Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod. Genom formella strukturer har vi skapat en situation där elever till viss del förstår att vi litar till deras förmågor, under utvecklingsarbetet tog eleverna mer initiativ och mer kontakt med Johanna för varje vecka som gick. Deliberativa samtal och flerstämmighet i klassrummet hjälpte oss att se elevperspektivet genom att eleverna kom till tals i samtalen. Eleverna uppmuntrades och vi tror att de upplevde att de var viktiga. Resultatet av vårt utvecklingsarbete har också hjälpt oss att se vilka fallgropar vi i fortsättningen ska undvika när vi skapar möjligheter för våra elever att utöva inflytande. Vi skulle ha börjat utvecklingsarbetet med samtal om elevernas erfarenheter av demokrati och elevinflytande. För många är begreppet demokrati lättdefinierat medan andra upplever det mer komplext. Vi vill göra ett försök att sammansmälta två definitioner av demokrati, struktur för folkstyre och sätt att leva tillsammans, till en väg för likvärdig utbildning.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.

Our study is looking into afterschool teacher's reflections of their experiences with challenges and possibilities in the complementary education and student's perspective about the afterschool education. To accomplish these results, we have interviewed six afterschool teachers and four students. The participators have been informed about the study before the interview and that their identities won't appear in the study, therefore we haven´t used their real names. The method we have used is the semi structured interview, to get as wide and informed answers as possible. We have used two different theories to analyze our data, the sociocultural theory and the new institutional theory, because these theories connect with different aspects of our study and that´s the reason why we exercise both. We have also used six different articles in our study, whereat five are written in swedish about swedish afterschool programs and one of them is an international article about an american afterschool program. These articles are used for the discussion, where we compare the results from our analyze with these articles. The results we have accomplished is that the afterschool teachers were experiencing challenges with the complementary education and the most frequent challenges were planning time, framework factors and the status of the professional role. The possibilities in the complementary education they illustrated were the curriculum, interest of activities and the student's participation.

Studien undersöker informella normer inom familjerätten och tillståndsenheten, och hur de kan påverka yrkesverksamma socionomer i sitt arbete. Undersökningen innefattar fyra intervjudeltagare, två socionomer från familjerätten och två socionomer från tillståndsenheten. Genom att undersöka de yrkesverksamma socionomernas förhållningssätt gentemot formella strukturer, handlingsutrymme och samarbete med kollegor kan de informella normerna, som styr de anställdas sätt att tänka, känna och agera, identifieras och analyseras. Med hjälp av teorier om kultur, organisationskultur och informella normer analyseras yrkesverksamma socionomers sätt att tänka, känna och agera utifrån vad som för organisationskulturen anses vara det korrekta sättet. Genom att studera likheter och skillnader i de anställdas uttryckande av sina inställningar och attityder, så är tanken att man ska kunna utläsa deras individuella sätt att tänka och känna, gentemot det sätt som organisationskulturens informella normer försöker styra dem till. Resultatet i undersökningen visar på att det finns informella normer i både tillståndsenheten och familjerätten som påverkar de yrkesverksammas samarbete med kollegor och tillhörighet till gruppen, vilket tycks påverka deras inställningar och attityder gentemot olika delar i yrkesutövandet. Resultatet visar ett samband mellan grupptillhörighet och positiva attityder och inställningar till samarbete med kollegor, och ett samband mellan negativa attityder och inställningar till utanförskap/exkludering ur gruppen. Resultatet visade att de informella normerna påverkade de yrkesverksamma socionomernas praktiska arbete, vilket gjorde sig påtagligt i deltagarnas konflikthantering, samarbete med kollegor och självständighet i handläggning och beslutsfattande.