Från hösten 2012 sätts betyg från årskurs sex i alla ämnen. Lärarna i grundskolans tidigare år kan tänkas sakna erfarenhet och utbildning för att sätta betyg. På grund av detta kan lärarna behöva ett bedömningsstöd för att få rätt förutsättningar i betygsättningen av elever. För att ta reda på hur bedömningsstödet ser ut i svenska matematiklärarhandledningar för grundskolans tidigare år har tio stycken lärarhandledningar undersökts. Fokus i bedömningsstödet har varit på betygssättning samt de två huvudgrenarna inom bedömning, formativ och summativ bedömning. Undersökningen bestod av en analys i två steg som använde sig av undersökningsmetoden innehållsanalys. Det första steget mätte förekomsten av fyra utvalda ord. Det andra steget var en systematisk sammanställning av de tio utvalda lärarhandledningarna. Därefter utfördes en friare tolkning av den systematiska sammanställningen. Undersökningen visade att lärarhandledningar i matematik delger läraren om vad formativ och summativ bedömning är och hur lärarna kan arbeta med dessa bedömningsmetoder i klassrummet. Bedömningsstödet i de tio lärarhandledningarna är inte uttryckligen utskrivet men finns tack vara de många matriserna, proven och elevexemplen med tillhörande instruktioner och förklaringar. Bedömningsstöd, betyg, formativ bedömning, lärarhandledningar, summativ bedömning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med bedömningsprocesser i klassrummet, med ett särskilt fokus på kamratbedömningsmoment. Studien svarar på forskningsfrågorna om hur läraren klargör målen för eleverna, på vilka sätt lägger läraren en grund för att kamratbedömningen ska bli framåtsyftande, samt vilka metoder läraren använder för kamratbedömning. Dessa forskningsfrågor besvarades med hjälp av observationer och intervjuer i en skola i Sigtuna kommun. Observationerna stod som en grund för det som lyftes fram på intervjuerna. Den information som samlades in analyserades sedan med hjälp av fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Resultaten visade att alla lärare som medverkade i studien klargjorde målen för eleverna på ett tydligt sätt genom att målen bröts ner till elevnivå och bearbetades tillsammans i klasserna. Kamratbedömningen var framåtsyftande i den observerade skolan då lärarna aktivt jobbade med att uppmuntra eleverna till att använda återkopplingen för att utveckla sina arbeten. Under observationen upptäcktes det att de metoder som användes var varierande men att alla hade sitt ursprung i metoden two stars and a wish. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kamratbedömning är en metod som hjälper eleverna att utveckla en förståelse för god kvalitet. Dessa kvalitéer står i centrum för kamratbedömning. För att kamratbedömning ska bli så välfungerande som möjligt krävs en god planering och organisation av läraren.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in.

No description available.

Denna undersökning vill lyfta fram läsförståelse och bedömning av läsförståelse i nationella prov i svenska för årskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, läsår 2012/2013 Svenska och svenska som andraspråk. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra läsförståelseprocesserna. Provresultat från två skolor granskas, jämförs och analyseras utifrån läsförståelseprocesserna samt hur lärarbedömningarna förhåller sig till varandra och bedömningsanvisningarna.   I undersökningen ingår enbart elever som bedöms utifrån kriterierna med svenska som första språk eller har svenska som modersmål, men flera av dem är tvåspråkiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera språk, samt att ett annat språk än svenska talas i hemmet, är mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har två modersmål.   Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin läsförståelseförmåga vid ett nationellt prov samt hur lärare har bedömt deras läsförståelse. Kvalitativa intervjuer har gjorts med lärare i respektive skola. Intervjuerna har kretsat kring frågor rörande lärares syn på och förberedelse av nationella prov samt bedömning av läsförståelse, om de tror att den är likvärdig och kan användas formativt. Undersökningen visar dels att elevernas prestationer vid de båda skolorna skiljer sig åt, dels att bedömningen av läsförståelse i nationella prov i dessa två skolor skiljer sig åt och därmed även likvärdigheten.

Den här studiens avsikt är att lyfta frågan om hur lärare i grundsärskolan arbetar med eleverna så att eleven får en egen förståelse för sitt lärande och sin egen kunskapsutveckling. Det gör vi bland annat genom att undersöka hur ett antal lärare inom grundsärskolan beskriver hur de arbetar med formativ bedömning och deras tankar kring detta. Vi har valt en kvalitativ ansats för studien och har intervjuat 16 lärare som arbetar i grundsärskolan och i inriktningen träningsskolan. Vi har även valt att belysa studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Strandberg (2006) menar att lärande är en sociokulturell praxis som innefattar psykologiska processer och interaktion med andra människor samt aktiviteter. Resultatet av studien åsyftar till att samtliga av lärarna i studien sa sig tycka att formativ bedömning i grundsärskolan är svårt. Under intervjuerna fick lärarna sätta ord på sitt tillvägagångssätt, vilket ledde till att lärarna fick syn på och kunde verbalisera sitt arbete kring formativ bedömning. Dessutom upplevde lärarna i studien att det inte ges tillräckligt med tid att diskutera bedömning i sina arbetskollegier och det fanns svagt deltagande, intresse och engagemang för bedömning hos skolledningen. När lärarna beskrev sitt arbete med att få eleverna mer delaktiga i sitt lärande beskrev de att de använde sig av artefakter, så som IKT till sin hjälp för att tydliggöra och visualisera lärandemål och elevens utveckling och utvecklingsmöjligheter. De beskrev också att den formativa bedömningen möjliggjorde utvärdering av den egna lektionsplaneringen.

Sammandrag Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur fyra svensklärare i grundskolans senare år uppfattar och beskriver att de arbetar med undervisning i läsförståelse, samt bedömning av läsförståelse i grundskolans årskurser 7-9. Datamaterial samlades in via halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, samtliga aktiva i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet visar på varierande kunskaper om läsförståelsestrategier samt på olika sätt att bedriva undervisning i läsförståelsestrategier och läsförståelse. Samtliga lärare lägger dock stor vikt vid skönlitteratur, elevens egen läsning samt textsamtal mellan elever och mellan elever och lärare, som grund för att utveckla läsförståelsen. Lärarnas syn på vikten av feedback gällande elevernas läsförståelse varierar. Bedömning av läsförståelse sker till största delen summativt, även om undersökningen även till viss del visar på inslag av formativ bedömning.

Senaste tidens siffror om de sjunkande resultaten när det gäller de svenska elevernas läsförståelse gav idén till denna studie. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har i lärarens undervisning. Genom observationer och intervjuer har jag undersökt på vilka sätt lärarna arbetar språkstärkande, för att elevernas läsförståelse ska stimuleras. Informanterna i min undersökning arbetar aktivt med olika lässtrategier för att stärka elevernas läsförståelse, men de flesta är ense om att läsförståelsen är en viktig del i undervisningen och att det är svårt att undervisa i de olika lässtrategierna på ett effektivt sätt. vv

Bedömning och uppföljning är en stor del av en lärares arbete. Det är viktigt att lärarens bedömning står på rättssäkra grunder samtidigt som den leder eleven mot nya och djupare kunskaper. I den här studien intervjuades gymnasielärare i matematik i avseende på att ta del av deras tankar och åsikter kring bedömningsarbetet. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare i matematik i allmänhet ser på bedömning och i synnerhet på formativ bedömning. Nedan presenteras studiens frågeställningar som är uppbyggda utifrån att undersöka centrala delar som ingår i lärarens bedömningsarbete: Hur presenterar läare läandemå fö eleverna? Med vilka examinationsformer bedömer lärare elevers kunskap? Hur säerstäler läare att de testar det som änas testas? Påvilket sät ger läaren eleven åerkoppling? Hur arbetar läare med att fåelever att hjäpa och bedöa varandra? Hur motiverar lärare elever till att ta eget ansvar över sitt lärande? Litteraturen som använts till bakgrunden har hittats genom Linköpingsuniversitets biblioteks söktjänst UNISEARCH, där ordsökningar ger resultat i både artikelform och bokform. För insamling av data användes kvalitativ intervju, där fem stycken gymnasielärare i matematik deltog. Av intervjuanalysen går det att urskilja olikheter när det gäller lärarnas syn och arbete med bedömning. De intervjuade lärarna har kommit olika långt med implementeringen av de delar som litteraturen anser bygger upp den formativa bedömningen. Lärarna påpekar själva att det finns stora motsättningar i skolan om hur bedömning och undervisning ska bedrivas. Samtidigt säger de att diskussionen med andra lärare är viktig för att deras undervisning och bedömning ska bli bättre och rättssäkrare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i lärarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsättning. Metoden som använts för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lärarna använder sig av både formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker på många olika sätt. När det gäller arbetet med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning så är underlaget och processen för dessa densamma. Lärarna använder sig av formativa- och summativa bedömningsformer inför båda dessa arbeten, men vid utvecklingssamtalet så tas även mer elevnära ämnen upp. En gemensam uppfattning som framkommit kring betygsättning är att lärarna anser det arbetet svårt och jobbigt. Vilka bakomliggande faktorer som gör att lärarna uppfattar betygsättningen på detta sätt framgår inte tydligt i denna studie.Slutsatsen av studiens resultat är att lärarna anser sig använda ett varierat bedömningsunderlag och att själva arbetet med bedömningen av elevernas prestationer och kunskaper inför utvecklingssamtal och betygsättning genomförs på ett likartat sätt. Det som skiljer dessa åt är inte själva bedömningsarbetet inför dem, utan innehållet i de samtal som genomförs och de personliga upplevelserna hos lärarna.