<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur konfessionella friskolor framställs i tre olika nyhetsmedier med fokus på argumentationen. Genom en kvalitativ metod har jag genomfört en medieanalys av argumentationen som förs i debatten angående de konfessionella friskolorna från artiklar och inslag ur Dagens Nyheter, Sveriges Radio och</p><p>Sveriges Television. Jag har därefter relaterat argumenten till värdegrunden vi har i läroplanen Lpo 94. För att göra undersökningen har jag utgått från följande frågeställningar: Med vilka argument framställs konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier? Hur relaterar dessa argument till värdegrunden? Jag har totalt analyserat 15 olika artiklar och inslag och med stöd från bland annat två olika offentliga statliga utredningar har jag fått fram</p><p>ett resultat. Viktiga argument för debattörerna har bland annat varit: Valfriheten att kunna välja skola, integration och segregation och även argument som religionsfrihet har förekommit frekvent i mitt insamlade material. Även argument som att regler ska skärpas och tillståndsprövningen ska bli hårdare nämns av en del debattörer. Vidare så har jag alltså relaterat dessa argument till Värdegrunden i Lpo 94 och funnit kopplingspunkter till</p><p>debattörernas argument. Det jag även har funnit är en del tvetydiga begrepp och paradoxer i värdegrunden som kan tolkas på olika sätt utifrån debattörens argumentation och uppfattning. Detta har gjort att det emellanåt kan ses som en tävlan bland debattörerna om att skapa sitt</p><p>argument till ens egna, det vill säga om man tycker olika i frågan om de konfessionella friskolorna så kan ändå olika argument kopplas till värdegrunden på flera sätt. Det har visat sig i min undersökning att det heller inte är någon för och mot argumentation som råder i mediedebatten angående de konfessionella friskolorna utan vi ser tre linjer där man antingen är förespråkare av dessa friskolor eller motståndare till dem, i det tredje alternativet så ser man det som en målkonflikt där man i sakfrågan är positiv till konfessionella friskolor men man vill ha tydligare regler, hårdare prövning och täta inspektioner.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur konfessionella friskolor framställs i tre olika nyhetsmedier med fokus på argumentationen. Genom en kvalitativ metod har jag genomfört en medieanalys av argumentationen som förs i debatten angående de konfessionella friskolorna från artiklar och inslag ur Dagens Nyheter, Sveriges Radio och Sveriges Television. Jag har därefter relaterat argumenten till värdegrunden vi har i läroplanen Lpo 94. För att göra undersökningen har jag utgått från följande frågeställningar: Med vilka argument framställs konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier? Hur relaterar dessa argument till värdegrunden? Jag har totalt analyserat 15 olika artiklar och inslag och med stöd från bland annat två olika offentliga statliga utredningar har jag fått fram ett resultat. Viktiga argument för debattörerna har bland annat varit: Valfriheten att kunna välja skola, integration och segregation och även argument som religionsfrihet har förekommit frekvent i mitt insamlade material. Även argument som att regler ska skärpas och tillståndsprövningen ska bli hårdare nämns av en del debattörer. Vidare så har jag alltså relaterat dessa argument till Värdegrunden i Lpo 94 och funnit kopplingspunkter till debattörernas argument. Det jag även har funnit är en del tvetydiga begrepp och paradoxer i värdegrunden som kan tolkas på olika sätt utifrån debattörens argumentation och uppfattning. Detta har gjort att det emellanåt kan ses som en tävlan bland debattörerna om att skapa sitt argument till ens egna, det vill säga om man tycker olika i frågan om de konfessionella friskolorna så kan ändå olika argument kopplas till värdegrunden på flera sätt. Det har visat sig i min undersökning att det heller inte är någon för och mot argumentation som råder i mediedebatten angående de konfessionella friskolorna utan vi ser tre linjer där man antingen är förespråkare av dessa friskolor eller motståndare till dem, i det tredje alternativet så ser man det som en målkonflikt där man i sakfrågan är positiv till konfessionella friskolor men man vill ha tydligare regler, hårdare prövning och täta inspektioner.

Diskussionen om det fria skolvalet, friskolor och friskolor på religiös grund är ett hett ämne som riksdagspartierna gärna debatterar om i det offentliga rummet. Hur dessa partier förhåller sig till frågan kan vara av stor betydelse för många inför riksdagsvalet 2018.  Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att genom innehållsliga analyser jämföra likheter och skillnader i hur Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna förhåller sig till ämnet friskolor och andra följder av friskolereformen. Det material som ligger till grund för analysen är huvudsakligen ämnesrelevanta partipolitiska texter och program som respektive parti publicerat.  Frågeställningarna är följande:   Vilka följder anser Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna att friskolereformen haft? Vad för politiska åtgärder presenterar partierna kring friskolor och religiösa friskolor? Vilka likheter och skillnader finns det i partiernas synsätt och förhållningssätt i frågan? I mina slutsatser identifierade jag tre återkommande teman som partierna nämnde mycket: segregation, vinst och religiösa friskolors existens. Vänsterpartiet har det mest kritiska förhållningssättet till det fria skolvalet och friskolor, och anser att det spätt på segregationen av elever. Socialdemokraterna är för ett fritt skolval men vill skärpa regelverken för friskolorna. Liberalerna anser att det fria skolvalet och friskolor har motverkat segregationen. S och V vill avskaffa vinstdrivande friskolor , medan L vill behålla denna typ av skolor och endast förbjuda vinstuttag för de friskolor som missköter sig. Samtliga partier vill slopa religiösa friskolor; V och S är för ett totalt förbud och L vill förbjuda etableringen av nya religiösa friskolor.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att förstå barnens upplevelser av och erfarenheter kring skolgång på en muslimsk friskola. Barnens upplevelser analyseras utifrån teorier som sätter deras berättelser i ett sammanhang. Det empiriska materialet bygger på sex intervjuer med före detta elever på en muslimsk fristående grundskola. Dessa elevers skolgång påverkas av deras socioekonomiska situation som beskrivs i studien. I skolverksamheten upplever barnen dock att de kan påverka och mer aktivt skapa sin verklighet. Slutsatserna som har dragits är att barnens föreställningar om den muslimska friskolan skiljer sig från de vuxnas. De upplever den muslimska friskolan vara jämförbar med kommunala skolor. Däremot uppfattas muslimska friskolor endast vara till för muslimska barn och föräldrar. Detta har enligt barnen lett till en överrepresentation bland barn från vissa ursprungsländer i verksamheten. Ur en framtida utbildningssynpunkt upplever barnen kommunala skolor vara mer tillfredsställande. Bland barnen i studien råder det en omedvetenhet om de etablerade föreställningarna som finns i majoritetssamhället kring muslimska friskolor.</p>

Syftet med denna studie är att förstå barnens upplevelser av och erfarenheter kring skolgång på en muslimsk friskola. Barnens upplevelser analyseras utifrån teorier som sätter deras berättelser i ett sammanhang. Det empiriska materialet bygger på sex intervjuer med före detta elever på en muslimsk fristående grundskola. Dessa elevers skolgång påverkas av deras socioekonomiska situation som beskrivs i studien. I skolverksamheten upplever barnen dock att de kan påverka och mer aktivt skapa sin verklighet. Slutsatserna som har dragits är att barnens föreställningar om den muslimska friskolan skiljer sig från de vuxnas. De upplever den muslimska friskolan vara jämförbar med kommunala skolor. Däremot uppfattas muslimska friskolor endast vara till för muslimska barn och föräldrar. Detta har enligt barnen lett till en överrepresentation bland barn från vissa ursprungsländer i verksamheten. Ur en framtida utbildningssynpunkt upplever barnen kommunala skolor vara mer tillfredsställande. Bland barnen i studien råder det en omedvetenhet om de etablerade föreställningarna som finns i majoritetssamhället kring muslimska friskolor.

Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att styra det man inte kan mäta. Kvalitet utgår för det mesta från kunden med avsikten att uppfylla dennes behov. I en skola innebär detta att om en elev och en förälder inte är nöjda med skolan ser de sig med stor säkerhet om efter ett annat alternativ. Att arbeta med kvalitetsstyrning innebär hur en chef arbetar och styr sin verksamhet för att det ska leda till bättre kvalitet. Det finns ett antal teorier kring kvalitet där Joseph M. Juran är ett stort namn inom utbredningen av TQM (Total Quality Management). Syftet med studien är beskriva och analysera kvalitetsstyrningens omfattning, inriktning och konsekvenser i två fristående grundskolor. Vidare är syftet att analysera skillnader och likheter i kvalitetsstyrningen i dessa skolor. Studien har genomförts som en fallstudie där två fristående grundskolor i Stockholms län har studerats. Studien är av kvalitativ karaktär där den empiriska datan är hämtad från totalt åtta intervjuer, två längre intervjuer med de två rektorerna och sex kortare intervjuer med lärare på de fristående grundskolorna Kunskapsskolan och Fryshusets grundskola. Därutöver har litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar inom det studerade området granskats. Det som framkommit i studien är att kvalitetsstyrningen sker på olika sätt i de båda skolorna även om styrningen omfattar hela organisationen. Rektorerna arbetar dessutom med kvalitetsstyrning i större omfattning än vad de själva anser sig göra vilket kan bero på komplexiteten i begreppet. Likaså är kvalitetsbegreppet svårdefinierbart vilket uppenbarar sig under intervjuerna med respondenterna. Det viktigaste sättet för skolorna att mäta kvaliteten är genom enkäter vars resultat används i olika stor utsträckning i de olika skolorna.

Under början av 1990-talet trädde den så kallade friskolereformen i kraft. Idag, snart trettio år senare, har debatten om det svenska friskolesystemet intensifierats. I föreliggande uppsats kartläggs och analyseras det socialdemokratiska partiets ställningstagande i friskolefrågan över tid. Undersökningen har både en deskriptiv och förklarande ansats. Syftet med undersökningen är att försöka utröna hur partiets idéutveckling har sett ut och om partiets ställningstagande grundar sig i ett ideologiskt skifte. Utifrån tidigare forskning kring socialdemokratisk ideologi har ett analysverktyg utvecklats för att analysera hur partiet har debatterat friskolefrågan. Undersökningen visar att Socialdemokraterna har vacklat i frågan genom åren och att detta har resulterat i ett otydligt ställningstagande. Vidare observeras en ideologisk förskjutning, då partiet alltmer har prioriterat så kallade marknadsliberala värden framför klassiska socialdemokratiska värden.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan två friskolor i arbetet med läsförståelse. Vi ville ta reda på hur lärarna på två friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven när det gäller läsförståelse, samtidigt ville vi se om lärarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer när det gäller läsförståelse.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, då han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Genom hela vårt arbete har vi använt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar läsförståelse och samt hur forskning ser ut kring ämnet.Genom högläsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar eleverna utifrån deras olika behov i sin förståelseprocess. Pedagogerna menar att läsförståelse är att kunna läsa mellan raderna och samtidigt utveckla ett stort ordförråd.Nyckelord: Kvalitativ metod, läsförståelse, sociokulturellt perspektiv

I vårt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna på friskolor medelever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, enmed uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hureleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligaregruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har sommål i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna.Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kringidentitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaultsteorier kring diskursiva ordningar.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att derasrespektive skola påverkar dem i deras identitetsskapande. På de allmänpedagogiskaskolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklastill självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristenvärdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i derasreligiositet.Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten intehar någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaringtill detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikandefrån normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi.Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna skauppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det. Utifrån Foucaults diskursteori och Bergeroch Luckmanns kunskapssociologiska teorier kan detta tolkas som att elevernasocialiseras in i ett sätt att tänka kring sig själva och att skolorna via vissa metoder haren viss kontroll över denna process.Vi anser att de religiösa friskolorna fyller en viktig funktion då eleverna på dessaskolor upplever att de där i högre grad får definiera sig själva än i det omgivandesamhället.