Syftet med denna studie är att ge läsaren en bild av hur skrivprocessen samt bedömningsarbetet i skönlitterärt skrivande kan se ut i grundskolans yngre år. Jag vill genom tidigare forskning ta reda på hur en skrivprocess kan vara uppbyggd, vilka viktiga delar lärarna bör att ta hänsyn till i processen samt bedömningens/återkopplingens roll. Jag undersöker hur de verksamma lärarnas arbetsgång ser ut vid skönlitterärskrivning samt hur de ser på bedömningsprocessen i samband med skrivprocessen. Studiens empiri utgörs av en kvalitativ intervjumetod, detta för att försöka skapa ett djup snarare än bredd. Informanterna som deltar i undersökningen har lång erfarenhet inom yrket vilket jag hoppas ger studien det djup jag eftersträvar.   Resultatet av min studie visar på att informanterna ej uppfattar skrivprocessen som särskilt komplicerad. Detta hänvisar informanterna till att eleverna är nybörjare i skrivandet och nivån i årskurs 1-3 är relativt enkel samt att styrdokumenten är tydliga med vad som ska bedömas. Sambedömning används endast vid bedömning av nationella prov, dock finns en förhoppning om fler sambedömningstillfällen. / The purpose of this study is to give the reader an insight into the writing process and how the assessment work of fiction writing can look like in primary school. Through previous research I wish to examine how the process of writing can be structured and what important parts of assessments the teachers take into consideration when they evaluate the process. The study examines how teachers’ work with assessment during the process of fictional writing and how they view the assessment process during the writing process. The empirical data consists of a qualitative interview in order to try to create a depth rather than a width. The informants participating in the survey have a long experience in the profession which I believe can contribute the depth I aspire. The results of the study show that the informants do not perceive the writing process as particularly complicated. The informants refer to the fact that their students are new to writing. They also conclude that the demanded level of writing is relatively simple for students in grades 1-3, and the policy documents also state this. The informants believe cooperative assessment is primarily used in national tests. All teachers in this study want more opportunities for cooperative assessment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever på högstadiet upplever lärarens formativa bedömning. Studien lägger sitt fokus på den feedback som läraren ger under lektionstid vid momenten spel på ackordsinstrument och sång samt om feedbacken upplevs som likvärdig av pojkar och flickor. Studien visar att de flesta eleverna upplever att den formativa bedömningen är likadan till pojkar och flickor. Däremot visar den även att var tredje elev upplever att den formativa bedömningen inte är likadan till pojkar och flickor. Genom intervjuer har studien visat att anledningarna till att den formativa bedömningen upplevs olika till pojkar och flickor beror på flera faktorer. Dels kan det bero på lärarens förväntningar på eleverna, dels elevens motivation och prestation.

Massmedier utmålar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försämrats jämfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartläggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartläggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstås av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter samt om hur de upptäcker, kartlägger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien visar att intervjuade speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter på samma sätt som också återkommer i forskningen. De finner diagnosen dyskalkyli problematisk då den beskriver elevens matematiksvårigheter, men inte dess orsaker. Speciallärarna och specialpedagogerna ser ett mervärde av diagnosticering om de får veta vad de ska göra med en elev som har dyskalkyli. Även i fråga om väl utförd kartläggning är både forskning och informanter eniga om dess betydelse för stödundervisningens utformning. Speciallärarna och specialpedagogerna anser entydigt att många elever i matematiksvårigheter utvecklar känslomässiga blockeringar som gör det svårare att arbeta med matematik. De för också fram betydelsen av att förebyggande insatser införs redan när eleverna börjar lågstadiet. Studien visar att matematikundervisningen bör arbeta än mer med att utveckla elevernas förståelse för matematik.

Forskning har visat att rätt utformad feedback kan ha väldigt bra effekt på elevers lärande. Idrottslärarens uppgift är att hjälpa elever utveckla sina kunskaper och färdigheter i ämnet, vilket kan göras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en lärarintervju, undersöka hur en idrottslärare använder feedback i sin undervisning samt om och i så fall hur elever får ge feedback till varandra. Resultatet visade att läraren använder flera olika former av feedback i sin undervisning, och att hon anser att det är viktigt att eleverna lär sig använda ett idrottsspråk. Dessutom visade observationerna att eleverna ibland ger varandra feedback men att detta sker spontant, det vill säga utan att ha fått instruktion av läraren att göra detta. Avslutningsvis kan man säga att studien ger en bild av hur feedback används av en idrottslärare på högstadiet, och detta kan förhoppningsvis bidra med ett perspektiv på hur man kan arbeta med feedback i skolans idrottsundervisning.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar en formativ bedömning. Vi vill utifrån två av de didaktiska frågorna när och hur undersöka hur lärare i idrott och hälsa använder sig av formativ bedömning, i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet vilken innefattar 100 poäng. Följande frågeställningar ska hjälpa till att besvara syftet: När tillämpas formativ bedömning av lärare i idrott och hälsa? Hur tillämpar lärare i idrott och hälsa formativ bedömning?   Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjustudie med verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, där vi genomfört både enskilda intervjuer och en gruppintervju. Vi skickade mail till 30-talet gymnasieskolor och fick svar av sex lärare inom idrott och hälsa som ställde upp på en intervju.    Resultat Samtliga lärare som deltagit i studien har en gemensam syn på formativ bedömning, där de menar att det är den kontinuerliga processen som är viktig. Lärarna i studien tillämpar den formativa bedömningen i den vardagliga undervisningen genom olika metoder såsom feedback, reflektion, självbedömning och kamratbedömning. I den formativa bedömningen är det  tillämpningen av feedback och den individuella utvecklingen som är i centrum.   Slutsats Flera lärare antyder att användandet av den formativa bedömningen inom idrott och hälsa är den bedömningsmetod som fungerar bäst i den dagliga undervisningen. Lärarna menar att det är utvecklingen och hur eleverna tillämpar kunskapen som bedöms. Något vi även kan konstatera som är gemensamt för de intervjuade lärarna är att det är viktigt att syftet med undervisningen är klarlagt för eleverna, detta bidrar till att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande. / Aim The purpose of the study is to examine how teachers in physical education apply a formative assessment. We want from using two of the didactic questions "when" and "how" examine how physical education teacher use formative assessment, in the course "Idrott och hälsa 1" in upper secondary school, which includes 100 points. The following questions should help to answer the question: When do teachers apply formative assessment in physical education? How do teacher apply formative assessment in physical education? Method The object of study was investigated through interviewing teachers in physical education in upper secondary school, we conducted both individual interviews and group interviews. We sent mail to the 30th century, upper secondary school and received the reply of six teachers of physical education who we interviewed. Results What we can observe through the this study is that all the teachers who participated have a common understanding of formative assessment, formative assessment is a continuous process. The teachers in the study apply the formative assessment in everyday teaching through various methods such as feedback, reflection, self-assessment and peer assessment. In the formative assessment it is the application of feedback and individual development which is most important. Conclusions Several teachers suggest that the use of the formative assessment is the assessment method that works best in physical education. The teachers believe that it is the development and how students apply the knowledge is most important in the assessment. Something that is common to the interviewed teachers is that it is important that the purpose of lessons is clear to the students, this helps students take responsibility for their own learning.

Syftet med denna litteraturstudie är att, utifrån aktuell forskning, undersöka vad som kan krävas för att den formativa bedömningen i matematikundervisningen ska bidra till att stärka elevers matematiska lärande. Vilka förutsättningar krävs för att formativ bedömning i matematikundervisningen ska bidra till en kunskapsutveckling hos elever på låg- och mellanstadiet samt vilka svårigheter kan formativ bedömning innebära för lärare som undervisar i matematik? Med formativ bedömning menas en fortlöpande process eller aktivitet för lärare och elever i undervisningen där återkopplande information ges i syfte att utveckla främst elevens lärande.Designen för denna studie är en systematisk litteraturstudie, där resultatet består av relevant och kvalitetsgranskad forskningslitteratur från systematiska databassökningar. Resultatet visar att en förutsättning för formativ bedömning och elevernas lärande i matematik har att göra med lärarens arbete och elevernas delaktighet i bedömningen. Lärarkompetensen har också en viktig roll då läraren bör besitta god matematisk och didaktisk kompetens. Vidare är lärarfortbildningar inom formativ bedömning samt stöttning och handledning under en längre tid av betydelse. En svårighet i arbetet med formativ bedömning att lärare kan uppleva det svårt att förändra sin bedömningspraktik mot en mer formativ sådan. Det finns således en rad olika komponenter som kan ses som förutsättningar för att tillämpningen av formativ bedömning ska kunna leda till ett ökat lärande i matematik för elever i årskurs 1-6. / <p>Matematik</p>

Denna studie har till syfte att undersöka om likvärdig bedömning kan uppnås och hur dokumentation används i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker även hur lärare arbetar för en likvärdig bedömning med hjälp av olika dokumentation. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare som undervisar i idrott och hälsa för att få svar på hur dokumentation används för att nå likvärdig bedömning. Resultaten analyseras sedan med ramfaktorer (Imsen 1999). Resultatet visar att det skiljer sig hur mycket dokumentation och vilken typ av dokumentation lärare använder sig av. Resultaten visar även på att tidsbrist är den största faktorn till att dokumentation för bedömning inte görs i den utsträckning den bör, samt att betyg och bedömning inte diskuteras mellan lärare. Resultatet visar även att likvärdig bedömning kan uppnås då läraren konkretiserar målen, dokumenterar elevernas prestation samt diskuterar betyg och bedömning med andra lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka om tillämpningen av formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen kan bidra till ökade inlärningsmöjligheter för SVA-elever på gymnasienivå. En undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och tillämpningen av formativa metoder på planerade lektioner. Med hjälp av för- och efterintervjuer har vi fått underlag för elevernas upplevelser kring de utvalda metoderna. Resultatet från undersökningen visar elevernas upplevelser mot formativ bedömning och Lev Vygotskys närmaste utvecklingszon. Eleverna upplevde våra formativa metoder och uppgifter som stressiga och krävande. De fick jobba hårdare eftersom vi höll kunskapen vid deras närmaste utvecklingszon. Eleverna fann utmaningen som givande. Efter genomförd undersökning och tillämpning av formativ bedömning kunde det konstateras att elever föredrar undervisning anpassad efter formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen. Elevernas resultat på våra formativa uppgifter visade en positiv utveckling gällande elevernas kunskapsinlärning. Vi anser att om man tillämpar formativ bedömning, och har den närmaste utvecklingszonen i åtanke, kan man skapa en inlärningsmiljö där eleverna uppmuntras till att vara aktiva och att vilja delta i undervisningen.

Bakgrund: I Sverige har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som innebär att den enskilda läraren ska bedöma och betygsätta elevernas kunskaper utifrån skolans styrdokument på ett sätt som är både rättssäkert och likvärdigt. Arbetet med bedömning och betygsättning kan vara särskilt komplicerat för hem- och konsumentkunskapslärare eftersom ämnet innehåller en stor blandning av teoretiska och praktiska förmågor som ska bedömas på endast 118 undervisningstimmar. Syfte: Undersökningens syfte var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares arbete med och tankar om bedömning. Metod: Två metoder användes; en elektronisk enkät som besvarades av 94 verksamma hem- och konsumentkunskapslärare och sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: En majoritet (74 %) av hem- och konsumentkunskapslärarna som besvarade enkäten ansåg att ämnets kunskapskrav var för omfattande i förhållande till undervisningstiden. Några av lärarna i intervjuerna förklarade att den snäva tidsramen försämrade möjligheterna till rättvisa bedömningar. I både enkäten och intervjuerna framkom det att vanliga bedömningsmetoder i HK var löpande bedömning, praktiska prov och skriftliga prov. Alla intervjurespondenterna arbetade med formativ bedömning och det fanns även indikationer på att en stor del av enkätrespondenterna arbetade med formativ bedömning. Några lärare förklarade att de såg formativ bedömning som en naturlig metod i hem- och konsumentkunskapsämnet. Slutsats: Många av hem- och konsumentkunskapslärarna använde flera olika bedömningsmetoder för att bedöma sina elever trots den snäva tidsramen. Hem- och konsumentkunskapslärares förutsättningar att genomföra rättvisa bedömningar med hög kvalité kan dock förbättras om det finns med ett bedömningsperspektiv när det på organisatorisk nivå beslutas om vilka ramar som ska gälla för hem- och konsumentkunskapsundervisningen, till exempel gruppstorlek och tidfördelningen mellan årskurser.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka den formativa bedömningen i matematik, både hur elever påverkas och lärarens roll. Vi använde databaserna ERIC och Libris för att samla in data som sedan analyserades och framställdes i arbetet. Resultatet visar på att lärarens kunskaper har stor betydelse för hur framgångsrik bedömningen blir samt att det är en tidskrävande uppgift där lärare behöver få vägledning och utbildning för att lyckas. I studien framgår det  även att eleverna framförallt påverkades positivt av den formativa bedömningen genom att bli mer aktiva och delaktiga i undervisningen. Litteraturstudien visar att formativ bedömning gynnar elevernas lärande men att det finns flera utmaningar som lärare måste vara medvetna om.