Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek. Av detta hoppas vi kunna sägaom likabehandling föreligger när specialist ska tillkallas oberoende av revisor och klient.För att kunna svara på frågorna valde vi att tillämpa en hermeneutisk kvalitativ metod för attbättre förstå de bakomliggande orsakerna till varför specialister tillkallas. Vi genomförde ett antalintervjuer med yrkesaktiva revisorer anställda på större byråer i västra Götalandsregionen.Intervjuerna genomfördes på två vis vilka var telefonkonferenser samt frågeformulär med öppnasvar.Resultatet av undersökningen är att revisorer väljer att använda sig av specialister vid olikatillfällen men att detta inte påverkar kvaliteten på den rådgivning som ges. Detta då specialisternafrämst används för att upprätthålla kvaliteten i rådgivningen. Varför specialisterna används ärberoende av revisorns tidigare erfarenhet samt frågans komplexitet men klientens storlek är ingenfaktor. Däremot kan frågor ställda av större bolag vara av en mer komplex natur.Sammanfattningsvis kan sägas att även om olikbehandling sker så inverkar inte det på kvalitetenpå den rådgivning som revisorerna ger. / Uppsatsnivå: D

Sammanfattning Författare: Robin Nilsson och Hampus Norberg Handledare: Marita Blomkvist Titel: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning till gasellföretag? Inledning och problem: Snabbväxande företag, så kallade gasellföretag, är en viktig del av ekonomin. De är företag som skapar väldigt många nya arbetstillfällen och är oftast små eller medelstora. Små och medelstora företag har ofta behov av extern rådgivning för att täcka kunskapsluckor eller lösa problem som uppstår inom verksamheten. Revisorer har sett behovet av denna fristående rådgivning och har utvecklat tjänster som täcker företagens behov. Tidigare studier har tagit upp olika variabler som påverkar företag, till exempel om ett företag anlitar en revisor från en Big 4-byrå, vilken ägarstruktur ett företag har och hur stort företaget är. Med denna inledning fick vi fram följande problemformulering: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning från revisorn hos gasellföretag? Syfte: Syftet med vår studie är att förstå och förklara vilka variabler det är som gör att gasellföretag efterfrågar fristående rådgivning. Metod: Vår studie är en kvantitativ undersökning av 125 stycken gasellföretag. Vi har haft en deduktiv ansats i studien och har från vår referensram tagit fram tre stycken hypoteser där fristående rådgivning är den beroende variabeln. Hypoteserna testar om gasellföretag köper mer fristående rådgivning om de har en Big 4-revisor, om de är ägarledda eller om de är mindre företag. För att inte riskera att dra några felaktiga slutsatser har vi även tagit fem stycken kontrollvariabler, som kan ha påverkan på efterfrågan av fristående rådgivning, med i våra tester. Genom deskriptiv statistik, korrelations- och regressionsanalys testar vi hypoteserna för att avgöra om de ska accepteras eller förkastas. Slutsatser: I vårt resultat accepterar vi en hypotes och förkastar två. Vi kommer fram till att företag som har en revisor från en Big 4-byrå köper mer fristående rådgivning än företag som har en revisor från en annan byrå. Däremot hittar vi inget samband att efterfrågan på fristående rådgivning är högre om företag är ägarledda eller om de är mindre företag. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning hade det varit intressant att undersöka om resultatet vi kommer fram till även gäller för andra företag eller om det är något som är speciellt för gasellföretag. En annan intressant aspekt att studera är att gå djupare och kolla vilken typ av fristående rådgivning som gasellföretag köper och om det skiljer sig från andra företag. Nyckelord: Gasellföretag, fristående rådgivning, Big 4, ägarstruktur, storlek, revisor

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag. Syftet med denna uppsats är att göra en distinktion mellan revisorns olika rådgivningstjänster samt att klargöra vilka oberoenderegleringar som gäller för vilka typer av rådgivning. För att besvara syftet har de befintliga distinktionerna samt oberoenderegleringarna undersökts. Två intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer har också genomförts för att få en verklighetsanknytning till problematiken. Den uppdelning som kan urskiljas är revisionsnära rådgivning samt fristående rådgivning. Den fristående rådgivningen kan delas upp i två typfall. Typfall 1 där den sker till revisionsklienter och typfall 2 där den sker till klienter för vilka ingen revision görs. För alla uppdrag revisorn antar gäller kravet på god revisorssed med vilket Far:s EtikR 1 följer. Far EtikR 1 säger att revisorn alltid skall agera oberoende. Då revisorn tar sig an ett uppdrag skall detta testas med analysmodellen. Denna gäller för alla uppdrag inom definitionen revisionsverksamhet under vilken fristående rådgivning inte faller. Uppsatsen ifrågasätter huruvida fristående rådgivning i typfall 2 ens bör behöva hållas oberoende och ett förslag till en ny distinktion av rådgivningstjänsten, med hotet mot revisorns oberoende som grund, läggs fram.

Titel: Granskaren och rådgivaren - en undersökning om revisorns dubbla roller är ett hot mot oberoendet Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Revisorns oberoenderoll, Fristående rådgivning, Granskning, Hot mot oberoende Forskningsfråga: Hur kan revisorn upprätthålla och bevara oberoendet mellan både en granskande och rådgivande roll? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorn kan upprätthålla oberoende och balans mellan granskning samt fristående rådgivning. Avsikten är att utveckla förståelsen för denna balansgång genom att beakta revisorns perspektiv i frågan. Studien kommer att genomföras på byråer av olika storlek i Sverige genom att tillämpa en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign. Metod: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign tillämpats. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer där urvalet har varit målstyrt för att underlätta för studiens forskningsfråga. Slutsats: Undersökningen visar att erfarenhet, efterföljande av regelverk och praxis samt att agera självkritiskt, hjälper revisorn att bevara sin oberoenderoll och balans mellan granskning samt rådgivning. Ett praktiskt hjälpmedel för detta är FAR:s analysmodell. / Title: The auditor and advisor - a study on the dual roles of the auditor as a potential threat to auditor independence Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Auditor Independence, Non-Audit Services, Audit, Threats against Auditor Independence Research question: How can the auditor maintain the independence between both an auditing and advisory role? Purpose: The overall purpose of the thesis is to evaluate how the auditor can maintain independence and balance between both an auditing and advisory role. The intention is to develop an understanding of this balancing act by taking into account the auditor's perspective on the issue. The study will be carried out on agencies of different sizes in Sweden by applying a qualitative case study with cross-sectional design. Method: In this study, a qualitative case study with cross-sectional design was applied. Data collection has taken place with the help of semi-structured interviews where the selection has been goal-oriented to facilitate the study's research question. Conclusion: The study shows that experience, compliance with regulations and practices as well as acting self-critically, helps the auditor to maintain an independent role and balance between an auditing and advisory role. A practical tool for this is FAR's analysis model.

Titel: Oberoende och rådgivning - En kvalitativ studie om rådgivningens påverkan på oberoendet Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Zaneta Olszak och Armelinda Ullini Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 – maj Syfte: Syftet är att förstå hur revisorer hanterar och resonerar kring rådgivningens påverkan på oberoendet. Metod: Denna studie består av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats där sju semi-strukturerade intervjuer genomfördes med auktoriserade revisorer. Resultat & slutsatser: Resultaten tyder på att det är en fördel att tillhandahålla fristående rådgivning till revisionsklienter speciellt till små och ägarledda bolag på grund av begränsade resurser, i den mån det inte påverkar oberoendet. Vid egenintressehot anses det synliga oberoendet påverkas mer än det faktiska oberoendet. Det faktiska oberoendet anses försämras vid självgranskningshot. Gränsen mellan fristående och revisionsrådgivning anses inte alltid vara tydlig. Hantering av självgranskningshot sker genom arbetsfördelning och second opinion. Dessutom vid osäkerhet om gränsen mellan fristående och revisionsrådgivning efterfrågas en second opinion från kollegor.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med förståelsen för hur revisorer hanterar och resonerar kring rådgivningens påverkan på oberoendet, vilket inkluderar förståelsen om oberoendeproblematiken gällande gränsen mellan revisions- och fristående rådgivning. Resultatet kan även vara viktig för reglerare för att förbättra etiska normer och regelverk. Förslag till framtida forskning: Att undersöka skillnader i hur revisorer anser att rådgivningen påverkar oberoendet och hur oberoende problematik hanteras utifrån revisionsbyråns storlek. Ett annat förslag är att vidare fördjupa sig i att undersöka hur revisorer går tillväga gällande gränsen mellan revisions- och fristående rådgivning.  Nyckelord: oberoende, revisionsrådgivning, fristående rådgivning, auktoriserad revisor / Title: Independence and advisory services - A qualitative study on the impact of advisory services on independence Level: Bachelor's Degree thesis in Business Administration Author: Zaneta Olszak and Armelinda Ullini Supervisor: Jan Svanberg Date: 2024 - may Aim: The aim is to understand how auditors manage and reason about the impact of advisory services on independence.  Method: This study consists of a qualitative method and abductive approach where seven semi-structured interviews were conducted with Certified Public Accountants.  Results and conclusions: The results suggest that there is an advantage in providing independent advice to audit clients especially to small and owner-managed companies due to limited resources, as long as independence is not affected. In the case of self-interest threats, it is considered to affect more independence in appearance than it affects independence in fact. Independence in fact is considered impaired in the case of self-review threats. The boundary between non-audit services and audit advisory is not always considered clear. Management of self-review threats takes place through division of labor and second opinion. In addition, if there is uncertainty about the boundary between non-audit services and audit advisory, a second opinion is requested from colleagues. Contribution of the thesis: The study has contributed to the understanding of how auditors handle and reason about advisory services influence on independence, which includes the understanding of the independence problem regarding the border between audit advisory and non-audit services. The result may also be important for regulators to improve ethical standards and regulations. Suggestions for future research: To investigate differences in how auditors consider advisory services to affect independence and how independence issues are handled based on the size of the audit firm. Another suggestion is to delve further into examining how auditors approach the boundary between audit advisory and non-audit services. Key words: independence, audit advisory, non-audit services, Certified Public Accountant

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen. Genom införandet av revisionspaketet står revisionsbranschen inför nyaregleringar av oberoendet och den fristående rådgivningen. Denna uppsats ämnar fördjupadiskussionen och undersöka varför det kan upplevas som ett problem när en revisionsbyrå, irollen som oberoende kontrollorgan, erbjuder både fristående rådgivning och revision.Frågeställningen besvaras med hjälp av relevanta teorier, modeller och intervjuer medrevisorer, intressenter samt normgivande organ. Den fristående rådgivningen kan medföra attrevisorn inte uppfattas som oberoende och kan utmana förtroendet hos allmänheten. Vidarekan det upplevas som ett problem när den fristående rådgivningen sker på revisionsklienter.Medias skildring av debatten, att det verkar föreligga ett förväntningsgap samt en bristandetransparens kan även det vara bidragande orsaker till problematiken. Revisionspaketet kankomma att öka transparensen, minska förväntningsgapet samt stärka förtroendet för branschenoch kan således komma att minska problematiken med att ett oberoende kontrollorganerbjuder både fristående rådgivning och revision. / Program: Civilekonomprogrammet