ABSTRAKT Linnéuniversitetet, Växjö Institutionen för pedagogik Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp   Titel                                    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter Författare                          Lena Hansson och Ann-Sophie Helgesson Handledare                        Stefan Sellbjer Datum                                Juni 2015 Antal sidor                        30   Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap   Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap? Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap. Det visar att det kan spela roll vilka personliga egenskaper man besitter som ledare, till exempel att vara tydlig, lyhörd, närvarande, engagerad och intresserad och att man kan möta medarbetare där de befinner sig i sin utveckling. Resultatet har analyserats utifrån Robles och Marcels (2012) två perspektiv av färdigheter, hårda och mjuka färdigheter. Mjuka färdigheter är karaktärsdrag, attityder och beteende. Hårda färdigheter är tekniska och teoretiska kunskaper och arbetslivserfarenhet.

SammanfattningStefan Soomro (2016). "Alla får inte samma läxa". ("Not everyone gets the same homework".) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDenna studie vill belysa läxpolicyn som ett viktigt fenomen i dagens svenska skola. Både formella och informella diskussioner om läxor förekommer överallt i samhället. Frågan som diskuteras här är hur dessa samtal inom skolans ram skrivs ner och dokumenteras i en policy. Om varje skola har en läxpolicy kan pedagoger, elever och föräldrar bättre förstå hur arbetet med läxor på skolan fungerar och det blir samtidigt lättare att arbeta medvetet mot en likvärdig utbildning på skolan. Syfte och preciserande frågeställningarSyftet med denna studie är att studera en skolas arbete med läxpolicy och utifrån deras arbete finna framgångsfaktorer. Förhoppningen är även att föreliggande arbete kan fungera som ett arbetsmaterial vid diskussioner om elevers läxor. Specialpedagogen är en person som kan använda dessa faktorer som lärdomar i sitt arbete och få en drivande roll på olika skolor. Följande frågeställningar är därför aktuella i sammanhanget:•På vilket sätt har skolan tagit fram sin läxpolicy?•Vilken forskning ligger till grund för skolans läxpolicy?•På vilket sätt används policyn i det systematiska kvalitetsarbetet?Teoretisk ram Teorin om socialkonstruktionism ligger som grund i denna studie. Det innebär ett synsätt om samhället som socialt konstrukturerat av människor i samspel med varandra. Enligt perspektivet konstrueras olika fenomen av människorna som använder begreppen, i den tid de används. Det gör att innebörden av de olika fenomenen kan förändras över tid. Framför allt språket lyftes fram som en viktig faktor och därför kallas denna förändring inom samhällsvetenskaperna för ”den språkliga vändningen”. Anhängarna till denna teori lyfter gärna fram att de sociala konstruktionerna har en viktig funktion när det gäller att skapa en bild av vad som är normalt och onormalt. Skolan är en verksamhet som ständigt utvecklas. En del nya begrepp och fenomen tillkommer och en del försvinner. Fenomen skapas här och nu av personer som direkt berörs av dem. Våra fördomar och vår förförståelse påverkar den bild vi skapar om vår verklighet som vi befinner oss i. Dessa upplevelser, som är socialt konstruerade, påverkar oss i vardagen. Teorin i detta arbete används för att belysa se hur samspelet fungerat, eller inte fungerat, på den aktuella skolan. Studien vill även visa på betydelsen av att skolors läxpolicy konstrueras tillsammans med människorna som skall använda den. MetodStudien använder en kvalitativ intervjumetod med fenomenologisk forskningsansats. Fenomenologi beskrivs som läran om tolkning och handlar om hur vi kan förstå och skapa mening i tillvaron. Intervjuerna i arbetet spelades in och granskades noga. Därefter analyserades svaren och utgjorde grunden till nya frågor. Uppmärksamhet riktas till hur författarens förförståelse och fördomar präglar arbete med granskningen. Att befinna sig i en cirkulär process, som sker vid tolkning av insamlad empiri, ökar förståelsen. För att ta reda på hur det egentligen går till att göra en läxpolicy behövs en motpart som kan ge en kontext där fördomar utmanas och sätts på prov. ResultatIntervjuerna med rektorn om läxpolicyn hade fokus på tillvägagångssätt, forskningsgrund och användningsområde i skolans kvalitetsarbete. Då analysen av svaren på dessa frågor färdig-ställts kunde resultaten sammanfattas i sju kategorier. Oavsett kontext anses dessa vara av vikt vid upprättandet av en läxpolicy. De sju kategorier är följande: 1) Begreppen. Öka kunskapen kring begrepp, som policy och rutiner, bland kollegiet.2) Delaktigheten. Elever och föräldrar görs tidigt delaktiga i arbetet med läxpolicyn.3) Tiden. En medvetenhet om den tid som krävs av pedagogen för individanpassade läxor.4) Undersök hemmiljön. Ta reda på och utvärdera hur läxarbetet fungerar i hemmet.5) Forskningen. Vad säger aktuell forskning om läxor och inlärning? Vad är en bra läxa?6) Lärande samtal. Kollegor pratar pedagogik för att få nya insikter och kunskaper. 7) Läxpolicy som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. En analys av ovanstående delar görs kontinuerligt och ingår som en del i skolans kvalitetsarbete. Skolan bör ha en återkommande diskussion om läxor. Frågan de skall ställa till sig själva är: Varför har vi läxor på vår skola?KunskapsbidragetForskning som behandlar läxpolicyarbete är svårt att finna. Den kända läxforskaren Harris Cooper (2001, 2007) framhåller vikten av en policy och nämner även vad den bör innehålla. Detta arbete fokuserar på hur en specifik skola arbetat fram sin policy och vilka lärdomar andra kan göra av det. Om en skola använder sig av läxor som en del av den ordinarie undervisningen, så bör de även ha en policy kring hur detta arbete ser ut precis som det finns en läroplan med centralt innehåll och kriterier för bedömning. Vi människor är olika och gör saker på olika sätt. Slutsatser och lärdomar i detta arbete är därför generellt skrivna, så de kan användas av alla skolor som funderar på att starta ett arbete med läxpolicy.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är viktig för alla elever – inte bara för de med särskilda behov. Detta gäller både i den ordinarie undervisning och med läxarbetet. Hur barns hemmiljö påverkar möjligheten att lära är allmän kunskap och behovet av en förståelse för skillnader i hemmen är av yttersta vikt. Det behövs en person på varje skola som för elevernas talan vid exempelvis diskussioner om läxans vara eller icke vara. Specialpedagogen bör vara denna person. Det är min önskan att rektorer kan se ett användningsområde för specialpedagogens erfarenheter och kompetens i ett läxpolicyarbete, där de sju kategorier som jag beskrivit ovan fyller en funktion. Nyckelord: läxa, läxpolicy, framgångsfaktor, socialkonstruktionism, specialpedagog / English summary: "Not Everyone Gets The Same Homework" (Stefan Soomro, 2016)A study on the process of writing a homework policy.This study wants to highlight the homework policy as an important phenomenon in Swedish schools. Both formal and informal discussions on homework are present everywhere in society today. The question is how these discussions within the school are documented in a policy. If a school has a homework policy then educators, students and parents can better understand the idea of homework.The intent was to study a specific school's work with their policy and then organize different kinds of knowledge in specific categories. Other schools can use this knowledge, with the special education teacher in a leading role, when writing a homework policy of their own. The theory of social constructionism is the foundation in this study. This means an approach on society as socially constructed by people interacting with each other. According to this perspective phenomenon is constructed by the people who use them. Therefore, the meaning of various phenomena may change over time. This study uses a qualitative interview method with a phenomenological research approach to get answers to questions about the homework policy process in a school. Our prejudices and our preconceptions affect the image that we create from the reality that we live in. These experiences, which are socially constructed, affects us in everyday life. After three interviews with one principal the results have been summarized in seven categories. Regardless of the context these categories are considered by the author to be of importance of writing a homework policy. These seven categories are as follows: 1) Concepts. Increasing knowledge about concepts, for example policies and procedures in a school environment.2) Participation. Pupils and parents must be involved at an early stage on the process of writing a homework policy.3) Time. An awareness of how much time is required for a teacher to personalize homework.4) Home environment. Evaluate pupils' and parents' experiences at home.5) Research. What does current research say about homework and learning? What is good homework? 6) Discussions on learning. Colleagues talking about education to gain new insights and knowledge.7) The homework policy as part of the systematic quality work. An analysis of the above parts is made continuously and is included as a part of the school’s quality work. The school should have a regular discussion on homework. The question they should ask themselves every year is: Why do we have homework in our school?Keywords: homework, homework policy, successful learning, social constructionism, special education teacher

<p>Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för såväl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma råd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och därmed erbjuda tjänster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige används istället begreppet 24-timmarsmyndighet.</p><p>I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgångsfaktorer identifieras, dvs. områden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts i syfte att tydliggöra dessa faktorer. Arbetet fokuserar främst på kommuner men resultatet är sannolikt också applicerbart på andra myndigheter.</p><p>I arbetet ingår även en fallstudie i syfte att validera de kritiska framgångsfaktorer som framkommit, samt konkretisera hur dessa kan appliceras i en specifik kommun. Denna fallstudie kan förhoppningsvis hjälpa andra kommuner att applicera resultatet på sina egna förutsättningar och sin egen situation.</p>

Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för såväl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma råd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och därmed erbjuda tjänster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige används istället begreppet 24-timmarsmyndighet. I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgångsfaktorer identifieras, dvs. områden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts i syfte att tydliggöra dessa faktorer. Arbetet fokuserar främst på kommuner men resultatet är sannolikt också applicerbart på andra myndigheter. I arbetet ingår även en fallstudie i syfte att validera de kritiska framgångsfaktorer som framkommit, samt konkretisera hur dessa kan appliceras i en specifik kommun. Denna fallstudie kan förhoppningsvis hjälpa andra kommuner att applicera resultatet på sina egna förutsättningar och sin egen situation.

Det senaste decenniet har svenska skolor fått tillgång till stora mängder tekniska hjälpmedel. Skolverket har de senaste åren kunnat konstatera att det finns ett stort behov av kompetenshöjning vad gäller IT-kunskaper hos pedagoger. Samtidigt är tillgången på support för pedagoger på vissa håll begränsad. IT Service Management (ITSM) är en strategi för hur IT-tjänster kan hanteras för olika organisationer, och används för att se till att tjänsterna levereras med rätt kvalité och så kostnadseffektivt som möjligt. Syftet var att undersöka om ITSM, eller delar av strategin, fungerar som framgångsfaktorer som bidrar till att minska den tid pedagoger måste lägga på teknikstöd. Undersökningen skedde i form av två enkäter, där en var riktad mot IT-avdelningar och en mot skolrepresentanter. Dessa båda enkäter skickades ut till 29 kommuner som valdes ut genom systematiskt urval. Resultaten visade att en klar majoritet av respondenterna i kommuner som använder sig av delar av ITSM också anser att dessa komponenter är framgångsfaktorer för att minska behovet av teknikstöd. Resultaten visade också att det inte finns någon stark koppling mellan antalet ITSM-komponenter en kommun har och dess storlek. / During the last decade, Swedish schools have gained asset to a large amount of technical resources. The Swedish National Agency for Education has during the last couple of years identified a big need of increasing the skills when it comes to knowledge in IT among the educators. At the same time the access to technical support for the educators is somewhat limited. IT Service Management is a strategy for handling IT services in different organisations, and is used to make sure that the services are delivered with the right quality and as cost-effectively as possible.The objective of this study is to examine if IT Service Management (ITSM), or parts of the strategy, works as a success factor that decrease the amount of time that educators have to spend with technical support. The investigation consisted of two surveys, one was meant for the IT department and one was directed towards the representatives of the schools. Both of these surveys were sent to 29 municipalities that were selected through systematical selection.The results showed that a clear majority of the respondents that use parts of the ITSM strategy also think that these components are success factors that decrease the need of technical support. The results also show that there were not any clear connections between the number of ITSM components used in a municipality and the size of the municipality.

Det är i dagsläget känt att det finns en stor andel IT-projekt som misslyckas eller är utmanade. För små företag så är det viktigt att gå med ekonomisk vinst, men trots att det finns tidigare forskning på de kritiska framgångsfaktorerna som leder till framgång så är det fortfarande en utmaning att bedriva IT-projekt i allmänhet. Inriktningen i denna studie är att undersöka och skapa en förståelse för vilka framgångsfaktorer som är kritiska för olika projektkaraktärer och projektgenomföranden, samt om det finns fördelar eller nackdelar med dessa. Slutsatsen är att projektteamet, kommunikation, hantering av förändringar och ledning är framgångsfaktorer som är viktiga i de flesta projektgenomföranden och projektkaraktärer, där hantering av förändringar är viktigare för de små företagen jämfört med förekomsten i litteraturen. Fördelarna med olika projektkaraktärer handlar både om att kunna hantera de centrala framgångsfaktorer som förekommer, men även att prioritera de projekt som ger vinst och stabilitet under en god ledning. Det är fördelaktigt för små företag att välja större projekt där till exempel kunden har ansvar för ledning och resurshantering och leverantören bara har ansvar för sin enskilda resurs. Genom medvetenhet om de centrala framgångsfaktorer som kännetecknar en specifik projektkaraktär så kan man använda detta i en riskanalys tidigt i projektet, vilket innebär att man kan förutse hur man ska hantera de utmaningar som kan uppstå. Det är även fördelaktigt att tidigt i projektet veta var ansvaret ligger om projektet blir utmanat, samt vad konsekvenserna blir för leverantören och eventuell kund och slutanvändare.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka hur induktiva eller deduktivaarbetssätt i undervisning påverkar elevers förståelse för matematiska innehåll samt vilka föroch nackdelar det finns med respektive. Studiens frågeställningar grundar sig i egnaerfarenheter och utifrån observation på skolor, där vi mött elever med bristande matematiskförståelse. Vi har då uppmärksammat att lärare återkommande fokuserar undervisningen påutantillkunskap, och i hög grad bearbetar matematiska innehåll med deduktiva arbetssätt.Observationerna utgjorde grunden till en hypotes om att det finns ett samband mellan eleversbristande förståelse och deduktiv undervisning som fokuserar på utantillkunskap. I studiengranskas tidigare forskning genom att tio utvalda vetenskapliga artiklar kategoriseras utifrånteoretiska perspektiv och dess innehåll tematiseras utifrån framgångsfaktorer för eleverslärande. Studiens resultat med utgångspunkt i de granskade artiklarna tyder på attarbetssättets induktiva eller deduktiva karaktär är av mindre betydelse för eleversmatematiska förståelse. Slutsatsen blir således att de identifierade framgångsfaktorerna ärmer adekvata för elevers matematiska förståelse.

<p> I hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Frågeformuläret ”Fem frågor om din hälsa” vände sig till patienter och innehöll frågor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmän och psykisk hälsa. Formuläret hade två syften; dels för patienten för att få stöd att behålla eller hitta en hälsofrämjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hälsotillstånd samt få underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgångsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och använda detta livsstilsformulär i det dagliga arbetet på en vårdcentral. Studien var kvalitativ och som metod användes fokusgruppsintervjuer och individuell intervju. Framgångsfaktorer var bland annat tilltro till nyttan med frågeformuläret, att det är lätt och enkelt, resurser, information, utbildning, kunskap, uppföljning, feedback och att det finns en rutin för att nå alla patienter. Hinder var till exempel upplevelse av att det är svårt att tillfråga vissa patienter och känsla av osäkerhet, tidsbrist samt brist på kunskap i motiverande samtalsmetod. Den största skillnaden mot tidigare arbetssätt verkar inte främst vara själva införandet av frågeformuläret, utan till vilka patienter frågorna ställdes och av vilka yrkesgrupper.</p> / <p>Health care provides a great opportunity for preventive and  health promoting work. The questionnaire "Five questions about your health," is addressed to patients and contains questions about physical activity, BMI, the use of tobacco and alcohol and questions about general and mental health. The questionnaire has two purposes; the first is for the patient to receive support in order to maintain or find a healthy lifestyle, secondly the questionnaire is a tool for the staff to identify lifestyle and perceived health status of the patient and provide the basis for talks and possible further action. The aim of this study is to investigate the success factors and obstacles according to staff to implement and use this lifestyle questionnaire as a tool in the daily work at a primary health care center. The study has a qualitative design and focus group and individual interviews are the methods that have been used. Success factors were for example confidence, easy and simple, appropriate level of resources allocated, importance of information, education, knowledge, monitoring, feedback and a routine in place to reach all patients. Obstacles were for example experience that it is difficult to query some patients, a feeling of uncertainty, time constraints and lack of knowledge of Motivational Interviewing. The major difference from previous ways of working does not seem to be the introduction of the questionnaire, but rather the kind of patient groups that were queried and the groups of professionals that asked the questions.</p>

I hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Frågeformuläret ”Fem frågor om din hälsa” vände sig till patienter och innehöll frågor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmän och psykisk hälsa. Formuläret hade två syften; dels för patienten för att få stöd att behålla eller hitta en hälsofrämjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hälsotillstånd samt få underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgångsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och använda detta livsstilsformulär i det dagliga arbetet på en vårdcentral. Studien var kvalitativ och som metod användes fokusgruppsintervjuer och individuell intervju. Framgångsfaktorer var bland annat tilltro till nyttan med frågeformuläret, att det är lätt och enkelt, resurser, information, utbildning, kunskap, uppföljning, feedback och att det finns en rutin för att nå alla patienter. Hinder var till exempel upplevelse av att det är svårt att tillfråga vissa patienter och känsla av osäkerhet, tidsbrist samt brist på kunskap i motiverande samtalsmetod. Den största skillnaden mot tidigare arbetssätt verkar inte främst vara själva införandet av frågeformuläret, utan till vilka patienter frågorna ställdes och av vilka yrkesgrupper. / Health care provides a great opportunity for preventive and  health promoting work. The questionnaire "Five questions about your health," is addressed to patients and contains questions about physical activity, BMI, the use of tobacco and alcohol and questions about general and mental health. The questionnaire has two purposes; the first is for the patient to receive support in order to maintain or find a healthy lifestyle, secondly the questionnaire is a tool for the staff to identify lifestyle and perceived health status of the patient and provide the basis for talks and possible further action. The aim of this study is to investigate the success factors and obstacles according to staff to implement and use this lifestyle questionnaire as a tool in the daily work at a primary health care center. The study has a qualitative design and focus group and individual interviews are the methods that have been used. Success factors were for example confidence, easy and simple, appropriate level of resources allocated, importance of information, education, knowledge, monitoring, feedback and a routine in place to reach all patients. Obstacles were for example experience that it is difficult to query some patients, a feeling of uncertainty, time constraints and lack of knowledge of Motivational Interviewing. The major difference from previous ways of working does not seem to be the introduction of the questionnaire, but rather the kind of patient groups that were queried and the groups of professionals that asked the questions.

Detta examensarbete utgår från ämnet matematik och bygger på intervjuer av språkintroduktionselever, möten och diskussioner med lärare samt resultat från ett delprov i matematik. Resultaten har tagits fram genom en bred, induktiv tematisk analys och beskriver elevuppfattningar kring hinder och möjligheter som de upplevt i undervisning före ankomst till Sverige respektive inom språkintroduktionsundervisning i Sverige. Studien ger också en bild av elevernas uppfattning om sina möjligheter att klara godkänt betyg i matematik och slutligen förs en diskussion kring vilka framgångsfaktorer som är nödvändiga att beakta för att ge språkintroduktionselever realistiska möjligheter att klara godkänt betyg.Svenska språket, som nytt akademiskt språk, framstår som en av de största utmaningarna i elevernas matematikundervisning. I arbetet framkommer likheter men framförallt skillnader mellan tidigare och nuvarande skolgång. Dessa är t.ex. skillnader mellan auktoritära och auktoritativa fostrans- och kommunikationsstilar samt skillnader i sociokulturellt grundade beteendemönster som är svårupptäckta och kan utgöra stora hinder i matematiklärandet i Sverige. Vissa elever visar på egna effektiva arbetsmetoder medan andra har behov av anknytning, stöd och hjälp för att finna nya sätt att arbeta och lära i en svensk skola med ökad frihet under ansvar.Enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av språkintroduktionsutbildningen på 42 skolor (Skolinspektionen, 2017) varierade förutsättningarna för eleverna att nå måluppfyllelse avsevärt. Slutsatserna i detta examensarbete pekar på avgörande framgångsfaktorer för språkintroduktionsarbete som är förslag på åtgärder mot vissa av de tillkortakommanden som framkommit i Skolinspektionens kvalitetsgranskning. / This qualitative study covers the subject of mathematics. The methods used are student interviews, meetings and discussions with teachers as well as review of mathematical test scores and a broad, inductive, thematic analysis of the interview data.It describes students’ perceptions of obstacles and opportunities in their schooling in mathematics prior to arriving in Sweden and in their Swedish second language introductory program. The results also provide the students’ views on their possibilities to pass in mathematics. A discussion concludes critical progress factors that need to be addressed in order for the students to have realistic possibilities to pass in mathematics.Swedish, as a new academic language for the students, is one of the biggest challenges in their mathematics education. The study describes similarities, but most of all differences between their schooling before and after arrival in Sweden. Among those are differences between authoritarian and authoritative styles of education and communication as well as differences in socio-culturally based behaviours of which the latter can generate huge learning obstacles if not addressed. Some students have manged to adopt effective working methods while others show a need for bonding, support and assistance to cope in the Swedish school characterized by freedom with responsibility.In 2017, the Swedish school inspection authority conducted a quality inspection of 42 schools engaged in second language introduction programmes (Skolinspektionen, 2017). The outcome revealed shortcomings, i.e. the possibilities for students to reach their goals in those programs varied significantly. The critical progress factors of this study address some of the shortcomings highlighted in the quality inspection, thus emphasizing the relevance of this study.