<p>Problembakgrund:</p><p>Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen.</p><p>Frågeställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn.</p><p>Metod: Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori.</p><p>Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer. Vi fann att en framgångsfaktor ensamt inte skapar en framgångsrik implementering, utan det är kombinationen av framgångsfaktorer som skapar framgång.</p>

Problembakgrund: Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen. Frågeställning:Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank? Syfte:Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn. Metod:Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori. Resultat:Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer. Vi fann att en framgångsfaktor ensamt inte skapar en framgångsrik implementering, utan det är kombinationen av framgångsfaktorer som skapar framgång.

<p>Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen.</p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige.</p><p>Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej.</p>

Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt. Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen. Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige. Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej.

Denna studie behandlar kärnämneslärares uppfattningar om vad som är framgångsrika anpassningar för elever i koncentrationssvårigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlägga framgångsfaktorer i kärnämneslärares arbete, där elever i koncentrationssvårigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare år. För att uppnå syftet så har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal anpassningar som blivit till framgångsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgångsfaktorer med tillhörande underrubriker av anpassningar som blivit till framgångsfaktorer, dessa sammanställdes i studiens utfallsrum. Huvudkategorierna var struktur/rutiner som bildade ett skyddande ramverk runt eleven, bemötande/relation som var en förutsättning för att lyckas, fysisk miljö som eliminerade många riskfaktorer, individanpassat arbete som gav eleverna möjlighet att lära på sitt bästa sätt och organisation/resurser där ekonomiska faktorer och politiska beslut blev till möjligheter eller hinder. Underkategorierna är en mängd anpassningar som upplevdes framgångsrika. I diskussionsdelen diskuterades studiens styrkor och svagheter.

Förväntat kunskapsbidrag I Sverige har 1 av 14 barn språkstörning därför är det av intresse att få kunskap om förskollärarnas upplevelser och olika framgångsfaktorer i arbete med barn som har språkstörning. Pedagoger behöver kunskap och kompetenser kring vad språkstörning är för att kunna möta dessa barn och ge adekvat stöd (Sjöberg, 2014; Nettelbladt 2007; Hallin 2019). Kunskap och kompetens hos förskollärare är nödvändiga för att skapa en tillgänglig lärmiljö för barn med språkstörning (SPSM, 2018). Studien avser att öka förståelsen kring förskollärares uppfattningar när det gäller språkstörning, deras kunskaper samt vilka metoder som är framgångsrika i mötet med barn med språkstörning som gynnar deras lärande och utveckling. Syfte och frågeställningar Syftet är att beskriva förskollärares uppfattningar om deras erfarenhet av barn som har språkstörning. Ytterligare ett syfte är att identifiera framgångsfaktorer som upplevs bidra till språkutveckling hos barn med språkstörning. Hur definierar förskollärarna språkstörning?Vilka erfarenheter har förskollärare av arbete med barn som har språkstörning?Vilka uppfattningar har förskollärare om svårigheterna som följer språkstörning?Vad anser förskollärarna är framgångsfaktorer i arbetet med barn som har språkstörning? Teori Barn med språkstörning är ofta i behov av särskilt stöd. Förskollärares bemötande av barn i behov av särskilt stöd kan kopplas till olika synsätt inom specialpedagogiken. Den teoretiska utgångpunkten i de specialpedagogiska perspektiven är det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2007). Studien tar även avstamp i teorin om salutogena perspektivet myntat av Antonovsky (2005) som handlar om känslan av sammanhang vilket är applicerbart för barn med språkstörning som behöver möta en lärmiljö som är meningsfull, hanterbar och begriplig. Metod I studien används kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att identifiera olika tankar och upplevelser kring ett fenomen hos fem förskollärare. Vidare tar studien avstamp i fenomenologin för att undersöka förskollärarnas uppfattningar kring framgångsfaktorer i arbetet med barn med språkstörning. Fenomenologin är lämplig att använda när undersökningen syftar till att skapa en djupare förståelse för deltagarnas upplevelser. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom att tolka deltagarnas subjektiva erfarenheter och tankar. I analysen av det empiriska materialet har kvalitativ innehållsanalys använts.  Resultat Studien visade att det finns en variation av uppfattningar kring vad språkstörning är och hur förskollärarna definierar begreppet. Deltagarna kopplade ihop språkstörning med språkförsening, flerspråkighet och att barn saknar verbalt språk. Ingen av deltagarna förknippade språkstörning med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kunskapen och kompetensen gällande språkstörning på arbetsplatsen ansåg samtliga informanter vara bristfällig. TAKK och bildstöd anses vara framgångsfaktorer för att kunna tillgängliggöra lärmiljön. Deltagarna beskrev att det relationella förhållningssättet var en framgångsfaktor. Goda relationer och intresse för barnet ansågs vara nödvändiga för att kunna arbeta mer förebyggande. I mötet med barnet beskrev deltagarna att viktig information kan erhållas och som är nödvändig för barnets framtida språkutveckling.  Specialpedagogiska implikationer Förskolans förebyggande arbete med barn som har språkstörning kräver kunskap om barnets svårigheter och behov och det bör omfatta all personal. Risken finns att svårigheterna som följer med språkstörning uppstår om inte fokus ligger på förebyggande arbete, vilket kräver relationellt perspektiv. Arbetet med språkstörning hos barn är en utmaning för förskolepersonalen. Lösningar och åtgärder är inte alltid enkla att hitta, vilket kan leda till förskolan hamnar i dilemmaperspektiv.

The subject of the study arose from the researchers' own interest in leadership but also from the researchers own experiences from the difficulty of obtaining the first management position. A catch 22 is discussed where the significance is that it takes experience to obtain a managerial position, but that the experience cannot be obtained without that position. The purpose was thus: "The purpose of this study is to create an understanding of the common aspects that enable an individual's path to their first managerial position". The problem of getting there is discussed and when the study is narrowed down to only study women, various obstacles that might arise for them, are also mentioned. As a theoretical basis, a career development model is used which contains six different parts, but which was adapted to contain only five and these are the following; demographic data, early socialization, personality, work situation and home situation. In the study, the researchers have had an interpretive approach and have used a qualitative method with unstructured interviews as an approach. The selection for the respondents in the interviews consisted of five female managers who have had their managerial position for a maximum of five years. The empirical collection has been structured according to the five themes that are the theoretical basis and each respondent has received a separate statement. The chapter has been strengthened with quotes and is concluded with a table that summarizes the information. In the analysis, in order to lead to a conclusion, the theoretical basis has been set against the empirical collected material. From there, common aspects of the respondents have been picked out. The conclusion is that there are common aspects that affect whether an individual gets a managerial position. These are the following; to have supportive parents, support from home, support from their boss and to possess a personality of will, self-confidence and drive. / Studiens ämne uppkom av forskarnas egna intresse för chefskap och forskarnas egna upplevelser över svårigheterna att tillträda sin första chefsposition. Ett moment 22 diskuteras där innebörden är att det krävs erfarenhet att tillträda en chefsposition men att erfarenheten inte går att få utan den positionen. Därmed framkom syftet som är: “Syftet med denna studie är att skapa förståelse för de gemensamma aspekter som möjliggör en individs väg till sin första chefsposition”. Problematiken kring att ta sig dit diskuteras och då studien smalnats av till att endast studera kvinnor påtalas också olika hinder som kan uppstå för dessa. Som teoretisk grund används en karriärutvecklingsmodell som innehåller sex olika teman, men som anpassades till att vara fem och dessa är följande; demografiska data, tidig socialisation, personlighet, arbetssituation samt hemsituation. Forskarna har i studien haft ett tolkande synsätt och har använt sig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Urvalet av respondenter till intervjun bestod av fem kvinnliga chefer som har haft sin chefsposition i högst fem år. Den empiriska insamlingen har strukturerats enligt de fem teman som den teoretiska grunden och varje respondent har fått en egen redogörelse. Kapitlet har stärkts med citat och avslutas med en tabell som sammanfattar informationen. I analysen, för att leda fram till en slutsats, så har den teoretiska grunden ställts gentemot det empiriska insamlade materialet. Därifrån har sedan gemensamma aspekter hos respondenterna kunnats plocka ut. Slutsatsen är att det finns gemensamma aspekter som påverkar om en individ får en chefsposition. Dessa är att ha stöttande föräldrar, stöd hemifrån, stöd från sin chef samt att inneha en personlighet av vilja, självsäkerhet och driv.

<p><strong>Syfte:</strong> Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag.</p><p><strong>Forskningsfråga:<em> </em></strong>Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag?</p><p><strong>Metod:</strong> En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär.</p><p><strong>Teori:</strong> Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering. Därefter har totalt nio kritiska framgångsfaktorer sammanställts: <em>Skapa tydlig strategi och vision, Ha en väl kompetent och sammansatt projektgrupp, Skapa tydligt stöd från högsta ledningen, Effektiv kommunikation, Bra möjligheter till utbildning och träning, Bra projekthantering, Processförändring och Integrering av olika system & minimal anpassning.</em></p><p><strong>Empiri:</strong><em> </em>Svar från två respondenter har presenteras under respektive kritisk framgångsfaktor och kompletterats med respondenternas egna kommentarer.</p><p><strong>Slutsats:</strong><em> </em>Endast två av de kritiska framgångsfaktorerna har beaktats i fallföretagen enligt författare. Ytterligare tre har delvis beaktats medan fyra inte alls beaktats i något av fallföretagen. </p> / <p><strong>Purpose:</strong> Analyse and discuss whether theories about critical success factors when implementing enterprise resource planning system in physical companies are used in e-commerce companies. Identify success factors when implementing enterprise resource planning systems in e-commerce companies.</p><p><strong>Question:</strong> Are the same critical success factors for big physical companies regarded in small e-commerce companies when implementing enterprise resource planning system?</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative method was used which lead to a case study with two respondents. The study was influenced by positivism but mostly hermeneutics and has a deductive characteristic.</p><p><strong>Theory:</strong> First off a short presentation of what enterprise resource planning system is and what differs in e-commerce companies followed by one possible process of implementing it. Then nine critical success factors was established: <em>Create clear strategy and vision, Have a well competent and composed project group, Create clear support from the highest management, Effective communication, Good possibilities for education and training, Good project management, Process change and Integration of different systems and minimal adjustment</em>.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Answers from two respondents has been presented for each critical success factor and complemented with their own comments.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Only two of the critical success factors were regarded in the case companies according to the author. Another three were partly regarded while four were not regarded at all in any of the case companies.</p>

The purpose of this essay is to investigate whether the implementation of the Solvency II directive will create a competitive advantage for the Swedish insurance companies compared with other insurance companies in Europe. Therefore the theoretical perspective illustrates the specific requirements and risk culture of the insurance industry and defines the critical success factors for a successful implementation of the directive. The empirical foundation is built on the QIS 5 reports for Sweden and Europe, interviews with the financial services and If insurance company as well as information from a seminar organized by KPMG. The analysis shows that the Swedish insurance companies meets the capital requirements of Solvency II by a large margin and that they are accustomed to risk management and reporting requirements from the traffic light model. This implies that the three critical success factors for a successful implementation of Solvency II are met, although with some limitations, and that Swedish insurance companies could possibly have a competitive advantage.

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag. Forskningsfråga: Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag? Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär. Teori: Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering. Därefter har totalt nio kritiska framgångsfaktorer sammanställts: Skapa tydlig strategi och vision, Ha en väl kompetent och sammansatt projektgrupp, Skapa tydligt stöd från högsta ledningen, Effektiv kommunikation, Bra möjligheter till utbildning och träning, Bra projekthantering, Processförändring och Integrering av olika system &amp; minimal anpassning. Empiri: Svar från två respondenter har presenteras under respektive kritisk framgångsfaktor och kompletterats med respondenternas egna kommentarer. Slutsats: Endast två av de kritiska framgångsfaktorerna har beaktats i fallföretagen enligt författare. Ytterligare tre har delvis beaktats medan fyra inte alls beaktats i något av fallföretagen. / Purpose: Analyse and discuss whether theories about critical success factors when implementing enterprise resource planning system in physical companies are used in e-commerce companies. Identify success factors when implementing enterprise resource planning systems in e-commerce companies. Question: Are the same critical success factors for big physical companies regarded in small e-commerce companies when implementing enterprise resource planning system? Method: A qualitative method was used which lead to a case study with two respondents. The study was influenced by positivism but mostly hermeneutics and has a deductive characteristic. Theory: First off a short presentation of what enterprise resource planning system is and what differs in e-commerce companies followed by one possible process of implementing it. Then nine critical success factors was established: Create clear strategy and vision, Have a well competent and composed project group, Create clear support from the highest management, Effective communication, Good possibilities for education and training, Good project management, Process change and Integration of different systems and minimal adjustment. Empirical foundation: Answers from two respondents has been presented for each critical success factor and complemented with their own comments. Conclusion: Only two of the critical success factors were regarded in the case companies according to the author. Another three were partly regarded while four were not regarded at all in any of the case companies.