Studien undersöker lärares erfarenheter av vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med formativ bedömning i kombination med digitala verktyg, samt hur de upplever att arbetssättet påverkar elevernas lärprocess. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio lärare på grundskola och gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna framför allt lyfter möjligheterna till förbättrad kommunikation med eleverna. Svårigheter som lärarna ser är att de digitala verktygen inte är optimalt anpassade efter lärarnas och elevernas behov och att lärarnas kunskaper inte är tillräckliga för att kunna utnyttja verktygen på ett ändamålsenligt sätt i arbetet med formativ bedömning. Lärarna ser att arbetssättet påverkar elevernas lär­process positivt. Resultatet diskuteras utifrån studiens teoretiska perspektiv och slutligen konstateras att digitala verktyg erbjuder många möjligheter att arbeta effektivt med formativ bedömning men de digitala verktygen måste anpassas och lärarna behöver kompetens­­utveckling för att arbetssättet ska kunna utnyttjas optimalt och vara till elever och lärares fördel.

BakgrundBedömningsmatrisen används i allt större utsträckning som ett verktyg i undervisningen. Den är inte längre endast ett redskap för lärare i deras summativa bedömning utan synliggörs även för elever. Matrisen ämnas förtydliga mål och kriterier för att eleven skall veta vad som krävsför att nå och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lärande) införts som ett koncept för att höja elevers måluppfyllelse i den svenska skolan används matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka effekterna av att använda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frågeställningar: Vilken uppfattning har lärarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur används matrisen? Vad blir resultatet av användningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lärarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen. En enkätundersökning har även utförts för att undersöka elevers attityder. Resultaten från enkäterna har analyserats i det statistiska analysprogrammet SPSS (Statistical Package of Social Science). Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar att bedömningsmatrisen används för en rad olika ändamål. Matrisen används summativt och formativt samtidigt, vilket tyder på osäkerhet gällande dess egentliga funktion. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på om några lärare anser att bedömning av läsförståelse har betydelse för elevers läsförståelseutveckling, samt belysa hur lärarna ser på sina förutsättningar att bedöma läsförståelse. Lärarnas tankar om ämnet exponeras genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat synliggör exempelvis betydelsen av att använda bedömning i skolan för att främja elevernas lärande. Dessvärre har den målstyrda skolan och kravet att mäta och jämföra elevers kunskaper gjort att den enskilda och formativa bedömningen inte kan prioriteras i så stor omfattning som lärarna önskar. Att använda bedömning mer kontinuerligt i skolvardagen var en åsikt majoriteten av lärarna uttryckte ett flertal gånger. Några förutsättningar lärarna saknar enligt vår studie är bland annat tidsbristen, kraven på det administrativa som ökat och skolans möjlighet att erbjuda extra personal och kollegialt samarbete.

I denna studie undersöks vad elever på naturvetenskapligt program som under 10veckor testat dagliga diagnostiska kort-svars-quizzar i biologi, kemi och bioteknikanser om sådana quizzar. Dessutom har åsikterna hos ämneslärare i sammagymnasieskola kring användningen av quizzar som hjälpmedel i undervisningeninhämtats. Eleverna anser överlag att quizzar kan bidra till att förbättra deras studieteknikgenom att hjälpa dem att minnas viktiga fakta från lektionen. Eleverna anser attquizzarna har hjälpt dem att testa sin kunskap och härigenom hjälpt dem att inse vadde behöver läsa mer om. För en del av eleverna har quizzarna uppmuntrat dem tillatt söka information innan lektionerna. En tredjedel av eleverna kände att quizzarnagjorde dem mindre stressade än vid vanliga prov, stress var högre vid muntlig quizän en skriftlig quiz. Trots att eleverna således överlag är positiva till användning avquizzar i undervisningen anser hälften av eleverna att de inte vill att de bästa 10quizzarna från hela året ska räknas in i den summativa bedömningen. Många olika ämneslärare tyckte att quizzar är användbara i deras vardagligaundervisning, och vissa ansåg att quizzar kan utgöra ett diagnostiskt hjälpmedel, t.ex. innan ett nytt avsnitt introduceras. Drygt hälften av lärarna använder quizzar isin vardagliga undervisning några gånger per månad. Nästan hälften av lärarna villinte att elevens 10 bästa quiz-resultat under läsåret ska räknas in dess slutbetyg. Både lärare och eleverna tycker att quizzar är roliga att göra.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och  andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och  erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor del berott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.</p>

No description available.

<p>Syftet med detta arbete har främst varit att lära oss mer om bedömning. Vi har uppmärksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlärning och intervjuat några lärare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts på resonemanget kring relationen mellan de-ras syn på bedömning och olika måltyper. I resultatet redogör vi för de olika lärarnas resonemang kring målen, bedömningssätt och bedöm-ningssituationer. Vi har även uppmärksammat att vissa lärare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har även redogjort för, de av oss in-tervjuade lärarnas resonemang kring detta. Sedan analyserar vi resultatet med hjälp av adekvata teoretiska utgångspunkter. I analysen intar vi bedömningsperspektiv med olika mål i fokus. Lärarnas uppfattningar kan tolkas som att det finns en viss osäkerhet vad gäller strävansmålen och vi har på ett ödmjukt sätt försökt att förstå hur och varför detta uppstår. Vi tror oss även se ett samband mellan strävansmål och formativ bedömning, vilket vi redogör för i analysdelen. Detta är dock svårt att säga eftersom ett synliggörande skulle kräva en längre studie, vilket vi gärna skulle vilja göra.</p><p>The purpose of this thesis has been to learn more about assessment. We have put the judging role of assessment for pupil’s learning in focus and have interviewed some teachers about their expe-riences and impressions around the subject. The result is principally about these teachers thought process around what to attain, about as-sessment and situations to assess. We have also noticed how some teachers intuitively know what pupils attain and this is brought to the light. In the analysis we use learning theories who adequately serve as the start point for the discussion, where we adopt different perspectives with gaols to reach in focus. By interpreting the teacher’s different opinions, we have noticed certain insecurity around the aspiration goals and we have tried, humbly, to understand how and why this happens. We even believe there is a relation be-tween the aspiration goals and formative assessment, which is described in the analyses. This is difficult to say and a longer study would be needed to make this visible.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda på vad elever i skolår tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till åtta pedagoger som är verksamma i skolår tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning går till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation är viktig både i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. När det gäller uppföljning genomfördes den på olika sätt. Några pedagoger gav enskild feedback medan andra föredrog att göra det i grupp. För att följa elevers kunskapsutveckling i matematik användes både summativa och formativa bedömningsmaterial. Vissa pedagoger tycktes stödja sig mer på den formativa bedömningen medan andra mer på den summativa. Samtliga pedagoger i undersökningen var positivt inställda till införande av uppnåendemål i skolår tre. Ett skäl som angavs var en ökad möjlighet att fånga upp elever i behov av särskilt stöd på ett tidigt stadium. När det gäller nationella ämnesprov rådde det en större tveksamhet bland pedagogerna.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förälder och skola. Resultaten baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer från rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hänsyn till elevens ålder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsättas för att stärka lärarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationsspråk, kunskaper i formativ bedömning samt färdigheter i att konkretisera mål att sträva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvärdering krävs kontinuerliga utvärderingar av verksamheten för att de rätta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras. Likaså är det viktigt att ge föräldrarna kompetens och delaktighet.</p>