Alla människor bör ha lika rättigheter och samma möjlighet att medverka och bidra till samhället efter sin egen förmåga. För att uppnå detta bör en större satsning ske på att undanröja funktionshinder vilka hindrar personer med funktionsnedsättningar att delta och utöva vardagliga sysslor, så som att arbeta. Genom att förbättra omgivningen för personer med funktionsnedsättningar förbättras inte bara deras möjlighet att delta i olika aktiviteter i samhället utan även deras säkerhet vid en potentiell olycka som medför utrymning (Utvägen). På uppdrag från Caverion har granskning av frångängligheten på AstraZeneca, Mölndal, genomförts som en del i detta arbete och potentiella åtgärdsförslag presenterats. Önskan från AstraZeneca att lyfta frågan kring frångänglighet baseras på strävan att öppna upp anläggningen för personer med funktionsnedsättningar. Detta för att minska diskriminering för personer som inte kan utlovas samma utrymningssäkerhet och så att de kan anställa personer baserat på kompetens oavsett fysisk förmåga. I samband med detta uppdrag har granskning av dagens krav på frångänglighet studerats enligt svenska så väl som internationella lagar. Detta för att få en bild över situationen i dag i Sverige samt för att framföra potentiella förbättringsförslag för ökad frångänglighet på AstraZeneca i Mölndal baserat på internationella lagar och riktlinjer. Målet med detta arbete har varit att belysa potentiella problem vid evakuering av personer med funktionsnedsättningar från AstraZeneca i Mölndal. Även möjligheten till att skapa en ökad utrymningssäkerhet har studerats, och förslag på organisatoriska och tekniska förbättringar har tagits fram. De metoder som tillämpats är litteraturstudier, praktisk genomgång och kontroll av befintliga utrymningsvägar på AstraZeneca i Mölndal samt granskning av interna styrande dokument hos företaget i fråga. Några av de föreslagna förbättringsåtgärderna detta arbete resulterat i är att införa utrymningsplatser eller undersöka möjligheten att nyttja evakueringsmadrasser eller trappklättrare där utrymningsplatser inte är ett alternativ. Fortsättningsvis även att vid ombyggnation eller nybyggnad införa ramper vid höjdskillnader eller om möjligt skapa horisontella utrymningsvägar till säker plats från samtliga utrymmen. Utformning av ramper och trösklar har berörts samt införande av taktila utrymningsmarkeringar och personliga larmdon. Utöver detta har även organisatoriska förbättringsförslag framförts, bland annat i form av att införa utrymningsansvariga och personliga utrymningsplaner för anställda. Ytterligare förslag är även att bistå med tydlig information kring utrymningssäkerhet och utrymningsmöjligheter till gäster samt anställda och att ta fram personliga utrymningsplaner för anställda med specifika förutsättningar. De förslag som lämnats som förbättringsåtgärder är framtagna utifrån de specifika förutsättningar som finns för AstraZeneca i Mölndal. Om dessa föreslagna åtgärder ska appliceras på andra arbetsplatser måste var och ett anpassat till respektive byggnads planlösning och verksamhet, samt utifrån antal personer med funktionsnedsättningar som kan förväntas vistas i lokalerna och möjliga gäster på arbetsplatsen. Därmed kan de olika åtgärdsförslagen förväntas nyttjas på olika sätt och platser beroende på olika förutsättningar på olika arbetsplatser.

Ohälsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd. Önskad undervisningsform för att lära sig mer om kost var praktiskt orienterad kurs, föreläsning tillsammans med självstudier, extern kompetent person samt provsmakning. Vikten av regelbundna matvanor samt uppfattningen att ha kunskap om vad som är hälsosam respektive ohälsosam kost samt att kosthållningen kan medföra positiva och negativa konsekvenser finns hos intervjupersonerna. Kostvanorna varierar mellan intervjupersonerna, både vad gäller regelbundenhet samt vad som konsumeras. Slutsatserna är att främsta kunskapskällan för funktionsnedsatta ungdomar är vuxna i deras närhet. Att de har kunskaper om att kostvanor medför konsekvenser. Samt att kostvanorna varierar och att kunskapen de har, inte alltid tillämpas. / Unhealthy eating habits increase the risk of overweight and obesity, resulting in increased risk of developing diseases like cancer, diabetes and cardio-vascular. In 2010 were 20 percent of those between 16-29 year in Sweden overweight, and 7 percent suffer from obesity. The prevalence of overweight and obesity are higher among persons with disabilities than among those without disabilities. The purpose of this study is to examine perceptions of the eating habits of adolescents in a special school and how they practically apply them. To answer the question was a qualitative method in the form of individual interviews chosen. Their knowledge of nutrition do the participants get especially from adults in their vicinity. These are teachers, coaches, parents or expert advisors. Desired form of teaching to learn more about diet was practically oriented courses, lectures along with self-studies, external competent person and taste testing. The importance of regular eating habits and the perception of having knowledge about what is healthy and unhealthy diet exist among the participants. They also have knowledge that diet can lead to positive and negative consequences. It varies between dietary habits among the participants, both in regularity and what is consumed. The conclusions are that the main source of knowledge is adults who are close to the disabled youth. That they have knowledge that nutrition has consequences. That dietary habits differ and that the knowledge they have, not always are applied.

Abstrakt Amanda Lundqvist (2011).  Katten förstår mina känslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i Gävle. Akademin för utbildning och ekonomi.    Bakgrund: Intellektuellt funktionsnedsatta har stora fysiska och psykiska hälsoproblem. Att satsa på de psykiska problemen är av nytta då detta även påverkar de fysiska. Viktiga faktorer för att bättra den psykisk hälsa är känsla av delaktighet och chans till ökade sociala kontakter. Ökat socialt stöd och delaktighet ökar också självkänsla och omvänt krävs ökad självkänsla att våga detta. Målgruppen intellektuellt funktionsnedsatta saknar denna självkänsla. Genom positivt eller negativt bemötande kan självkänslan höjas eller sänkas. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hur fem personer som har en intellektuell funktionsnedsättning upplever bemötande i deras vardag och att kunna urskilja situationer som är främjande och dess i motsats inte främjande för deras självkänsla. Som metod användes kvalitativa intervjuer med fem deltagare. Varje intervju varade i 30 minuter. Resultaten tolkades utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet; Att vara glad, att skoja och berätta roliga historier är framträdande upplevelser av en snäll person enligt respondenterna och upplevs som ett positivt bemötande och antages höja deras självkänsla. Det är viktigt att med kroppsspråket tydligt visa sina intentioner. Empati och verbala företeelser verkar vara svårt att både uppfatta och beskriva. Kroppsspråket och det icke verbala språket är betydelsefullt för målgruppen. Dum, elak, anklagande, aggressiv upplevs av respondenterna som dåligt bemötande. Beteende av detta slag kan sänka självkänslan utifrån antagandet att negativa upplevelser sänker självkänslan. De fem deltagarna i denna intervju verkar sakna självkänslan när det gäller möten med obekanta. Många av respondenterna väljer istället att umgås med bekanta. Dessa relationer verkar på många sätt vara gynnande, ett mycket stort stöd, motivation och en resurs. Slutsats; Deras undvikande beteende med obekanta är oroväckande. Utan socialisering i samhället kommer de inte att kunna öva eller få chansen att utveckla språkliga, sociala, kulturella eller kommunikativa resurser. Följden kan bli att de blir rädda för det okända, isolerar sig ännu mer och då också tappar självkänslan, motivationen och meningsfullheten att utvecklas. Det är av vikt att vi bemöter dem på ett positivt sätt, denna studie kan vara underlag mot rätt riktning .   Nyckelord; Intellektuellt funktionsnedsatta, bemötande, självkänsla, hälsa, delaktighet, socialt stöd.

Denna studie är en del av ett större projekt, ”Tillit och tillväxt”, angående funktionsnedsättningar i ett tillväxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhållningssätt som en arbetsgrupp har gällande anställda med någon form av funktionsnedsättning på arbetsplatsen. Två fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats på två företag som var i enlighet med projektets ramar; Region Värmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som är ett mindre privatägt företag med en handfull anställda. Materialet från fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman. De slutgiltiga temana analyserades med stöd från tidigare forskning. Resultat från fokusgrupperna tyder på att arbetsgrupper som under någon period varit i kontakt med funktionsnedsatta på arbetsplatsen har ett öppnare förhållningssätt gentemot funktionsnedsättningar. De är medvetna om att definitionen i sig är bred och innefattar många olika typer av hinder och diagnoser, vilket innebär att eventuella åtgärder är individanpassade.Det finns en förståelse att en funktionsnedsättning inte nödvändigtvis innebär en nedsatt arbetsförmåga, vilket de inte tror är lika kännbart i organisationer och företag som inte haft kontakt med personer med funktionsnedsättningar. Resultatet föreslår dessutom en möjlig en koppling mellan en hög kreativitet med en trivsam social miljö och ett öppnare förhållningssätt till funktionsnedsättningar. / Tillit och tillväxt

No description available.

The aim of the study was to describe and analyse self-biographical narratives through a retroperspective, how three exposed individuals formulated the appearance and management of trauma during their childhood. The aim was further to describe the impact the trauma had in their childhood, due to the fact that they grew up with a disabled parent. To do so I had to get information from the individuals and chose to use autobiographies as empirical material. In order to implement the study I sought answers to four questions: The first question was how adults described experienced trauma and its origin during their childhood, that their parents had caused by them, depending whether the parents having a mental or social disable? The second question was how the adults handled their experience of trauma which occurred during their childhood? The third question for the study was which consequences the trauma had on the adults as children? The last question was which different factors of protection the individuals described during their childhood and how they related to these? The study showed that risk of the individuals suffering from trauma increased the longer the individual were exposed to violence and neglect. The severity of violence and neglect contributed to the origin and duration of trauma and caused problems that persisted in the children. The results also showed that children who experienced trauma, caused by their parents, depending their parents having a mental or social disable, had multiple consequences. The parents of the children often used physical or mental abuse against the children or neglected their basic needs of food and clothes. The children showed signs of distrust of others, problems with sleeping and often felt scared and ashamed of their parent’s behaviour, when the parents were sick. Furthermore the result of the study showed that the children tried to stop the violence from their parents by all means by trying to change their own behaviour. They did so because they thought they were to blame for the violence.

Funktionsnedsatta är och har alltid varit en mer eller mindre diskriminerad grupp i samhället. Genom uppkomsten av lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) har emellertid funktionsnedsatta fått väsentligt förbättrade levnadsvillkor, och bättre förutsättningar att kunna leva ett liv "som alla andra". LSS betonar alla människors lika värde. Ett av lagens huvudsyften är att tillförsäkra trygghet för den enskilde och dennes familj. I arbetet beskrivs också hur denna trygghet hotades genom den omprövningsmöjlighet som Försäkringskassan hade med stöd av tidigare bestämmelser i Socialförsäkringsbalken och skapade stress och oro hos den funktionsnedatte och dennes familj. Sverige är bunden är konventionen av mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta och den kraftiga nedskärningen av personlig assistans som pågick i Sverige mellan 2010-2014 fick skarp kritik av FN. Syftet med denna uppsats har varit att med hjälp av lagstiftning, förarbeten och rättspraxis utreda förutsättningarna för stöd enligt LSS, exempelvis vad domstolen tar i beaktande när det uppstår oklarheter kring om det finns (omfattande) behov av stöd och service. I arbete redogörs även för LSS, dess uppkomst, samt syfte och funktion.