Matematikämnet har på senare tid fått en allt större uppmärksamhet, inte minst genom de resultat som publicerats i samband med de internationella undersökningarna PISA och TIMMS. Skolverkets intentioner att skapa ett större fokus kring de förmågor som presenteras i kursplanen och ämnesplanen i matematik har öppnat upp för att den formativa bedömningen alltmer kan ta plats inom dagens pedagogiska praktik. Samtidigt finns en mängd digitala verktyg att tillgå som försöker tillfredsställa och mätta behovet av effektiva lärmetoder för elever med olika förutsättningar och inställningar till matematikämnet, som behöver få hjälp i rätt riktning i sin kunskapsutveckling. Bland dessa märks det interaktiva och digitala verktyget Kunskapsmatrisen. Detta självständiga arbete syftar till att belysa hur matematiklärare vid ett gymnasium (i en mindre svensk stad/kommun), en utbildningsenhet, upplever Kunskapsmatrisen, ett verktyg som får tjäna som exempel på ett digitalt hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden. Det gör jag genom en enkätundersökning med tillhörande analys där jag gör jämförelser med dels Kunskapsmatrisens egen användarundersökning, dels med en elevundersökning utförd på Ystad gymnasium. Dessutom har jag genomfört en efterföljande intervjustudie med syfte att främst besvara frågan hur matematiklärare på ett svenskt gymnasium använder Kunskapsmatrisen. Det framkommer i min enkätundersökning att lärarna både värdesätter verktyget och tror att Kunskapsmatrisen kommer bidra positivt till resultaten på nästkommande nationella prov (2017). Vidare visar enkätstudien att lärarna tror att eleverna uppskattar verktyget och att så är fallet får man även en tydlig antydan om i Ystad gymnasiums enkätundersökning. Det framkommer också klart att lärarna i min enkätundersökning upplever att Kunskapsmatrisen spar tid, vilket även Kunskapsmatrisens egen underökning visar. Min intervjuundersökning visar att tidsbesparingen främst härrör från möjligheten att med hjälp av den i systemet ingående uppgiftsbanken skapa prov och diagnoser som tar hänsyn till balansen mellan de olika förmågorna och kunskapsnivåerna (i en matris). Verktyget kan även fungera som en slags formativ och digital hjälplärare till eleverna genom sina videolänkar och feedbacksystem och på så sätt hjälpa dem att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever uppfattar återkoppling från lärare. Frågeställningarna är följande: · Vad uppfattar elever är positivt med återkoppling? · Vad uppfattar elever är negativt med återkoppling? För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en enkät med 430 elever i årskurs 8 och årskurs 9. I enkäten fanns en öppen fråga och svaren på denna utgör underlaget för analysen i vår studie. Den metodiska ansats som används i studien är fenomenografisk då den försöker svara på frågan hur elever uppfattar återkoppling. Resultaten visar att elever beskriver att det positiva med återkoppling är att de får veta sitt nuläge, vad de behöver förbättra och utveckla, att den förenklar lärandet samt att den skapar trygghet och motivation. Det negativa uppger de är att den tar tid från lektionen, är för svår, skapar osäkerhet och press samt att återkopplingen ges vid fel tillfälle.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 5 och 6 föredrar att få återkoppling på text med hjälp av återkopplingsmodellen BRÅM. Återkopplingsmodellen som användes bestod av både skriftlig och muntlig återkoppling och gavs under elevernas skrivprocess. Elevernas åsikter om modellen samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades kvalitativt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet indikerar att eleverna föredrar återkoppling som tydligt påvisar deras förbättringsområden. Studien visar också att eleverna uppfattar skriftlig och muntlig återkoppling som kompletterande varandra. Lärare i verksamhet kan använda den presenterade återkopplingsmodellen för att leverera tydlig information till sina elever om deras förbättringsområden.

I uppsatsen undersöks hur sex ekonomilärare på gymnasiet resonerar runt bedömningsarbetetav en rad generiska och kompetensbaserade kunskapskrav i kursen Entreprenörskap och företagande. Detta för att utreda om bedömningen bedrivs i linje med skolans styrdokumentsamt huruvida bedömningen baseras på entreprenöriella kompetenser.Lärarnas redogörelser visar att entreprenöriella kompetenser utgören central del av bedömningen och indikerar vidare att bedömningen lever upp till styrdokumentens formuleringar. Vissa skillnader identifierades mellan lärarna gällande tillvägagångssättet vilket tillskrivs det professionens friutrymme. Utöver detta visar uppsatsen att lärarna upplever kompetenskunskapskraven som enkla för eleverna att uppnå samt att utbildningskonceptet Ung Företagsamhet underlättar lärarnas bedömningsarbete.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska som andraspråkselever och deras svenska som andraspråkslärare använder formativ bedömning i undervisningen, för att främja elevernas andraspråksutveckling. Detta gjordes genom att intervjua en svenska som andraspråkslärare och två grupper av dennas svenska som andraspråkselever. Resultatet av undersökningen visar att läraren och eleverna inte har samma uppfattning om lärarens bedömning. Enligt läraren skapar hon en förförståelse för eleverna för uppgifterna, samt att hon förklarar för eleverna hur de ska använda hennes bedömning hos att förbättra sina resultat. Det verkar som att läraren försöker göra sitt bästa genom att förklara och leda sina elever till bättre resultat, men hon lyckas inte. Detta beror främst på att eleverna har annorlunda erfarenheter av skolan i deras hemländer och att de har språkliga brister i det svenska språket. Eleverna verkar inte förstå vad som förväntas av dem i den svenska skolan och de kan heller inte ta del av den formativa bedömningens fördelar på grund av att de inte behärskar skolans abstrakta språk. Det som båda klasserna framförde var att de saknade ett individuellt arbetssätt i undervisningen, vilket också kan bidra till att formativ bedömning inte tas emot av eleverna på ett optimalt sätt.

The aim of this thesis is to give an insight on the problematics of colloquial language layer of Russian youth. The theoretical part is based on studies dealing with stylistic and sociolinguistic stratification of language. Further only colloquial formations are being dealt with, focusing on such concepts as "slang", "general slang" and "mat" and introducing ways of forming slang phrases. The practical part analyses written and oral text and subsequently acquired data is being compared and evaluated. The performed analysis illustrates how quickly the youth's slang is being updated and enriched with new expressions and which lexical units are being given preference by the older youth. The main contribution of this work is its relevance, as the research of this topic quickly becomes outdated.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som är betydelsefullt för att stödja och främja elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena genom formativ bedömning. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie utförts där resultat har sammanställts utifrån tidigare forskning. Databaser som har använts under sökprocessen är Avhandlingar.se, NorDiNa, ERIC (Education Resources Information Centre) samt Summon. All litteratur har genomgått peer-review och kvalitetsgranskats. Studiens resultat visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap genom formativ bedömning. Studien visar att kvalitativa, relevanta och tydliga lärandemål utgör grunden för formativ bedömning och främjar elevers lärande. Andra faktorer som studien visar är av betydelse är interaktionen och kommunikationen mellan aktörerna i skolan, då dessa synliggör elevers kunskaper och stödjer den feedback som ges till och av elever. Studiens resultat visar vidare att ämneskunskaper i naturvetenskap och lärarens didaktiska kompetens påverkar kvaliteten och effektiviteten för hur formativ bedömning främjar elevers lärande. Lärarens förhållningssätt till ämnet, syn på lärande och principerna för formativ bedömning har betydelse för hur väl eleverna främjas i sitt lärande inom de naturvetenskapliga ämnena. / <p>Naturvetenskap</p>

Denna undersökning har försökt belysa lärares uppfattningar kring arbete med utvecklingssamtal i en liten kommun. Med en induktiv, explorativ ansats har en kvantitativ undersökning genomförts. Studien har samlat in data med hjälp av en enkätundersökning som skickats ut till alla lärare i en kommuns grundskolor. Data har behandlats i SPSS vilket är ett program som kan användas för att göra statistiska analyser. En faktoranalys utfördes och utifrån den gjordes korrelationstester mellan index och olika bakgrundsfaktorer. Ytterligare korrelationstester gjordes för att se samband mellan olika frågor. Studien har funnit att skolledare behöver stärka och använda sitt pedagogiska ledarskap så att lärare systematiskt arbetar med att utveckla arbetet med utvecklingssamtal så att de utvecklas i enlighet med styrdokumenten. Studien visar också att skolledare och lärare behöver analysera vad de gör av de förutsättningar som de har och ha modet att vända blicken inåt för att sedan utveckla arbetet med utvecklingssamtal. Studien har även funnit att det finns samstämmighet mellan lärares svar på frågor som handlar om formativ undervisning, men också samstämmighet mellan frågor som kan förklaras med att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Studien visar också att lärare anser att det är bra om informationen till samtalet ges skriftligt. Dessutom anser lärare på mellanstadiet i högre grad än högstadielärare att de utgår från kunskapskraven när de förmedlar information till utvecklingssamtalet. Likaså anser lågstadielärare i högre grad än högstadielärare att utvecklingssamtal är ett bra sätt att kommunicera elevens nuläge med elever och vårdnadshavare. Studien har också visat att för att lärare ska bli mer nöjda i arbetet med utvecklingssamtal så behöver förberedelser, rutiner och stöd kring aktuella bestämmelser förbättras. Slutligen har studien visat att lärare anser att den information som ges vid utvecklingssamtalet stödjer elevens fortsatta lärande.

Syftet med studien var att synliggöra och diskutera hur lärare uppfattar begreppet formativ bedömning i relation till undervisningen i de samhällsorienterade ämnena. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som undervisade i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6. Resultatet visar att samtliga lärare hade relativt god kännedom kring begreppet formativ bedömning och angav att de använder detta i sin undervisning. Samtliga lärare förhöll sig även positiva till begreppet och var övertygade om dess positiva inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder dock på en viss osäkerhet kring de olika strategierna och tendenser till att de främst används som ett komplement till övrig undervisning istället för att vara något som genomsyrar hela undervisningen har visat sig. Det har även framkommit att lärarnas utbildning inom detta område är liten vilket kan vara en bidragande faktor till svårigheten att implementera det i deras egen undervisning.