This study is a comparative critical discourse analysis between one of Sweden’s biggest newspapers Aftonbladet and one of Sweden’s biggest alternative web newspapers Fria Tider. The comparative analysis will focus on both media outlets coverage of the terrorist attack on Drottninggatan in Stockholm, Sweden on the 7th of April 2017. The terrorist attack on Drottninggatan was one of the biggest of its kind in Swedish history where five people died and over a dozen were severely injured. The attack was performed by an assailant by the name of Rakhmat Akilov who described himself as a Muslim and would later claim to have sympathy for the Islamic State. The attack was widely covered in Sweden by all sorts of media outlets ranging from the more well-established newspapers to social media and alternative media sources. Former researchers have studied different types of alternative media in a variety of ways but there has not been a study on how the news coverage in an alternative media differs from that of the traditional and more well-established media. The material studied in this research are a total of 32 articles gathered from the web archive of Aftonbladet and Fria Tider. All articles were published between the 7th of April and the 12th of April 2017, and they all covered events related to the terrorist attack on Drottninggatan. The articles were analyzed with the help of four predetermined steps of critical discourse analytical criteria that were established beforehand to minimize the risk of our own presuppositions interfering with the reliability of the study. The purpose of the study was to analyze the ways in which the coverage of the terrorist attack on Drottninggatan differed between a right leaning alternative media and one of the biggest newspapers in Sweden. This was achieved with the theoretical basis of theories of alternative media, othering, framing theory, hegemonic theories, and orientalism. The results of the study show that there are both a lot of similarities between the news coverage between both media outlets but also a lot of stark differences. The similarities occur when the factual basis of the text does not leave things open to interpretation. Where the differences lie between Aftonbladet and Fria Tider are in the construction of certain events and in the construction of the assailant Rakhmat Akilov. This occurs when the opportunity presents itself for Fria Tider to apply their political and societal beliefs.

Syftet med den här masteruppsatsen är att förstå nyhetsdiskurser i public service och invandringskritiska alternativmedier i Sverige. Uppsatsen fokuserar på hur de fyra största politiska partierna behandlar invandringsfrågan månaden före det riksdagsvalet 2018. Uppsatsen syftar mot att förstå skillnader och likheter i diskursiva praktiker om invandringsfrågan i två public service medier (Sveriges Television och Sveriges Radio) samt två invandringskritiska alternativmedier (Fria Tider och Nyheter Idag), och för att undersöka hur detta kan kopplas till minskat förtroende i traditionella medier.Uppsatsen grundar analysen på diskursteori av Fairclough i sammanhanhet av minskat förtroende för traditionella nyhetsmedier. För analys av resultaten används gestaltningteorin och dagordningsteorin, tillsammans med teorier om kommersialiserad journalistik.Metoderna som används är en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs tredimensionella modell, tillsammans med en retorisk analys som appliceras på Faircloughs textnivå. Dessa metoder användes på tolv medietexter som handlade om samma nyhet under augusti 2018.Resultaten visade en Överlägsenhetsdiskurs, där de invandringskritiska medierna intar en roll som överlägnsa de andra deltagarna i det politiska "spelet". Jag presebterar också en erkännandediskurs för att förklara en tredimensionell modell som innehåller politiker i botten, traditionella medier på andra nivån och invandringskritiska medier på toppen. Den sista diskursen är en "Vänskaps"-diskurs där de invandringskritiska medierna intar en "vänskaplig" roll mot andra aktörer i det politiska spelet, vilket ytterligare expanderar på teorier om politisk nyhetsjournalistik som ett spel.Framtida forskning kan riktas mot att bredda analysen och inkludera flera sorters alternativa medier, utföras i andra länder eller utveckla den model jag presenterar. / The aim of this master’s thesis is to understand news discursive practices in public service and the immigration critical alternative media of Sweden. The thesis focus on how the four largest political parties addresses the topic of immigration the month before the Swedish election in 2018. The thesis aims at identifying and understanding similarities and differences in the discursive construction of immigration as a political topic in two public service media (Sveriges Television and Sveriges Radio) and two immigration critical alternative media (Fria Tider and Nyheter Idag), and to examine how this connects to the diminished trust in mainstream media.The thesis bases the analysis on discourse theory by Fairclough, and the context of distrust in traditional news media. To analyze the result, framing and agenda setting theories are used along with the theory of commercialized journalism.The methods used are a Critical Discourse Analysis based on Fairclough’s model supported by a rhetorical analysis which is applied on the text layer in Fairclough’s model. These methods are applied to a total of twelve media texts that covered the same stories during August of 2018.The results showed a superiority discourse where the immigration critical media enters a role of superior to other actors in the political “game”. I also present an acknowledgement discourse to support a three-level model, which consists of politics at the bottom, the mainstream media on the second level, and the alternative media on the top. The final discourse is the “Friendship” discourse where immigration critical media takes on a “friendship” role towards other actors in the political game, to further expand upon political journalism as a game.Future research could be aimed at widening the analysis to cover other forms of alternative media, be placed in other countries, or develop the model I propose.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skildringen av Black lives matter skiljer sig mellan olika tidningar baserat på dess politiska ställningstagande. Genom en kvalitativ innehållsanalys kommer följande frågeställningar att besvaras; Hur ser språkbruket ut i några mediers rapportering om Black Lives Matter? Finns det systematiska skillnader och likheter i språkbruket för olika medier? Vilka ställningstaganden kan urskiljas i nyhetsrapporteringen? Resultatet visar att Fria tider och the American Spectators rubriker, formuleringar och innehåll visar att det präglats av tidningens politiska färg medan Svenska Dagbladet har en mer neutral rapportering. I diskussionen dras slutsatser om vilka följder observationerna i resultatet kan få i förlängningen. Slutsatserna är att majoriteten av artiklarna publicerade på Fria tider och The American Spectator visade på språklig systematik där värdeord och formuleringar användes vilket hade en påverkan över nyhetsrapporteringen då den blev mindre objektiv samt tydde på politiskt ställningstagande i många av artiklarna. I Svenska Dagbladet fanns inte samma språkliga systematik innehållande värdeord eller tendensiösa formuleringar. Språket hade en stor påverkan över helhetsintrycket av artiklarna och med tanke på att sammanhanget är nyhetsrapportering krävdes det få ord eller formuleringar för att urskilja värderingar och urskilja ställningstaganden.

This study analyzed how mass media portrays specific groups of actors involved in burnings of the quran, more precisely, burners of the quran and demonstrators opposed to it. The study has compiled 18 digitally published news articles derived from four different news agencies. By using critical discourse analysis as a theoretical and methodological framework, the study has applied the three-dimensional model developed by Norman Fairclough to examine the empirical findings. Conducted analysis of the news articles resulted in the identification of three prevalent themes also referred to as discourses. Identified themes were as follows: “The normalization of violent riots”, “Collective culpability of demonstrators”, “The quranburners as victims and the process of victimization of the quranburners” Furthermore, an analysis of the identified themes was conducted. The mentioned themes were further analyzed with textual tools as provided by Fairclough, as well as two sociological theories as necessitated by Fairclough’s theory of critical discourse analysis. The theory of stigmatization and labeling theory were applied. The empirical findings suggest that violent riots are depicted as inevitable consequences, thus undergoing a process of normalization. Furthermore, the protesters present during the manifestations are generalized into specific social groups such as muslims or arabs. Burners of the quran were on the contrary depicted as victims in a vulnerable position. Lastly, a discussion is held regarding the possible repercussions the discourses may have on a societal level and their potential impact on the field of social work. / Denna studie analyserade hur massmedia porträtterar en specifik grupp av aktörer som är involverade i koranbränningar, nämligen, koranbrännare och demonstranter utifrån en kritisk diskursanalys. Studien har sammanställt 18 digitalt publicerade nyhetsartiklar från fyra olika nyhetsbyråer. Genom att använda kritisk diskursanalys som ett teoretiskt och metodiskt ramverk har studien tillämpat den tredimensionella modellen utvecklad av Norman Fairclough för att undersöka de empiriska resultaten av materialet. Genomförd analys av nyhetsartiklarna resulterade i identifierandet av tre förekommande teman, även refererade till som diskurser. Temana är följande: "Normaliseringen av våldsamma upplopp", "kollektiv skuldbeläggning av demonstranter", "Koranbrännarna som offer och viktimiseringsprocessen av koranbrännarna". Slutligen förs en analys av samtliga temana, nämligen "kampen mellan olika diskurser – hegemoni kontra antagonism". De nämnda temana analyserades vidare med diskursiva verktyg som tillhandahålls av Faircloughs tredimensionella modell och två sociologiska teorier som nödvändiggjordes av Faircloughs teori om kritisk diskursanalys, nämligen stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin. Det empiriska resultatet tyder på att våldsamma upplopp framställs som oundvikliga konsekvenser och genomgår därmed en normaliseringsprocess. Vidare generaliseras demonstranterna under manifestationerna till specifika sociala grupper som muslimer eller araber. Koranbrännarna avbildades i kontrast som offer i en utsatt position. Slutligen diskuteras de möjliga konsekvenserna diskurserna kan få på samhällsnivå och deras potentiella inverkan på det sociala arbetets domän.