Revisorer har i uppdrag att granska huruvida företagsledningens antagande om fortsatt drift stämmer eller inte. Bedömningen leder till en anmärkning i revisionsberättelsen vid tvivel om fortsatt drift, alternativt en utebliven anmärkning om tvivel inte uppstår vid granskningen. Svenska revisorer har dock problem att upptäcka de risker som indikerar konkurs. Träffsäkerheten vid anmärkningar och uteblivna anmärkningar är generellt sett låg vilket lämnar ett stort utrymme för förekomsten av s.k. typ I- och typ II-fel. Felbedömningarna och den låga träffsäkerheten medför problem för intressenter, såsom investerare och kreditgivare. Intressenterna varnas då inte om företagets fortlevnadsproblem och får därmed ingen möjlighet att vidta åtgärder för att undkomma negativa ekonomiska konsekvenser. Tidigare empiriska studier visar att revisorers bedömningar influeras av känslor såsom komfort och diskomfort. Studier visar även att erfarenhet och kompetens, struktur och bedömning samt granskningstid inverkar på fortsatt driftbedömningar samt i vilken grad revisorer upplever komfort och diskomfort i bedömningen. Revisorer uppvisar ibland en oproportionerlig tillit till företagsledningarna vilket åskådliggör en partiskhet och oberoendeproblematik i fortsatt driftbedömningarna. Tidigare studier har dock mestadels tillämpat generaliserbara tillvägagångssätt. Hur revisorer själva beskriver fortsatt driftbedömningarna och dess problematik är, så vitt vi vet, oklart. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de tillvägagångssätt och de förklaringar som några svenska auktoriserade revisorer anger ligger till grund för svårigheter i fortsatt driftbedömningar. Studien genomfördes hösten 2020 med en abduktiv forskningsansats och sex semistrukturerade digitala videointervjuer. Vidare användes en tematisk analysmetod för att sammanställa de transkriberade intervjuerna. Trots att de till synes är erfarna och kompetenta anger de tillfrågade revisorerna att fortsatt driftbedömningarna är svåra och medför diskomfort. Revisorerna beskriver att deras syn på och användning av standarden ISA 570 varierar med anledning av bland annat tolkningssvårigheter. De önskar ändå inte mer riktlinjer i standarden med anledning av att utrymmet för den professionella bedömningen då minskar. Revisorerna beskriver att de upplever tidsbrist i granskningen och de anger dokumentationskrav som en tidstjuv. Fortsatt driftbedömningarna influeras även av individuella känslor enligt revisorerna och en upplevd diskomfort måste reduceras genom dialog med kollegor, företagsledningen och interna experter för att övergå i komfort. Revisorerna anser inte att typ I- och typ II-fel är felaktiga bedömningar såsom teorin beskriver och vi kan därmed konstatera att skillnader mellan teori och praktik föreligger. Revisorerna beskriver att typ II-fel beror på plötsliga händelser som i princip är omöjliga att förutspå eftersom bedömningen innefattar framtiden. Argumentet om att framtiden är inte går att förutspå håller däremot inte då investerare ofta åskådliggör att detta faktiskt är möjligt. Revisorernas beskrivningar av fortsatt driftbedömningen genomsyras genomgående av ett företagsfokus framför ett intressentfokus vilket indikerar en oberoendeproblematik. / Auditors are tasked with examining whether the management´s assumption of going concern is correct or not. The assessment leads to a remark in the auditor´s report in case of doubt about going concern, or alternatively a lack of remark if doubt does not arise during the audit. However, Swedish auditors have problems discovering the risk that indicate bankruptcy. The accuracy of remarks in the field of going concern is generally low, which leaves a lot of room for the occurrence of so-called type I and type II errors. The misjudgements and the low accuracy cause problems for stakeholders, such as investors and lenders. Stakeholders are then not warned about the company´s survival problems and thus were not given the opportunity to take measures to escape negative financial consequences. Previous empirical studies show that auditors´ assessments are influenced by emotions such as comfort and discomfort. Studies show that experience and competence, structure and judgement such as audit time influence going concern assessments and the extent to which auditors experience comfort and discomfort in the assessment. Auditors sometimes show a disproportionate trust in the management skills of companies, which illustrates a bias and an independence problem in going concern assessments. Previous studies, however, mostly apply generalizable approaches. How the auditors themselves describe the going concern assessments is, as far as we know, unclear. The purpose of this study is to describe and analyse the approaches and explanations given by some Swedish certified public auditors as a basis for difficulties in going concern assessments. The study was conducted in the autumn of 2020 with an abductive research approach and six semi-structured digital video interviews. Furthermore, a thematic analysis method was used to compile the transcribed interviews. Despite the fact that they seem to be experienced and competent, the auditors consulted state that going concern assessments are difficult and lead to discomfort. The auditors describe that their views on and use of the standard ISA 570 vary due to, among other things, difficulties of interpretation. However, they do not want more guidelines in the standard due to the fact that the scope for the professional judgement then decreases. The auditors describe that they experience a lack of time in the audit and they state documentation requirements as a time thief. Going concern assessments are also influenced by individual feelings according to the auditors and a perceived discomfort must be reduced through dialogue with colleagues, company management and internal experts in order to achieve comfort. The auditors do not consider that type I and type II errors are incorrect assessments as the theory describes and we can thus state that there are differences between theory and practice. The auditors describe that type II errors are due to sudden events that are impossible to predict because the assessment includes the future. The argument that the future is unpredictable can be questioned because investors often illustrate that this actually is possible. The auditors´ descriptions of the going concern assessment are permeated throughout by a company focus rather than a stakeholder focus, which indicates bias and independence issues.

I slutet av år 2019 bröt viruset covid-19 ut som under senare tid ledde till en global pandemi som har påverkat både folkhälsan och ekonomin. Revisorernas arbete står inför en förändringsfas på grund av pandemin, där specifika delar i revisionen påverkats. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns åtgärder och bedömningar har påverkats till följd av Covid-19 under revisionsprocessens gång för att revisorn ska känna sig komfortabel med sitt genomförda arbete. Genom att studera komfort teorin och revisionsprocessen tre huvuddelar vilka är planeringsfasen, granskningsfasen och rapporteringsfasen möjliggörs en koppling till studiens insamlade empiri som resulterar i en analys av studiens resultat som vidare resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Trots de rådande omständigheterna med covid-19 valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes med anledning av att få en mer djupgående förståelse kring vårt ämne. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes via digitala möten med revisorer från två olika revisionsbyråer från Big-4. Studiens slutsats är att pandemin både haft positiv och negativ påverkan på revisionsprocessen och att revisorerna behöver vidta och genomföra fler åtgärder än tidigare för att uppnå komfort. / Towards the end of 2019 the COVID-19 virus started spreading all over the world, which led to the global pandemic that has had an affect on both the public health and the economy. Because of the pandemic, specific parts of auditing have been affected, which has led to a change in the workload for auditors. The purpose of this study is to examine and analyse how the auditor's measures and assessments have been affected as a result of the COVID-19 outbreak, and how auditors can feel comfortable while they perform their audit process. By examining and exploring the comfort theory and the three main parts of the audit process; the planning phase, the review phase, and the reporting phase, a connection to the study's collected empirical data is enabled and an analysis of the results will result in legitimate conclusions and suggestions for further research. Despite the current circumstances with COVID-19, a qualitative study was chosen. This was chosen in order to get a more in-depth understanding of the subject. The empirics were collected through semi-structured interviews conducted through digital meetings with auditors from two different Big-4 auditing firms. The study concludes that the global pandemic has had both a positive and a negative impact on the audit process, and that auditors need to take and implement further measures than before COVID-19 to achieve comfort.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes coronaviruset vilket föranledde den pandemi vi befinner oss i än idag. Tidigare studier visar på att en kris likt coronapandemin kan innebära förändringar hos revisorers oberoende. Olika företagsskandaler och andra kriser har inneburit att revisionslagar och regler kopplade till revisorers oberoende fått genomgå förändringar. Många tidigare studier belyser en ökad press hos revisorerna i samband med kriser likt coronapandemin. Syfte: Studiens syfte är att utreda hur revisorers oberoende har blivit påverkat av coronapandemin och om pandemin lett till en påverkan på revisorernas förmåga att följa principer och lagar. Metod: Vid datainsamlingen i studien har kvalitativ metod använts. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade och erfarna revisorer. Urvalet bestod av revisorer med lång erfarenhet vilket innebar att de arbetat med revision både innan och under coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att revisorers oberoende har varit opåverkat under coronapandemin men att andra faktorer under revisionen har påverkats. Faktorer så som arbetssättet och att fler uppgifter tillkommit. I empirin framkom det att de intervjuade revisorerna ändå har upplevt en ökad press bland annat i bedömningen om företags fortsatta drift. Många företag har haft det tufft i coronapandemin vilket har lett till att revisorer fått medverka i en del obekväma diskussioner med klienter men enligt revisorerna har det ändå inte påverkat deras oberoendeställning. Det framkom också att revisorerna inte såg en ökad risk för vänskapshot när revision sker på distans. Slutligen har revisorerna fått i uppdrag att granska olika stödåtgärder under pandemin. Dessa granskningsåtgärder kan anses gynna revisionens roll som ett legitimitetsstärkande verktyg för företag. / Background: The COVID-19 virus was first observed in late 2019. This virus has set the stage for the pandemic situation we still are living in today. Earlier studies show that a crisis like the COVID-19 pandemic may result in changes in auditor independence. Different business scandals as well as other crises has resulted in changes in auditing laws and regulations connected to auditor independence. Several studies also express an increasing pressure for auditors during crises such as the COVID-19 pandemic. Purpose: The purpose of the study is to examine how auditor independence has been affected due to COVID-19 and if the pandemic situation has resulted in an effect on the auditors’ ability to follow auditing laws and regulations. Method: In order to collect data a qualitative method has been used. The study used semi-structured interviews with authorized and well-experienced auditors. The sample consisted of experienced auditors who have worked in the field of auditing both before and during the pandemic. Result and conclusion: The result of the study shows that auditor independence has not been affected during the COVID-19 pandemic. The study does however show that other factors of the auditing has been affected. Factors such as changes in working methods and additional work tasks to be completed. In the empirical findings it was shown that the interviewed auditors had been experiencing an increased pressure in connection with their assessment of the companies’ going concern. Many companies have been experiencing a tough economic situation during the coronavirus pandemic, which has led to auditors having uncomfortable discussions with clients. However, according to the auditors interviewed the auditor independence have not been affected. Moreover, the empirical findings show that the auditors did not see an increased risk for familiarity threat when the auditing is held virtually. Lastly, the result of the study show that auditors have taken on the responsibility to revise different support measures during the pandemic. These revisions can be seen as a way of promoting the role of auditing as a tool for companies to achieve legitimacy.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian. / The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.

Bakgrund och problemdiskussion: Prissättningen av revisionsarvodet är komplext och kan påverkas av faktorer såsom klientens storlek och risk eller vilken revisionsbyrå som har anlitats. Tidigare forskning har visat att könsskillnader bland revisorer kan påverka revisionsarvodets storlek, där kvinnliga revisorer kan associeras med högre arvoden på grund av bland annat deras egenskaper, personlighetsdrag alternativt externa krav på mångfald från klienternas sida. Det finns en föreställning om att Sverige är mer jämställt jämfört med andra länder i Europa. Trots detta tyder forskning på att andra länder, som inte har ett lika högt jämställdhetsindex, har kommit längre gällande jämställdhet inom revisionsbranschen. Frågan som kan ställas är: påverkar den kvinnliga påskrivande revisorn revisionsarvodets storlek i Sverige och finns det således en kvinnlig premie på revisionsarvodet? Syfte: Syftet med studien är att förklara den kvinnliga påskrivande revisorns eventuella effekt på revisionsarvodet, i svenska börsnoterade bolag. Metod: Denna studie utgår från en deduktiv forskningsansats där tidigare forskning om revisionsarvodet samt befintlig teori om genus har legat till grund för studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har sedan använts för att skapa en teoretisk modell, där förväntade samband om kvinnans direkta och indirekta samt bestämningsfaktorernas påverkan på revisionsarvodet presenteras. Denna teoretiska modell har sedan testats genom en kvantitativ forskningsmetod med empiriska data från svenska börsnoterade bolag. Datainsamlingen kommer från databaser såsom Datastream, Holdings, Business Retriever men även årsredovisningar, med fokus på år 2022. Slutsats: Det kan konstateras att den ojämna fördelningen, mellan kvinnliga och manliga påskrivande börsbolagsrevisorer, fortsatt består i Sverige. Trots detta finner vi inga signifikanta samband för kvinnans direkta och indirekta påverkan på revisionsarvodet. Med andra ord kan det konstateras att det inte finns någon skillnad i revisionsarvode mellan kvinnor och män och således existerar det ingen kvinnlig revisionspremie i Sverige. Däremot finner denna studie flertalet betydelsefulla samband mellan bestämningsfaktorerna och revisionsarvodet. Detta bekräftar att tidigare forskning om dessa bestämningsfaktorer till viss del även gäller i den svenska kontexten. / Background and problem: The pricing of audit fees is complex and can be influenced by factors such as client size and risk, or the choice of audit firm. Previous research has indicated that gender differences among auditors can impact the size of audit fees, where female auditors are associated with higher fees due to their attributes, personality traits, or external demands for diversity from clients. There is a perception that Sweden is more gender-equal compared to other European countries. However, research suggests that other countries, with lower gender equality indices, have made more progress in gender equality within the audit industry. The question that arises is: does the qualified female auditor affect the size of audit fees in Sweden, and thus, is there a female premium on audit fees? Purpose: The purpose of the study is to explain the potential effect of the qualified female auditor on the audit fee, in Swedish listed companies. Method: This study is based on a deductive research approach where previous research on audit fees and existing gender theory forms the theoretical framework of the study. The theoretical framework is then utilized to construct a theoretical model, presenting expected relations regarding the direct and indirect influence of women and determinant factors on audit fees. This theoretical model is subsequently tested using a quantitative research method with empirical data from Swedish listed companies. Data collection is sourced from databases such as Datastream, Holdings, Business Retriever, as well as annual reports, focusing on the year 2022. Conclusion: It can be noted that the uneven distribution, between female and male qualified auditors in listed companies, persists in Sweden. Despite this, we find no significant correlations for the direct and indirect influence of women on audit fees. In other words, it can be concluded that there is no difference in audit fees between women and men, and thus, there is no female audit premium in Sweden. However, this study finds several significant correlations between determinant factors and audit fees. This confirms that previous research on these determinant factors applies, to some extent, in the Swedish context.