Syfte Syftet med studien var att ta reda på hur lärarna förhåller sig till genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Våra frågeställningar var: Bedöms pojkar och flickor på olika sätt? Vilka faktorer tar läraren hänsyn till i sin bedömning? Hur arbetar läraren med feedback? Metod Studien har en kvalitativ ansats där tre idrottslärare har intervjuats. Lärarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi använde en intervjuguide för att säkerställa likvärdig information från våra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor. Resultat Resultaten visade att bedömning är något som lärarna anser är viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efteråt. Bedömning är viktigt för elevernas utveckling och lärande. Den formativa bedömningen är den form som lärarna använder sig av mest därför att den anses av lärarna vara mest rättvis och ger eleverna mest utveckling. Lärarna anser att det är svårt att bedöma eleverna men de försöker bedöma flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt. Feedback är A och O för elevens utveckling anser lärarna. Lärarens arbete med feedback sker oftast spontant och är i form av positiv feedback. Den positiva feedbacken är den feedback som ger mest utveckling och förståelse för eleverna anser lärarna i denna studie. Slutsats Formativ bedömning är ett måste för elevernas utveckling. Lärarna lyfter den formativa bedömningen och utgår från detta bedömningssätt. I skolorna kommer flickorna i skymundan då pojkarna tar mer plats på lektionerna. För att flickorna ska lyftas fram använder en del av lärarna sig av en viss strategi som innebär en uppdelning i pojk- och flickgrupper, för att flickorna ska våga ta för sig mer. Feedback sker spontant och är inte alltid genomtänkt. Lärarna arbetar med feedback genom att ge kontinuerlig information och feedback om vad och hur eleverna ska göra för att bli bättre och utvecklas.

The aim of this study is to explore students perception of parts of formative assessment which involve the subject of Swedish writing. The study include students from grade 5 to grade 6, and the study has the following questions: How do students perceive the third key strategy in formative assessment which includes using feedback in new learning situations in narrative text? How do students perceive the forth key strategy in formative assessment which includes activating the students as learning resources for each other in narrative text in the Swedish subject? How do students perceive the fifth key strategy which includes taking responsibility for their own learning in narrative text in the Swedish subject? The study has a student perspective of the formative assessment by letting the students answer a survey. The theoretical framework consist of the framework for formative assessment and the sociocultural perspective of learning, proximal development zone. The result shows that students perception of feedback from the teacher is positive, and the students view of the peer assessment has both positive and negative elements. The positive is that a classmate has done the task and more often than not has the same perspective of things. The majority of students in grade 6 thought that they learned to write their texts better after a peer assessment which students in grade 5 didn’t think. If students perception of key strategies became visible in teaching it could lead to more students taking benefits in their learning process. The study shows that some students are afraid of receiving peer assessment because they have contained bad comments, and it’s difficult to give peer assessment. Many of the students think that it´s much better to receive feedback from the teacher, rather than a peer. As a Swedish teacher or as a future Swedish teacher to be, it´s important to make these key strategies visible and turn the negative into positive so the students can take benefit from them.

Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.

I den här undersökningen ligger fokus på kamratbedömning vilket är en del av den formativa bedömning som är aktuellt i dagens skola. Kamratbedömning innebär att elever bedömer varandras arbeten och ger kommentarer i ett förbättringssyfte. Responsen bör innefatta både skriftlig och muntlig respons för att den ska främja elevernas utveckling. I arbetet med kamratbedömning utvecklar eleverna en självbedömningsförmåga som leder till att de blir självständiga i sitt lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på vilka skillnader och likheter det finns mellan en klass som har arbetat med kamratbedömning tidigare och en klass som inte arbetat med metoden. Lärarens roll i processen och elevernas upplevelser av arbetet är också en del av undersökningen. Data har samlats in genom intervjuer med lärarna i respektive klass, en enkät, elevtexter samt observationer. Resultatet visar att klassen som arbetat med kamratbedömning tidigare är mer utveckland i sin skriftliga respons samt att de har en struktur som de förhåller sig till. I elevernas muntliga respons var klasserna likvärdiga. Vidare diskuteras möjliga förklaringar till de skillnader och likheter som synliggjorts i studien samt lärarens roll och elevernas upplevelser.

SAMMANFATTNING Det här är en kvantiativ studie som har utförts inom Magisterprogrammet i utbildningsledning- och skolutveckling vid Karlstad universitet. Alla som arbetar i skola kan läsa och ha nytta av uppsatsen då undersökningen handlar om den implementering av formativ bedömning som påbörjades 2011. Syftet har varit att belysa statistiska samband, bland annat sambandet mellan olika lärarkategorier och till inställning och arbete med formativ bedömning samt sambandet mellan fortbildning, förutsättningar och uppskattning av formativt arbete. Jag har undersökt en gymnasieskola i en medelstor kommun i Västsverige och min webbenkät skickades ut till cirka 300 lärare men antalet svaranden blev bara totalt 65 stycken, vilket är en för liten andel för att vara representativ.   Jag har också försökt att kartlägga i vilken utsträckning det formativa arbetat har förändrats i den undersökta gymnasieskolan sedan Skolverket lanserade reformen 2011, samt i vilken utsträckning gymnasielärarna arbetar formativt idag. Undersökningen visade att många lärare har arbetat formativt redan innan reformen, men att totalt sett så har andelen formativt arbete ökat efter reformen. Störst inverkan verkar Skolverkets initiala implementering haft på den ökade andelen formativ arbete. Majoriteten av gymnasielärarna var positivt inställda till formativ bedömning som undervisningsmetod.   Undersökningen visade ett samband mellan vilken inställning lärarna hade till formativ bedömning och i vilken utsträckning de arbetade formativt. Detta är logiskt då lärarna inte arbetar med metoder de inte tror på. Det finns också ett samband mellan hur lärarna har tagit till sig fortbildningen om formativ bedömning samt om de anser att de har fått tillräckliga förutsättningar av arbetsgivaren i förhållande till  i vilken utsträckning de arbetar formativt. Studien har visat att det endast fanns ett samband mellan en programtillhörighet och inställning till formativ bedömning och att det finns inte finns något samband mellan kön, legitimation samt yrkeserfarenhet och arbete och inställning till formativ bedömning. Slutsatsen blir att inställningen och arbetet med formativ bedömning är individbaserat. Den största anledningen till att gymnasielärarna inte arbetade formativt var bristen på tid och det innebär att man från huvudmannens håll har genomfört implementeringen utan att lösa de praktiska problemen. / ABSTRACT This is a quantitative thesis performed within the Master programme in Education Leadership and School Development at Karlstad University. Everyone who works in school organizations can read and benefit from this thesis as the survey concerns the implementation of formativ assessment that began in 2011. The purpose has been to highlight statistical connections, including the connection beteween different teacher categories and  the attitude and work with formative assessment and the connection between education, conditions and appreciation of formative assessment. I have studied an upper secondary school in a medium-sized municipality in western Sweden and my web survey was sent to approximately 300 teachers but only 65 answered the survey, which is a too small amount to be representative.   I have tried to mapp out to what extent the work with formative assessment has changed since the National Agency for Education launched the 2011 reform and the extent to which teachers in upper secondary school work with formative assessment today. The survey showed that many teachers have worked with formative assessment before the reform, but overall, the proportion of formative assessment has increased after the reform. The National Agency for Education initial reform has had the greatest impact on the increased proportion of formal work. The majority of the teachers in the upper secondary school had a positive attititude towards formative assessment as a teaching method.   The study showed a connection between the attitude to formative assessment and to what extent the worked formatively. This is logical since teachers do not work with methods they do not believe in. There is also a connection between the extent to which the teachers have embraced the training, if they consider the have had sufficient conditions and to the extent which they work formatively. The study has shown that there is only one connection between program affiliation and attitude towards formative assessment and that there are not any connections between sex, teacher education and workexperience and attitude and work with formative assessment. The conclusion is that the attitude towards and work with formative assessment is indivual based. The main reason teachers did not work formatively was the lack of time and it means that the project have been implemented without solving the practical problems first.

Denna studie undersöker högstadielärares förhållningssätt till återkoppling, en strategi inom formativ bedömning. Inledningsvis ges en kort bakgrund till formativ bedömning. Därefter sker en redogörelse för forskning kring återkoppling. Datainsamling har skett genom 4 kvalitativa intervjuer där insamling och analys inspirerats av grundad teori. Analysen resulterade i tre centrala kategorier, återkoppling under process, återkoppling på produkt och möjligheter och svårigheter, samt en underkategori, kamratbedömning, där lärares olika strategier och förhållningssätt kring återkoppling beskrivs.

Formativ bedömning är ett utbrett begrepp i dagens skola. Dock anser vi att det saknas konkreta exempel på hur verksamma pedagoger kan arbeta med formativ bedömning i matematik i praktiken. Genom tidigare forskning har en modell konstruerats och introducerats för verksamma pedagoger. Syftet med studien var att undersöka en koncentrerad kompetensutvecklingspraktik i vilken en detaljerad modell för formativ bedömning i matematik introduceras och därefter dra slutsatser i vad som möjliggör och begränsar arbetet med modellen i praktiken. Resultatet visar att pedagogerna var positivt inställda till modellen som sådan, men att de uttrycker en stark oro för att tiden inte räcker till. Därmed blir tidsaspekten ett materiellt-ekonomiskt arrangemang som hindrar praktiken i arbetet med modellen. Vidare redogörs även social-politiska arrangemang som möjliggör praktiken som det faktum att läroplanen styrker arbetet som modellen främjar.

De kunskapskrav som styrdokument för skolan stipulerar anses av både praktiker och teoretiker vara för vagt formulerade för att kunna verka som stöd vid bedömning och betygssättning. I gällande studie har åtta grundskollärare i olika ämnen intervjuats om sin uppfattning om kunskapskraven och sitt arbete med att tydliggöra dem. I studien framkommer att kunskapskraven uppfattas som vaga och att lärarna på olika sätt tydliggör dem. Lärarna uppger vidare att de finner ett tillräckligt gott stöd i nationella prov, sambedömningar och den egna arbetslivserfarenheten för att kunna göra bedömningar av elever och stödja dem i deras kunskapsutveckling.

I detta arbete undersöktes användning av kamratbedömning i matematikundervisning med avseende på elevernas motivation i matematik. Studien riktar mot gymnasieelever som fick jobba med kamratbedömning i fyra veckor och har fått upplevelse av kamratbedömning i matematikundervisning för första gången. Motivation är ett komplext ämne som inte är mätbart men kan observeras i lärande domäner. För att ha motivationsbelägg observerades olika faktorer såsom kognition, påverkan och beteende (cognition, affect and behavior). Med hänsyn till ämnets komplexitet användes metodtriangulering för att öka resultatens trovärdighet. Enkätstudie och intervjustudie genomfördes. De tre faktorerna fördelades i olika kategorier för att analysera insamlat data. Efter resultatanalys kan den sägas att belägg finns att kamratbedömning påverkar elevernas motivation. Vidare forskning rekommenderas dock i området.

Denna studie undersöker elevers uppfattningar om hur olika bedömningspraktiker påverkar elevernas utveckling, motivation och självreglering, med fokus på formativ och summativ bedömning, feedback och självreglering. Syftet med studien är att kartlägga dessa uppfattningar samt ställa dem i relation till teorier om bedömning och självreglering. Detta har undersökts i en enkätstudie utifrån forskningsfrågorna ”Hur uppfattar elever att formativ och summativ bedömning samt feedback påverkar deras utveckling i skolarbetet?” ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar deras motivation till lärande?” och ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar i vilken mån de tar ansvar för sitt eget lärande?”. 164 elever i årskurserna 4–6 på en skola i norra delarna av Stockholms län deltog i studien. Enkätsvaren har bearbetats utifrån forskningsfrågorna, relaterats till valda teorier och jämförts med tidigare forskning på området. Resultaten visar att eleverna uppfattar bedömning som ett stöd för lärande och att de formativa bedömningspraktikerna motiverar dem till att förbättra sina arbeten i större utsträckning än vad de summativa bedömningspraktikerna gör. Eleverna uppfattar även att de själva använder sig av lärarens bedömning för att förbättra sina arbeten. Däremot uppfattas exempelvis självbedömning ha mindre inverkan på deras utveckling. Vidare synliggörs en skillnad mellan åldersgrupperna, där de äldre elevernas uppfattningar kring huruvida bedömning motiverar och hjälper dem att utvecklas minskar jämfört med de yngre eleverna. Avslutningsvis är faktumet hur elevers uppfattningar om bedömning påverkar resultat av relevans för undervisning och bedömning, vilket motiverar en ökad medvetenhet hos lärare om just elevers uppfattningar.