Global ETD Search

1	Större gädda (<em>Esox lucius</em>) konsumerar inte storspigg (<em>Gasterosteus aculeatus</em>) : Är taggarna ett problem eller är spiggen för liten? Nilsson, Klas January 2010 (has links) <p>Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (<em>Esox lucius</em>) och abborre (<em>Perca fluviatilis</em>) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (<em>Gasterosteus aculeatus</em>) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (<em>Leucaspius delineatus)</em> och löja (<em>Alburnus alburnus</em>) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund.</p><p>Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.</p> gädda spigg taggar försvar storlek Biology Biologi
2	Större gädda (Esox lucius) konsumerar inte storspigg (Gasterosteus aculeatus) : Är taggarna ett problem eller är spiggen för liten? Nilsson, Klas January 2010 (has links) Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (Leucaspius delineatus) och löja (Alburnus alburnus) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in. gädda spigg taggar försvar storlek Biology Biologi
3	Habitatval, migrations- och furageringsaktivitet samt homing hos gädda (Esox lucius) härstammande från Österby myr, Gotland. Gustafsson, Rickard January 2014 (has links) In this study the spawning migration activity, habitat choice (depth and temperature), foraging activity, duration of stay in the spawning site and homing-behavior was studied for anadromous pike (Esox lucius) in the wetland Österby myr, Gotland. The spawning migration was concentrated to dusk and dawn, a homing behavior was confirmed and there was no significant difference between sexes with respect to duration of stay. A difference in habitat choice and small variation in foraging activity between individuals was established. gädda fortplantning lekbeteende furagering homing fiskar fiskekologi
4	Täthetsberoende överlevnad och tillväxt hos gäddyngel (Esox lucius) : Ett fältexperiment i ett naturligt rekryteringsområde / Density dependent survival and growth of pike fry (Esox lucius) : A field experiment in a natural recruitment area Hjemdahl, Nikolas January 2019 (has links) Gäddan (Esox lucius) är en toppredator och nyckelart som är beroende av grunda och vegetationsrika rekryteringsmiljöer. Dessa miljöer hyser risk att minska i sjöar med mänsklig påverkan, vilket i sin tur skulle kunna leda till lägre överlevnad hos gäddlarver och yngel till följd av intraspecifik konkurrens av föda. Under två veckors tid undersöktes överlevnaden hos gäddyngel (< 30 mm, medellängd = 20 mm) i relation till täthet, för tätheter mellan 2-20 individer/m2, fördelat i 10 burar placerade i en naturlig uppväxtmiljö. Jag fann ett signifikant negativt samband mellan täthet och överlevnad i burarna, där en ökad täthet miskade överlevnaden av gäddyngel. Täthetsberoende tillväxt kunde inte konstateras hos gäddynglen, men de två längsta individerna och individerna med högst individuell tillväxt återfanns vid högst- respektive näst högst initial täthet. Mina resultat stöder hypotesen att överlevnaden är täthetsberoende för gäddlarver i en naturlig rekryteringsmiljö, och bidrar med kunskap att ta hänsyn till vid förvaltning av gäddpopulationer. / Pike (Esox lucius) is a top predator keystone species dependent on shallow, vegetated areas for recruitment. These types of habitats stand at risk of reduction in human impacted lakes, which in turn could lead to lower survival of pike fry and -larvae due to intraspecific competition for food. During a time period of two weeks, the survival of pike fry (< 30 mm, mean length = 20 mm) was studied in relation to fry densities between 2-20 pike/m2, in 10 enclosures placed in a natural nursery habitat. I found that survival of pike-fry within the enclosures was significantly negatively correlated to initial stocking density, where an increase in density led to lower survival of pike fry. No evidence of density dependence was found for growth of pike fry, although the two longest fry and fry with the highest individual length increase were found at the highest- and second highest initial densities. The results support my hypothesis that the survival of pike fry is density dependent in a natural nursery habitat, and provides further knowledge for consideration in population management of pike. pike fry densitydependent survival growth gädda täthetsberoende överlevnad tillväxt yngel Natural Sciences Naturvetenskap
5	The influence of northern pike on the diet of Eurasian perch Ylva, Karlberg January 2017 (has links) Top predators in aquatic ecosystems often have strong top-down effects on the ecosystem. Northern pike (Esox lucius) has been documented to cause whitefish (Coregonus lavaretus) populations to diverge into different ecomorphs. This can facilitate piscivory in other predators as a novel resource becomes available to them in the form of dwarf whitefish. The aim of this study is to examine whether the presence of pike causes Eurasian perch (Perca fluviatilis) to shift their diet from insectivory to piscivory, and whether this is directly driven by whitefish polymorphism. Stomach contents of 147 perch from lakes with and without pikes were analyzed. The results show that the presence of pike has a clear influence on the diet of the perch. In lakes without pike, perch are mostly insectivorous, and in lakes with pike, they are mostly piscivorous. This diet shift appears to be driven by whitefish availability, as a majority of the diet of perch in pike lakes consisted of whitefish, while none of the fish eaten by perch in non-pike lakes was whitefish. In addition, the results showed that perch undergo the diet shift from insectivory to piscivory at a smaller size when coexisting with pike. This study can be added to the growing body of evidence for the ecological significance of pike. Perca fluviatilis Esox lucius Coregonus lavaretus trophic interactions facilitation Eurasian perch northern pike whitefish Perca fluviatilis Esox lucius Coregonus lavaretus trofiska interaktioner facilitering abborre gädda sik Ecology Ekologi
6	Automatic identification of northern pike (Exos Lucius) with convolutional neural networks Lavenius, Axel January 2020 (has links) The population of northern pike in the Baltic sea has seen a drasticdecrease in numbers in the last couple of decades. The reasons for this are believed to be many, but the majority of them are most likely anthropogenic. Today, many measures are being taken to prevent further decline of pike populations, ranging from nutrient runoff control to habitat restoration. This inevitably gives rise to the problem addressed in this project, namely: how can we best monitor pike populations so that it is possible to accurately assess and verify the effects of these measures over the coming decades? Pike is currently monitored in Sweden by employing expensive and ineffective manual methods of individual marking of pike by a handful of experts. This project provides evidence that such methods could be replaced by a Convolutional Neural Network (CNN), an automatic artificial intelligence system, which can be taught how to identify pike individuals based on their unique patterns. A neural net simulates the functions of neurons in the human brain, which allows it to perform a range of tasks, while a CNN is a neural net specialized for this type of visual recognition task. The results show that the CNN trained in this project can identify pike individuals in the provided data set with upwards of 90% accuracy, with much potential for improvement. Northern pike Esox Lucius population monitoring Convolutional Neural Network CNN VGG-network semantic segmentation image classification pattern recognition Gädda Esox Lucius populationsmätning faltande neuralt nätverk CNN VGG-nätverk semantisk segmentering bildigenkänning mönsterigenkänning Engineering and Technology Teknik och teknologier
7	An ecological study of the migration, food composition and relative abundance of three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) in a shallow area in Kalmar Sound. Söderling, Peter January 2013 (has links) The populations of three–spined sticklebacks (Gasterosteus aculeatus) in the Baltic Sea have increased tenfold over the last decade. A large increase in abundance can alter the offshore and coastal food webs. Despite of these facts, there are large gaps in the knowledge about the stickleback ecology in the Baltic and the possible effect they might have on their environment. Earlier investigations state that stickleback mainly occupy the deeper areas offshore, and only migrate to the shallow areas during May–July to spawn. Observations by recreational fishermen indicate that this may be incorrect, and that some adult sticklebacks are present in the shallow areas even during the winter. One aim of this study was to investigate the timing of stickleback migration to a shallow coastal area in Kalmar Sound. The study also aimed to examine the relative abundance in two adjacent shallow areas in the archipelago south of Kalmar, where one of the areas is a pike spawning ground. A one month long test fishing with fyke nets was started on the first day after ice break. Results show that the sticklebacks are present in the bays immediately after the ice break, and that high abundances coincide with the pike spawning period. Stomach analyses showed that sticklebacks consumed a large proportion of crustaceans, but also fish eggs were found. These results shed new light on the management actions for many of the coastal spring spawning fish species that have shown decreasing abundances during the last decades. / Bestånden av storspigg (Gasterosteus aculeatus) i Östersjön har ökat markant, data visar på en tiofaldig ökning under det senaste decenniet. Ökningen kan medföra att bl.a. näringsväven, till havs och längs kusterna förändras. Trots vetskapen om detta finns det kunskapsluckor kring spiggens ekologi och dess möjliga påverkan på sin omgivning. Litteratur säger att spiggen till största del bara befinner sig inne längs kusterna under maj-juli. Observationer från sportfiskare tyder på att detta inte stämmer, och att vuxen storspigg befinner sig inne längs kusten och i skärgårdsvikar året om. Ett syfte med studien var att undersöka när spiggen kom in till de grunda vikarna i Kalmarsund. Studien jämförde även spiggtätheterna mellan två närliggande områden där den största skillnaden var födan. Ett månadslångt provfiske inleddes den första isfria dagen i två skyddade vikar söder om Kalmar, där en av lokalerna var en dokumenterad leklokal för gäddor. Resultaten visade att spiggen fanns i vikarna direkt efter islossningen, och vid fisket sammanföll de största spiggfångsterna med gäddleken. Maganalyser visade att en stor andel av födan bestod av olika kräftdjur, men även romkorn hittades. Resultaten tyder på andra förutsättningar för många av de hårt ansatta vårlekande fiskarterna än vad som tidigare är dokumenterat. Three-spined stickleback Gasterosteus aculeatus migration abundance population decline increase food prey predate pike perch roach spring spawn recruitment shallow Kalmar Baltic Storspigg spigg vandring förekomst population populationsökning populationsminskning föda byte predera predator gädda abborre mört vår vårlekande föryngring lek grunt Kalmar Kalmarsund Östersjön

1

Page generated in 0.0269 seconds