Climate change is described as the greatest security challenge of our time. Climate-related events do not only run the risk of damaging the environment we depend on, but also risk undermining our political, economic and social systems.The European Union is an influential player and key actor in the fight against climate change and has in recent years adopted a number of ambitious initiatives. In December 2019, the European Union launched The European Green Deal, with the objective of making Europe a carbon-neutral continent by 2050. In June 2021, the first European Climate Law came into force, which incorporates the goal of a carbon-neutral continent by 2050 into European legislation. This thesis aims to examine to what extent the EU’s new climate policy is based on Green Growth Theory and what consequences this can have for security policy. The core of Green Growth Theory is the belief that economic growth is, or can be made, compatible with the ecology of our planet. However, the Green Growth Theory has been criticized by several researchers for lacking empirical evidence. This thesis finds that the EU’s climate policy is to a large part based on Green Growth Theory. Paradoxically, this causes both security and insecurity for the European Union. Economic and geopolitical security is sustained by continued economic growth creating competitiveness in the global arena. Nevertheless, environmental insecurity is triggered as the new climate policy is based on a theory that lacks empirical evidence, prioritizes economic growth and measures success in measures that disregard a sizeable part of the total emissions.

Medarbetarsamtal har en betydelsefull roll och är vanligt förekommande på många svenska företag. Dessa samtal tillsammans med målstyrning ger möjligheten för både chef och medarbetare att skapa utvecklingsmöjligheter för verksamheten. Den bakomliggande orsaken till medarbetarsamtalens viktiga roll handlar om den rationella syn som finns kring dess effektivitet. Denna studie syftar till att undersöka funktionen av medarbetarsamtal och hur dessa fungerar i praktiken. Detta för att kunna identifiera de processer som uppstår på arbetsplatsen som kan förenas med fenomenet funktionell dumhet. Detta fenomen syftar till att individer inom en organisation gör de som förväntas av dem utan att reflektera kring sina arbetsuppgifter. Denna bristande reflektion och förståelse begränsar därmed utvecklingen av både verksamheten men också individen vilket därmed tyder på att man är funktionellt dum. Studien har för avsikt att ge förslag till både ledare och medarbetare kring hur målen på en arbetsplats bör utformas på ett hållbart samt relevant sätt. Då författarna ämnade att skapa en bild av respondenternas upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod vara mest passande. Datamaterialet består av totalt 16 semistrukturerade intervjuer med HR-anställda, chefer och medarbetare från fyra olika företag. Undersökningen av medarbetarsamtalets funktion och betydelse har gjorts bland respondenter där samtliga har varit verksamma i sin roll i minst tre år. Således finns en erfarenhet inom den roll som respondenten representerar samtidigt som denna tidsperiod ger indikationen att individen erfarit några medarbetarsamtal. Cheferna som har deltagit i studien har även ett medarbetaransvar på minst fem anställda samtidigt som de HR-anställda bedriver utveckling av dessa. Studiens resultat tyder sammanfattningsvis på att medarbetarsamtal har en betydelsefull roll på arbetsplatsen. Däremot identifieras flertalet processer som inte är genomtänkta för att i sin tur kunna gynna den enskilde medarbetaren men också verksamheten som helhet. Flertalet respondenter uttryckte hur de inte kunde identifiera sina målsättningar till verksamhetens visioner samtidigt som de inte heller fick vara med och utforma eller påverka dessa. De anställda som är med och påverkar sina egna mål kunde se sitt syfte med sin roll i förhållande till verksamhetens utveckling. Cheferna uttryckte även hur medarbetarsamtalen utformas utefter personliga preferenser samtidigt som de uppskattar visst stöd från HR-funktionen på arbetsplatsen. Bland slutsatserna som har presenterats framkommer det hur en tydlig handlingsplan bör prioriteras för att utveckla verksamhetens anställda. Ännu en slutsats är att det behöver skapas en grundläggande förståelse kring hur och varför målen är viktiga samt relevanta för den enskilda medarbetaren och verksamheten. Slutligen har vi konstaterat att hållbarheten kring målsättningar är att ha kontinuerliga uppföljningar med de anställda för att se till att målen är väsentliga. Genom att ha flera samtal om året ges även möjligheten att både snabbare och mer effektivt kunna fånga upp aspekter som välmående och personlig utveckling för den anställde. / Performance appraisals are common in many Swedish companies. These are conversations where the employee and manager talk about achievements and future goals for the employee. Together with goal management, these appraisals provide the chance for both the manager and employees to create development opportunities for the business. The underlying reason for the important role of performance appraisals is the rational view that exists around their effectiveness. This study aims to examine the function of performance appraisals and how these work in practice in order to identify processes that can be associated with the phenomenon functional stupidity. This phenomenon means that individuals within an organization do what is expected of them without reflecting on their tasks. This lack of reflection and understanding limits the development of both the organization but also the individual, which indicates functionally stupidity. The study intends to provide suggestions to both managers and employees on how the goals of a workplace can be designed in a sustainable and relevant way. A qualitative study was conducted, and a total of 16 semi-structured interviews with HR employees, managers and employees from four different companies were conducted. The results of the study indicate that performance appraisals have a significant role in the workplace. However, signs of functional stupidity are also identified. The respondents are well aware of processes that are not well thought out and do not benefit the individual employee nor the business as a whole. The majority of respondents expressed they could not relate their objectives to the business's visions, and at the same time they were not allowed to participate in designing or influencing them. The employees who are involved in influencing their own goals knew the purpose of their role in relation to the development of the business. The managers expressed how the performance appraisals are designed according to personal preferences, while at the same time appreciating some support from the HR function in designing the performance appraisals. Among the conclusions that have been presented, it appears that a clear action plan should be prioritized in order to support the development of employees. Another conclusion is that it is necessary to create a basic understanding of how and why the goal is important and relevant to the individual employee and the business. Finally, we found that continuous follow-ups with employees ensures that the goal-setting process is sustainable while aspects such as well-being and individual professional development are ensured at the same time.

Denna studie undersöker hur unga kvinnor i Generation Z rationaliserar sina köp av fast fashion trots en växande medvetenhet om modeindustrins negativa aspekter gällande miljö och sociala konsekvenser. Genom att utforska gapet mellan konsumenternas intentioner kring hållbarhet och deras faktiska beteenden belyser studien faktorer som har en påverkan på konsumentens köpbeslut. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts. Detta för att få en djupgående insikt i hur unga kvinnor inom Generation Z använder sig av rationaliseringar för att rättfärdiga sina köp av fast fashion. Analys av resultatet har utförts i form av en tematisk analys. Teorin Moralisk frikoppling har även tillämpats i ett försök att förklara det beteende som ligger till grund för gapet mellan konsumentens intention och handling. Studien visar att konsumenter i många fall använder sig av Moralisk frikoppling eftersom det ger en möjlighet att separera de negativa aspekterna av fast fashion, såsom miljöpåverkan, från de positiva aspekterna, exempelvis att plagget är billigt, snyggt eller trendigt. Resultatet visar att trots en ökad medvetenhet om fast fashions negativa aspekter, är det rationaliseringar som påverkar varför kvinnor inom Generation Z konsumerar, där pris och begär är de mest betydande drivkrafterna. Studien bidrar till en djupare förståelse av konsumentbeteende inom fast fashion samt en förståelse för de faktorer som påverkar gapet mellan konsumenters intentioner kring hållbarhet och dess faktiska handlingar. Ytterligare förväntas studien att bidra med en ökad självmedvetenhet hos konsumenter kring deras egen konsumtion av fast fashion och därav inspirera till mer medvetna val. Studien är skriven på svenska. / This study examines how young women in Generation Z rationalize their purchases of fast fashion despite a growing awareness of the fashion industry's negative aspects regarding environmental and social consequences. By exploring the gap between consumers' intentions regarding sustainability and their actual behaviors, the study highlights factors that have an impact on consumers' purchase decisions. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews were conducted. This is to gain an in-depth insight into how young women in Generation Z use rationalizations to justify their purchases of fast fashion. Analysis of the results has been done in the form of a thematic analysis. Additionally, the theory of Moral Decoupling has been applied in an attempt to explain the behavior that underlies the gap between the consumer's intention and action. The study shows that in many cases consumers use Moral Decoupling because it provides an opportunity to separate the negative aspects of fast fashion, such as environmental impact, from the positive aspects, for example that the garment is cheap, stylish or trendy. The result shows that despite an increased awareness of fast fashion's negative aspects, it is rationalizations that influence why women in Generation Z consume, where price and desire are the most significant driving forces. The study contributes to a deeper understanding of consumer behavior within fast fashion as well as an understanding of the factors that affect the gap between consumers' intentions regarding sustainability and its actual actions. Furthermore, the study is expected to contribute to an increased self-awareness among consumers regarding their own consumption of fast fashion and thereby inspire more conscious choices. The study is written in Swedish.

Omvärldens krav och påtryckningar för förändring kan vara en svår utmaning för företag. Företagen måste frekvent reagera på politiska signaler, kritik och ny information. I vissa fall när omvärldens krav strider mot företagens interna effektivitetsbehov kan företagen påstå att de anpassar sig, fastän de inte gör det. Detta för att tillfredsställa sin omgivning och vinna legitimitet, men i själva verket frikoppla sig från omvärldens struktur för att bibehålla sin interna effektivitet. I de fall som företag använder frikoppling så är det ofta ett avsiktligt beslut som fattats av företagsledningen. Vidare menar forskare att en mer könsdiversifierad styrelse kan påverka företagens styrning på ett betydande sätt. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera i vilken mån kvinnliga respektive manliga styrelseledamöter kan bidra till företags symboliska och substantiva handlingar. Frikoppling härstammar från institutionell teori som har legat som grund till vår studie. Studiens två beroende variabler, symboliska och substantiva handlingar, mättes med hjälp av upprättade policys och donationer. Studiens oberoende variabler, andelen kvinnor respektive andelen män i styrelsen, speglade hur stor andel av styrelsen som är kvinnor respektive män sett till det senaste räkenskapsåret. Studien tog även hänsyn till tre kontrollvariabler, företagens storlek, lönsamhet samt geografisk position. Vi använde en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studiens urval baserades på 2185 av de största företagen i världen som arbetar med policys och/eller donationer. Resultatet visar att samtliga fyra hypoteser förkastas, trots två signifikanta samband mellan variablerna eftersom riktningarna visade sig vara andra än förväntat. Det ena signifikanta sambandet var att en högre andel kvinnor i styrelsen leder till färre substantiva handlingar. Det andra signifikanta sambandet var att en högre andel män i styrelsen leder till fler substantiva handlingar. Studien fann ingen signifikant koppling mellan styrelsens sammansättning och symboliska handlingar. / The external demands and pressures for change can create difficult challenges for companies. Companies must respond frequently to political signals, criticism, and new information. In some cases when the outside world demands are in conflict with the companies' internal efficiency needs, companies can claim that they adapt, even if they do not. This is not only to satisfy one's surroundings and gain legitimacy, but also disengage from the structure of the outside world in order to maintain its internal efficiency. When companies use decoupling, it is often a deliberate decision made by company management. Researchers also believe that a higher proportion of women on the board can have a significant impact on corporate governance. The purpose of this study was to describe and analyze the extent to which female and male board members can contribute to companies' symbolic and substantive actions. Decoupling stems from institutional theory that has formed the basis of our study. The study's two dependent variables, symbolic and substantive actions, were measured with the help of established policies and donations. The study's independent variables, the proportion of women and the proportion of men on the board, reflected the proportion of women on the board who are women and men in the most recent financial year. The study also considered three control variables, the size of the companies, profitability and geographical position. We chose a quantitative method with a deductive approach. The study selection was based on 2185 of the largest companies in the world working with policies and / or donations. The results show that all four hypotheses are rejected, despite two significant relationships between the variables because these were in the opposite direction based on our hypotheses. One significant connection was that a higher proportion of women on the board leads to fewer substantive actions. The other significant connection was that a higher proportion of men on the board leads to more substantive actions. The study found no significant link between the composition of the board and symbolic actions.