoppling som är muntlig, direkt och uppgiftsspecifik, men att hinder i form av tidspress och betygsstress finns. Hur den återkopplingen i den här studien påverkar elevernas tankeprocesser och upplevelser av lärande får lämnas obesvarat då studien förmodligen var för kort för att visa generella tendenser.

Definitionen av formativ bedömning är tämligen diffus och bred vilket gjort den förhållandevis öppen för tolkning. Detta har i sin tur lett till att formativ bedömning uppfattats och används av lärare på varierande sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt är därför att undersöka hur formativ bedömning används i undervisningen i grundskolan och dess utfall på elevers lärande. För att besvara frågan har det på ett systematiskt sätt samlats in underlag från referensdatabaserna ERC och ERIC via EBSCO. Vid datainsamlingen har sökorden kombinerats genom boolesk söklogik. Vidare har en urvalsstrategi, hämtad ur Fribergs (2012) bok, använts för att plocka ut relevanta artiklar kopplat till frågeställningen, detta resulterade i 11 artiklar som legat till grund för vidare resultat, diskussion och slutsats. I resultatet framgår det att vanliga strategier som används i undervisningspraktiken är att låta eleverna arbeta i par eller grupp, delta i helklassdiskussioner samt tydliggöra lärandemålen. Detta i syfte att aktivera de tre aktörerna som ingår i den formativa bedömningsprocessen vilka är eleven, kamraten och läraren. Insamlingen av elevernas kunnande sker vanligtvis på informella sätt som ligger till grund för den efterföljande återkopplingen. Majoriteten av studiernas resultat ger en övergripande positiv bild av effekterna från en formativ bedömningspraktik och dess förmåga att förbättra elevers lärande. Det finns dock resultat där studiernas effekter inte varit framträdande. Slutsatsen är att mer forskning krävs för att precisera vilka strategier som är mest effektiva för att främja elevers lärande samt för att stötta undervisande lärare i den formativa undervisningsprocessen.

I denna aktionsforskningsstudie har jag undersökt hur kunskap produceras i ensembleform under musikundervisningen, årskurs 5. Den teoretiska utgångspunkten är baserad på Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon varpå den valda metoden är aktionsforskning, där jag som lärare planerar, genomför aktiviteten och sedan reviderar planeringen för att utveckla den egna praktiken. Det pedagogiska tillvägagångssättet har bestått av formativ bedömning, inspirerat av Dylan Wiliam & Siobhán Leahys fem nyckelstrategier. Genom loggbok samt ljudinspelning av lektionerna har data insamlats från undervisningen vilket utgjort grunden för analysmaterialet. Resultatet visar att den formativa bedömningsmetoden lämpar sig väl för att synliggöra när musikalisk kunskap produceras. Kunskapsproduktion i ensemblespel kan uppstå genom kamratbedömning, självbedömning, feedback, stöd av lärare och klasskamrater samt genom att eleven medvetandegörs om de mål och kriterier som behövs för att klara en uppgift. Något som innebär att eleven når den proximala utvecklingszonen och på så sätt producerar kunskap. Detta genom den kontinuerliga återkoppling som sker med kamratbedömning, självbedömning, lärarstöd, aktiviteter och lärandesituationer vilket tydliggör var i processen eleven befinner sig. Något som kan innebära att eleven når den proximala utvecklingszonen och på så sätt producerar musikalisk kunskap.

Denna studie syftar till att bilda kunskap om hur återkoppling ges till elever i mellan- och högstadiet av bildlärare. Vidare studeras vilken typ av återkoppling elever i mellan- och högstadiet upplever är bäst för deras utveckling i bildämnet. Inledningsvis ges en kort bakgrund till återkoppling och hur den kan ges av bildlärare genom att ge exempel på hur vi arbetar med det på min arbetsplats. Som bakgrund till studien kommer en kort redogörelse för hur man arbetat med återkoppling i bildämnets bakåt i tiden samt de styrdokument som gäller idag .Därefter sker en redogörelse för forskning kring återkoppling. Datainsamling har skett genom webbenkäter bestående av kvantitativa respektive kvalitativa frågor som har besvarats av bildlärare och elever på mellan- och högstadiet. Analysen resulterade i en studie där lärares olika strategier och förhållningssätt runt återkoppling beskrivs samt elevers syn på hur återkoppling ska ges på bästa sätt för att gynna deras utveckling i bildämnet.