The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring i mängden redovisning av socialt och miljömässigt ansvarstagande, dvs. hållbarhetsredovisning, i årsredovisningar hos svenska börsnoterade bolag samt undersöka faktorer som kan förklara hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och använder en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ metod använts genom en innehållsanalys samt hypotesprövningar. Populationen består av 142 företag 2012 samt 160 företag 2015 samtliga noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Totalt undersöktes 302 årsredovisningar. De data som samlats in är sekundärdata och består av information från årsredovisningar, databaser samt böcker som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det har skett en förändring av socialt och miljömässigt ansvarstagande i företags årsredovisningar. Vårt resultat visar att en positiv förändring av hållbarhetsredovisningen går att utläsa. Dock är denna liten. Studiens statistiska tester visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och företags storlek, lönsamhet samt år. Dessutom visar studien att företags bransch har en inverkan på redovisningen men enbart några är signifikanta. Ägarstruktur och kvinnor i styrelsen visar inget signifikant resultat med redovisningen. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag har kartlagt om det skett en förändring av hållbarhetsrapportering i årsredovisningen hos svenska börsnoterade bolag. Studien påvisar att en positiv förändring har skett mellan 2012 och 2015. Detta kan vara av intresse för de företag som hållbarhetsredovisar. Det teoretiska bidrag denna studie har är att den bidrar med vidare forskning kring variabler som påverkar mängden hållbarhetsredovisning, där lönsamhet och företagsstorlek har en inverkan på hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att ha ett större spann mellan åren för att tydligare kunna utläsa en förändring. Ytterligare ett förslag är att undersöka rapporteringen på företags separata hållbarhetsrapporter. Till sist ges förslaget om att göra en liknande studie när den nya lagen gällande hållbarhetsredovisning trätt i kraft och blir synlig inom rapporter. / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine whether there has been a change in the reporting of social and environmental disclosures, i.e. sustainability reporting, in annual reports of listed swedish corporations and to examine factors that can explain the sustainability report. Method: The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. In order to achieve the aim of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests. The population consist of 142 companies 2012 and 160 companies 2015, all listed on Nasdaq OMX Stockholm. In total 302 annual reports were examined. The data that has been used are secondary data and the information from annual reports, databases as well as books was then set against previous research and theories. Results and conclusion: The result of the study shows that it has been a change in the reporting of social and environmental reporting in annual reports. Our results indicate that a positive change of sustainability reporting can be seen. However the difference is relatively small. The study’s statistical tests indicate that there is a positive significant correlation between sustainability reporting and company size, profitability and time. In addition the study shows that business sector has an impact on the sustainability reporting but only a few are significant. Ownership structure and women in the board shows no significant results with the sustainability report. Contributions of the thesis: This study's practical contribution is to chart if there has been a change over time of this reporting in the annual reports of swedish listed corporations. The study shows that there has been a change between 2012 and 2015. This result can be of interest for corporations that uses sustaniability reporting. The theoretical contribution of this study is that it contributes with further research on variables that affect the production of sustainability reporting. Where profitability and company size have an impact on this accounting method. Suggestions for further research: Suggestions for future research is to have a wider range between the years in order to be able to read a more accurate difference. Another suggestion is to investigate the reporting on companies separate sustainability reports. A further proposal is to do a similar study when the new law enters into force regarding sustainability reporting and becomes visible within the reports.

Titel: Finansiella målsättningar inom årsredovisningar – En kvantitativ studie av svenska börsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Andreas Hamrén och Nils Ryngmark Handledare: Arne Fagerström Datum: 2016 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra skillnader angående finansiella målsättningar i årsredovisningar samt hur förutbestämda faktorer påverkar dessa skillnader.   Metod: Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Insamlingen av data har skett från årsredovisningar, som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Dokumenten har granskats med en innehållsanalys för att sedan undersökas genom korrelationsanalyser som presenteras tillsammans med resultatet. De oberoende variablerna som studien utgått ifrån är bransch, storlek, antal styrelseledamöter, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Resultat och slutsats: Studiens resultat tydliggör flertalet skillnader och likheter gällande finansiella målsättningar. De slutsatser som dras utifrån de statistiska testerna är att storlek och skuldsättningsgrad hade signifikanta samband med antalet finansiella målsättningar. Styrelseledamöter visade ett svagare samband, medan lönsamhet inte hade någon korrelation. Den deskriptiva variabeln bransch åskådliggjorde stora skillnader mellan segmenten och gav en bild av tillhörighetens betydelse för differensen. Uppsatsen bidrag: Det praktiska bidraget ger en bild över förekomsten av finansiella målsättningar på Stockholmsbörsen samt vilka typer av mål som är vanligast förekommande. Bidraget kan ge ett förslag till nynoterade bolag i uppbyggnadsfasen angående i vilken utsträckning marknaden presenterar målsättningar. Det teoretiska bidraget kan stärka intressent- och signaleringsteorins betydelse gällande frekvensen av målsättningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att komplimentera studien med intervjuer, detta för att få en uppfattning av de bakomliggande faktorerna till utformandet av målsättningarna. Ett ytterligare förslag är att inkludera exempelvis den danska börsen som är liknande den svenska för att finna avvikelser mellan företagskulturerna. Nyckelord: Finansiella målsättningar, frivillig information, framåtblickande information, årsredovisningar, asymmetrisk information, intressentteorin, signaleringsteorin / Title: Financial targets in annual reports – a quantitative study of swedish listed companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Andreas Hamrén and Nils Ryngmark Supervisor: Arne Fagerström Date: 2016 - January Aim: The purpose of this study is to describe and compare differences regarding the financial objectives in the annual reports and how predetermined factors influence the differences. Method: This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data have been collected from annual reports, which are then set against previous research and theories. The documents were reviewed by a content analysis then examined by correlation analysis and presented along with the results. The independent variables of the study were industry, company size, number of board members, profitability and debt ratio. Result and conclusion: The result of the study make clear majority of the differences and similarities regarding financial objectives. The conclusions drawn on the basis of the statistical tests are that the size and debt ratio have a significant correlation with the number of financial objectives. Board members showed a weaker correlation, while profitability had no correlation at all. The descriptive variable industry illustrated the large differences between the segments and gave a picture of the importance of industry affiliation. Contribution of the thesis: The practical contribution illustrates the occurrence of financial targets on the Stockholm Stock Exchange and the types of goals that are most common. The contribution may give proposals to new listed companies in the construction phase regarding the extent to which the market presents the objectives. The theoretical contribution can give strength to the importance of stakeholder and signaling theory regarding the frequency of objectives. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to implement studies with interviews, in order to gain an understanding of the underlying incentives of the financial objectives. A further proposal is to include, for example, the Danish stock exchange that is similar to the Swedish in order to find similarities and differences between corporate cultures. Key words: Financial objectives, goals, voluntary information, forward-looking information, annual reports, asymmetric information, stakeholder theory, signaling theory

I årsredovisningar kan företag frivilligt ge ut information utöver det som krävs av regler, principer och praxis. En vanlig typ av sådan frivillig information är målsättningar av olika slag. Men varför olika företag väljer att presentera olika antal målsättningar finns det dock inget tydligt svar på. I tidigare forskning har främst finansiella mål studerats, men då dagens informationssamhälle inte bara fokuserar på finansiella resultat finns en stor del övriga mål som företags intressenter kan komma att efterfråga. Syftet med denna studie är att förklara hur många och vilka målsättningar som börsnoterade företag väljer att redovisa samt förklara vilka samband som föreligger mellan antal målsättningar och variablerna: företagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, Tobins q och bransch. Denna studie är utförd genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Data samlades in från årsredovisningar genom en kvantitativ innehållsanalys. För att mäta sambanden mellan studiens beroende och oberoende variabler utfördes regressions- och korrelationsanalyser. Resultatet visade att 94 % av företagen redovisade någon målsättning, 88 % redovisade finansiella mål och 66 % icke-finansiella mål. Medelantalet för finansiella mål respektive icke-finansiella var 3 per företag. Antal totala målsättningar uppvisade ett positivt samband med företagsstorlek och lönsamhet. För finansiella målsättningar fanns ett positivt samband med skuldsättningsgrad medan icke-finansiella målsättningar inte uppvisade något signifikant samband med någon av variablerna. Även skillnader mellan olika branscher uppvisades, där konsumentvaror hade högst medelvärden, medan energi hade lägst. Dessa förhållanden gällde för målsättningar totalt samt uppdelat på finansiella och icke-finansiella. / In annual reports, companies can voluntarily disclose information that go beyond what rules, guidelines and praxis require. One kind of voluntary disclosure that is commonly occurring is different targets. But there is no distinct explanation to why different companies disclose different number of targets. The subject of earlier studies has mainly been financial targets, but in today’s information society financial results isn’t the only focus. Therefore, stakeholders may also be demanding non-financial information and targets. The aim of this study is to explain the number of and which targets listed companies choose to disclose. The aim is also to explain if the number of targets correlates with the variables: company size, profitability, leverage, Tobin’s q and industry. This study was executed through a quantitative method with a deductive approach. Data was collected from annual reports using a quantitative content analysis. To measure the correlation between the study’s dependent and independent variables, both regression and correlation analysis were performed. The result showed that 94 % of the companies disclosed some kind of target, 88 % disclosed financial targets and 66 % non-financial targets. The average number of financial targets was three per company, likewise for the non-financial targets. The number of targets in total proved to be positively correlated with company size and profitability. The financial targets proved to be positively correlated with leverage, while the non-financial targets didn’t show any significant correlation with any of the variables. Differences between industries were also shown, where consumer goods had the highest mean values, while energy had the lowest. These conditions did apply for the number of targets in total, financial targets and non-financial targets.

Over the past decades, major changes have been noticed in annual reports. For instance, annual reports have become more comprehensive. Today, corporations can partly decide what to include in their annual reports. This is called voluntary disclosures. Furthermore, corporations chose to disclose pictures, narratives and other graphics material in their voluntary disclosures. This, to give an image of the corporation. Moreover, voluntary disclosures could impact shareholders’ trust towards corporations. Therefore, it is of interest to investigate whether shareholders trust is affected by the voluntary disclosures in annual reports.    The purpose of this study is therefore to examine in what way shareholders have increase trust in corporations based on the voluntary disclosures, including marketing aspects, that corporations publish in their annual reports. Furthermore, corporations view of the voluntary disclosures in their annual reports connected to shareholders trust are also examined.   This study was conducted with a qualitative research method. The empirical findings were collected through semi-structured interviews with both shareholders and listed corporations in Sweden. During these interviews, both shareholders and corporations answered questions regarding their view of the annual report, its voluntary disclosures and trust.   After completing this study, the authors identified parts of the voluntary disclosures that shareholders consider more interesting in trust purposes. For instance, more information about the CEO and managers increase trust among shareholders. Moreover, all shareholders emphasized that transparency and honesty were two factors that have a positive effect on trust. This is something the corporations showed awareness of. They disclose succinct and informativevoluntary disclosures rather than increasingly comprehensive. / Under de senaste årtionden har stora förändringar i årsredovisningen skett. Ett exempel är att de ökat i omfattning. Företag har idag delvis frihet att själva bestämma vad som ska ingå i deras årsredovisning. Denna del kallas för den frivilliga informationen. Vidare kan företag med hjälp av bland annat bilder, berättande text och annat grafiskt material måla upp en bild av sig själva. Detta är något som kan ha en påverkan på aktieägarnas upplevda tillit gentemot företagen. Därför är det av intresse att studera huruvida aktieägarnas tillit påverkas av den frivilliga informationen i årsredovisningar.   Syftet med studien är således att undersöka hur aktieägares tillit påverkas av ökad frivillig information som företag väljer att publicera i sina årsredovisningar. Studien kommer även att undersöka om marknadsföringsaspekter i årsredovisningar ökar aktieägarnas tillit. Vidare kommer det även undersökas hur företag ser på den frivilliga informationen och marknadsföringsaspekterna i deras årsredovisningar som ett sätt att öka aktieägarnas tillit.    Denna studie genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod. Därmed samlades studiens empiri in genom semistrukturerade intervjuer med både aktieägare och svenska börsnoterade företag. Under dessa intervjuer fick både aktieägarna och företagen svara på frågor gällande deras syn på årsredovisningen, dess frivilliga information och tillit.   Efter genomförd studie har författarna identifierat delar i den frivilliga informationen som anses vara mer intressant i tillitssyfte. Ett exempel är att ökad information från VD:n skulle öka tilliten hos aktieägarna. Vidare pratade samtliga aktieägare om att transparens och ärlighet är två faktorer som påverkar tilliten positivt. Detta behöver inte innebära mer information utan det kan även betyda att det ska vara kvalité på den information som företagen publicerar i deras årsredovisningar. Detta är någonting som företagen även identifierat och satsar därför på att publicera kortfattad och informativ frivillig information i sina årsredovisningar.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan förklara att svenska noterade SME frivilligt hållbarhetsrapporterar.   Metod: Den här studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod tillämpats genom en innehållsanalys och hypotesprövningar via en logistisk regressionsanalys. Data inhämtas från räkenskapsåret 2016 och består av både primärdata från företags årsredovisningar samt sekundärdata från databasen Retriever. Populationen i studien är 188 stycken noterade SME:s på segmenten Small- och MidCap på Nasdaq Stockholm varav det är 49 antal företag som hållbarhetsrapporterar.   Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att storlek spelar en viss roll till SME:s benägenhet att frivilligt hållbarhetsrapportera. Studien fann att det råder ett svagt positivt samband med statistisk signifikans mellan storlek och frivillig hållbarhetsrapportering bland företagen på segmentet SmallCap. Dessvärre fann inte denna studie någon statistisk signifikans för de oberoende variablerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad samt kontrollvariabeln bransch mellan dem och frivillig hållbarhetsrapportering.      Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag ger företagsledare hos noterade SME:s i Sverige en utökad kunskap om området och en insikt i hur olika faktorer kan ge en förklaring till att SME:s hållbarhetsrapporterar. Det teoretiska bidraget delger ett svar på syftet i studien och visar på att faktorn storlek till viss del kan förklara att noterade SME:s i Sverige frivilligt hållbarhetsrapporterar. Faktorerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad kan till skillnad från storlek inte förklara något då inga samband visats denna studie.    Förslag till fortsatt forskning: En begränsning är att det enbart var 49 stycken som hållbarhetsrapporterar av studiens population om 188 stycken företag från år 2016. Denna studie kodade sin beroende variabel med 1 om ett företag hållbarhetsrapporterar och med 0 om det inte gör det. En begränsning blir att det enbart går att se om de hållbarhetsrapportar eller inte efter de kriterier som studien har vid kodningen. Det vill säga att det inte går att urskilja hur mycket företagen hållbarhetsrapporterar.   Förslag till vidare forskning är att göra en ny studie när lagändringarna gällande stora företags tvång till hållbarhetsrapportering har fått effekt på dem som inte ställs under lagen, det vill säga mindre företag som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Förhoppningsvis blir det fler företag på segmenten Small- och MidCap som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Ett förslag är att utforma ett index med hjälp av en innehållsanalys för att kunna gradera dem efter hur mycket de hållbarhetsrapporterar. Dessutom gick denna studie till största del inte i linje med de utformade hypoteserna eller till stor del med vad den tidigare forskningen har visat, vilket sig bland annat att kan bero på hur variablerna blivit mätta. Ytterligare förslag till den vidare forskningen är att eventuellt välja andra faktorer utifrån den tidigare forskningen eller att använda sig av samma faktorer men mäta dem på annat sätt. / Aim: The purpose of this study is to investigate determinant factors that can explain why some Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary.   Method: This study is based on positivist research philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the purpose of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests through a logistic regression analysis. The collection of data was from 2016 and consists of both primary data from company annual reports and secondary data from the database Retriever. The population of the study is 188 listed SME:s in the Small- and MidCap segment of Nasdaq Stockholm.   Result & Conclusions: The result of the study shows that size plays a certain role in SME:s inclination to report sustainability voluntarily. The study found that there was a positive correlation with statistical significance between size and sustainability reporting voluntary among the companies in the SmallCap segment. Unfortunately, this study did not find any statistical significance for the independent variables growth, profitability and debt ratio as well as the control variable business sector between them and sustainability reporting voluntary.   Contribution of the thesis: The practical contribution from this study gives business leaders in Swedish listed SME:s an expanded knowledge of the area and an insight into how different determinant factors can explain that SME:s sustainability reports voluntary . The theoretical contribution gives an answer to the purpose of the study and shows that the size partly can explain that Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary. The determinant factors growth, profitability and debt ratio, unlike to size do not explain anything since no relationship has been found. Suggestions for future research: One limitation is that there were only 49 out of 188 companies from 2016 that sustainability reports voluntarily. This study encoded its dependent variable by 1 point if companies sustainability reports or with 0 point if it did not. A further limitation is that it is only possible to see the sustainability reports or not, according to the criteria during the encoding process. Therefore, it is not possible to distinguish how much companies report sustainability.   Suggestions for further research is to undertake a new study when the changes in the law regarding large companies compulsion to sustainability reporting have impacted on those not subject to the law, that is smaller companies as voluntary sustainability reports. Hopefully, there will be more companies in the Small- and MidCap segments who sustainability reports voluntary. One suggestion is to design an index by using a content analysis to grade them according to the amount of sustainability reports. In addition, this study was largely not in line with the assumptions or largely based on what the previous research has shown, which may be due to how the variables have been measured. Additional suggestions for the further research to possibly choose other factors or choose the same but measure them differently.

Denna uppsats syfte till att undersöka hur informationsutgivning om valberedningen inom svensk bolagsstyrning påverkas av att bolaget är internationellt verksamt, bolagets storlek, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Trots att valberedningen spelar en central roll inom svensk bolagsstyrning är det ett ämne som är outforskat. Därav är det av intresse att undersöka vilken frivillig information om valberedningen finns tillgänglig i årsredovisningen, samt vilka centrala faktorer styr informationsutgivningen i årsredovisningen. Studiens teoretiska ramverk behandlar agentteorin, signalteorin och legitimitetsteorin. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med ett urval på 279 bolag. Studiens resultat visade inga signifikanta samband mellan frivillig informationsutgivning om valberedningen och bolaget är internationellt verksamt, bolagets omsättning, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Gällande resultatet av kriterierna i kod 4.1 omnämndes kriteriet erfarenhet flest gånger, följt av kompetens, jämn könsfördelning och bakgrund. En slutsats av resultatet, är att erfarenhet är det kriteriet som omnämns mest eftersom det är en viktig faktor för att bolaget ska kunna styras i en gynnsam riktning och det är det kriteriet som bolaget vill främst förmedla till aktieägarna att de tar hänsyn till. En övergripande slutsatsen som kan dras är att information om valberedningen i årsredovisningen inte efterfrågas av aktieägarna eftersom de kan få tillgång till informationen på andra kommunikationskanaler. / This study aims to examine how the release of information about the nomination committee within Swedish corporate governance is affected by the fact that the company is international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Even though the nomination committee has a great importance in Swedish corporate governance, the topic is unreached. Because of this, it is of interest to examine what voluntary information about the nomination committee is available in the annual report, as well as what central factors govern the release of information in the annual report. This study is based on agency theory, signaling theory and legitimacy theory. The study is conducted with astatistical analysis on a sample of 279 companies. The results of this study showed no significant relationships between voluntary disclosure of information about the nomination committee and the companies that are international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Regarding the result of the criteria in code 4.1, the criterion experience was mentioned the most times, followed by competence, equal gender distribution and background. As a conclusion of the result, experience is the criterion that is mentioned the most because it is an important factor for the company to be steered in a favorable direction. It is also the criterion that the company primarily wants to communicate to the shareholders that they consider. An overall conclusion is that information about the nomination committee in the annual report is not requested by the shareholders because they can get access to that information on other communication channels.