No description available.

No description available.

Vi har förstått under åren att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och även att sociala medier är i ständig förändring. På ett eller annat sätt handlar det om att marknadsföra sig själv. Sociala medier har blivit en ny ”reklam-kanal”, men det innebär inte för den sakens skull att det alltid är bra reklam. Företag måste ha uppsatta mål och strategier för att kunna nå det som de söker, vare sig det handlar om målgrupp, nya kunder eller att sälja en produkt.

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, UNICEF och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.”Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.”Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar. Vi har valt att fokusera på den ”mjuka” delen i årsredovisningarna, vilket är allt förutom resultat- och balansräkning, förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys samt noter.Vi har byggt upp vår teoretiska referensram kring följande begrepp: årsredovisning, förtroende och trovärdighet, marknadskommunikation samt förtroende i marknads-kommunikation. Vi har även med teori om välgörenhetsorganisationer samt fakta om UNICEF och Rädda Barnen.I empirin beskriver vi de sex olika årsredovisningarna samt deras innehåll i detalj för att ge läsaren en så bra bild som möjligt.Den studie som vi har gjort visar på en tydlig utveckling av årsredovisningarna från de organisationer vi har studerat. Vi ser en stor skillnad på hur de använder marknadskommunikation i årsredovisningarna nu jämfört med den första vi studerade, alltså 1999. Vi anser att båda organisationerna arbetar med att skapa trovärdighet genom de inledande texterna, alltså motsvarigheten till VD-brev, då de visar att de insamlade medlen faktiskt gör skillnad.

Denna uppsats tar upp begreppet barnfattigdom och försöker gå till grunden med begreppets betydelse och härkomst. Med retorikern Kenneth Burkes teorier om språk och hermeneutikens tolkningsteorier som grund genomförs sedan en klusteranalys på Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholts debuttal som under våren 2011 satte fokus på barnfattigdomsfrågan i Sverige. Som en avslutning redovisas hur argumentationen mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skiljer sig angående begreppet barnfattigdom samt hur vissa medier diskuterade begreppet efter Juholts tal.

This essay is about the mobilization that have arisen due to the mining activities being planned in Norra Kärr, just outside of Gränna in the northern part of the county of Jönköping, Sweden. This study is based on the association Aktion Rädda Vättern and members of the associatons’ individual thoughts and experiences of their possibility to success. Interviews were carried out with members of the association. The theoretical basis lies within the theory of political opportunity structure and the defintion of the same by Sidney Tarrow. According to Tarrow one of the motivating factors playing an important role for people to mobilize is their individual sense of success and the possibility to reach it. Important factors for the mobilization of people consists of both social and individual such as networks, social ties, the perception of the group in the surrounding area and by bystanders, but also by individual feelings. As shown in the essay people’s feelings of opportunity to achieve success is important, so is their feeling of belonging.

No description available.

Background: Abortion continues to be stigmatized in Ghana even though Ghana has one of the most liberal abortion laws in West Africa. This stigmatization discourages women from having safe abortion and discourages the health care professionals to provide services for abortion. The recruitment of healthcare providers is therefore marginalized, isolated and difficult. Aim: The aim of the study is to describe the healthcare professionals’ experiences of working with the abortion care in Ghana. Method: Five qualitative, semi-structured interviews were conducted with healthcare professionals working at two different governmentally owned hospitals in Ghana. The findings were analysed with qualitative content analysis. Results: Four main themes emerged in this study describing healthcare professionals’ experiences of working with abortion care in Ghana; Context, Nursing care, Challenges and Saving lives. The healthcare professionals work is stigmatized and challenging but the best part of their profession was helping adolescents, families and saving lives. Conclusion: To save lives, enhance the working situation for the healthcare professionals and to reduce stigma, education and better working environment is necessary. / Bakgrund: Abort fortsätter att vara stigmatiserat i Ghana trots att Ghana har en av de mest liberala abortlagarna i Väst Afrika. Stigman avskräcker kvinnor från säker abort och hindrar hälso- sjukvårdspersonalen att tillhandahålla tjänsten för abort. Anställingen av hälso-sjukvårdspersonalen är därför marginaliserad, begränsad och svår. Syfte: Att beskriva hälso-sjukvårdspersonalens erfarenheter av att arbeta med abortvården i Ghana. Metod: Fem kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer utfördes med hälso-sjukvårdspersonal från två olika sjukhus i Ghana. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Resultat: Hälso-sjukvårdspersonalens erfarenheter och åsikter om att arbeta med abortvård beskrevs med fem huvudteman: Kontext, Omvårdnad, Utmaningar och Rädda liv. Hälso-sjukvårdspersonalens arbete är stigmatiserat och utmanande men den bästa delen av deras profession var att hjälpa ungdomar, familjer och att rädda liv. Slutsats: För att kunna rädda liv, förbättra arbetssituationen för hälsosjukvårdspersonalen och för att minska stigman är utbildning och bättre arbetsmiljö nödvändigt.

This thesis explores strategic communication management within the non-profit sector. Communication models need to be adapted to the specific sector as different sectors require different approaches of strategic communication management. In the spring of 2013, the non-profit organization Save the Children Sweden initiated a communication model based on volunteer communicators. The following study explores how non-profit organizations can manage communications with a focus on volunteers as a communication resource. The applied research questions concern how volunteers may be integrated into communication activities, the opportunities and challenges connected to involving volunteer communicators and how this may affect the role of the organization's employed communicators. The method applied is a case study of Save the Children Sweden. Semi-structured interviews have been conducted with both employed and volunteer communicators. The theoretical framework focuses on organizations’ internal and external communications. Results indicate that integration of volunteer communicators can improve outreach at the local level and thereby increase the visibility of the organization’s activities across the country. The model furthermore creates possibilities for increased volunteer participation as well as making use of volunteers’ skills and experiences. The most significant challenge attributed to this model is the length of time it takes for communication processes to be completed, due to activities being based on volunteers. A further challenge is to motivate volunteers to continued engagement. In conclusion, the communication model of Save the Children Sweden indicates that volunteers are an important communication resource in non-profit organizations’ local advocacy work. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Under senare år har världen stått inför en ekonomisk kris, den värsta i modern tid. Trots att denna svåra tid innebar ekonomiska påfrestningar hos befolkningen så har det konstaterats att bidrag till ideella föreningarna har ökat. Allmänhetens ökade intresse har även lett till en ökad medial granskning av de olika välgörenhetsorganisationerna, vilket resulterat i flera negativa rapporter, vilka rubricerats som skandaler. Dessa skandaler har gett ett minskat förtroende hos bidragsgivarna för välgörenhetsorganisationer, vilket visas i en undersökning som presenteras i uppsatsen. Förtroende är därför ett centralt begrepp i denna uppsats. Undersökningen visar även att bidragsgivarna är av den uppfattningen att välgörenhetsorganisationerna brister i att redovisa kostnaderna för att bedriva bistånds-arbete, en av orsakerna till det minskade förtroendet.I Sverige finns två kontrollorgan vilka granskar välgörenhetsorganisationer, med syftet att bibehålla och öka förtroende för just dessa organisationer. I uppsatsen presenterar vi en teoretisk jämförelse mellan regelverken för redovisning som dessa kontrollorgan tillhandahåller samt Bokföringsnämndens allmänna regler kring redovisning för ideella organisationer. Den teoretiska analysen ligger till grund för att besvara vår forskningsfråga kring hur regelverken följs samt hur de verkar för att främja dess syfte. Frågeställningen besvaras utifrån en teoretisk analys av tre välgörenhetsorganisationer; Plan Sverige, Rädda Barnen och Unicef. Dessa tre tillhör de största insamlarna i Sverige. De har också en liknande fokusering samt ursprung vilket möjliggör en jämförelse mellan dem.Genom denna studie har vi genom metoden abduktion, kommit fram till att det finns skillnader mellan de regelverk som jämförts och på de krav som de ställer vid upprättandet av en årsredovisning för en ideell organisation. Dessa olikheter skapar grunder till förvirring hos bidragsgivarna. Riktlinjerna brister således i att ge klarhet och transparens till redovisningen, vilka är avgörande faktorer för att skapa förtroende genom redovisning. Det finns dock tecken på att organisationerna vill utveckla och anpassa sina årsredovisningar till bidragsgivarna och således bidra till en ökad förståelse för hur insamlade medel används, en anpassning som hämmas av de styrande regelverken. Vår uppsats resulterar i att en paradox uppenbarar sig, där vi ställer frågan om det kan vara så att kontrollorganen i praktiken motverkar sitt syfte och bryter ner dess kvalitetsstämpel genom att förhindra välgörenhetsorganisationerna att anpassa sina årsredovisningar utifrån givarnas synsätt.