No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om det föreligger ett samband mellan byte av verkställande direktör och nedskrivning av goodwill. Undersökningen sker under åren 2018, 2019 samt 2020. Nedskrivning av goodwill har tidigare ökat signifikant i samband med byte av verkställande direktör, vilket påvisar opportunistisk resultatmanipulering. Konjunktur och ekonomisk osäkerhet har också haft en påverkan på redovisningsupprättarnas opportunistiska beteende gällande goodwillnedskrivningar. Metod: Studiens frågeställning har besvarats genom en undersökning med kvantitativ metod. Korrelationstest samt regressionsanalys har gjorts för att testa hypoteser.  Resultat & slutsats: Resultat av de utförda statistiska testerna visade inget signifikant samband mellan byte av verkställande direktör och nedskrivning av goodwill.  Examensarbetets bidrag: Undersökningens resultat bidrar med att komplettera tidigare studiers slutsatser utifrån en svensk kontext under en period av ekonomisk nedgång. Tidigare forskning har fastställt opportunistiskt beteende hos nytillsatta verkställande direktörer, speciellt under ekonomisk kris. Ett sådant samband har inte funnits. Studien har därmed bidragit till en kompletterande syn på antaganden kring den nytillsatta verkställande direktören. Förslag till fortsatt forskning: Tidigare studier har funnit en skillnad mellan länder. Förslag till vidare forskning kan vara att göra en mer omfattande studie där jämförelse mellan ett land med hög regelefterlevnad och låg regelefterlevnad görs.

För att uppnå större harmonisering mellan länder och förenkla jämförelser mellan företag har ett antal internationella standarder för finansiell rapportering upprättats. Den senaste IFRS- standarden, IFRS 3, gavs ut år 2004 och infördes i Europa år 2005, vilket innebar att börsnoterade företag bland annat i Sverige skulle följa standarden när de upprättar sin koncernredovisning. I och med den nya standarden infördes nya regler för nedskrivning av goodwill som innebar att årliga avskrivningar ersattes med regelbundna tester för nedskrivning. Eftersom genomförande av nedskrivning i stor utsträckning är beroende av subjektiva bedömningar, uppstår möjligheten för företagsledningar att påverka den finansiella rapporteringen till sin egen fördel. Syftet i föreliggande studie är att utreda vilka faktorer som påverkar företagsledningen i sin bedömning vid nedskrivning av goodwill. Föreliggande studie har använt kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag i large cap på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq under perioden 2011-2014. Denna studies resultat har visat att det råder ett signifikant positivt samband mellan (1) byte av VD, (2) svaga resultat och nedskrivning av goodwill. Detta ger stöd till att det under vissa förhållanden finns incitament för företagsledningen att påverka redovisningen på ett sätt som inte nödvändigtvis avspeglar den verkliga finansiella situationen i företaget. Det är viktigt för företags intressenter och revisorer att ha kännedom om vilka incitament som kan föranleda påverkan av redovisningen. / In order to achieve greater harmonization between countries and facilitate comparisons between companies, a number of international financial reporting standards have been established. The recent IFRS standard, IFRS 3 was released in 2004 and was introduced in Europe in 2005, which meant that listed companies in Sweden would follow the standard when they prepare their consolidated accounts. With the new standard, new rules for the impairment of goodwill were introduced that replaced annual depreciation with regular testing for impairment. Since the implementation of the write-down is largely dependent on subjective judgments, the possibility arises that management manipulate financial reporting to their own advantage. The aim of the present study is to investigate the factors that influence the company management in assessing the impairment of goodwill. This study uses quantitative methods and has a deductive approach. The data collection is based on the annual reports of listed companies in the large cap on the OMX Nasdaq Stockholm Exchange during the period 2011-2014. The results in the study have shown that there is a significant positive relationship between (1) the replacement of the CEO, (2) weak earnings and impairment of goodwill. This supports that under certain conditions there is an incentive for management to manipulate accounting numbers in a way that does not necessarily reflect the real financial situation of the company. It is important for the company's stakeholders and auditors to have knowledge of what incentives can influence preparation of financial statements.

This study examines changes in a company’s audit committee accounting expertise following an M&A transaction. M&A accounting (ASC 805) is complex, nuanced, and error-prone. An M&A also involves significant operational and financial changes for the acquirer, including changes in internal control over financial reporting. Thus, an acquirer’s demand for accounting expertise is likely heightened at the time of an M&A. This study provides the first insights (to my knowledge) regarding the role of accounting experts in the dynamic M&A setting. In a sample of relatively large (on average) M&As, I document that there are financial reporting benefits (reduced likelihood of restatements, higher likelihood of timely goodwill impairments, and smaller allocations of purchase price to in-process research and development) associated with changes/increases in audit committee accounting expertise. Further, my results suggest that changes/increases in audit committee accounting expertise matter more than changes/increases in other types of audit committee expertise (supervisory, industry, and M&A contextual). I document that changes/increases in audit committee accounting expertise are positively associated with accounting and business complexities. Collectively, the evidence suggests that accounting expertise is valuable in the M&A setting. This provides support for the SEC’s definition (in its 2002 proposal, although not in its final 2003 rule) of audit committee financial experts as those with accounting-specific backgrounds (SEC 2002, 2003). / Business Administration/Accounting

I och med införandet av IFRS år 2005 måste noterade koncernföretag numera årligen nedskrivningspröva goodwill istället för att göra avskrivningar, vilket tidigare varit tillåtet. De antaganden som ligger till grund för nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningars uppskattningar av framtiden, vilket kan leda till subjektiva bedömningar. När IFRS infördes befann sig Sverige i en högkonjunktur, fram tills år 2008 då den globala finanskrisen uppstod och därav efterföljande lågkonjunktur. Då tidigare studier har visat att en finanskris kan leda till att företag behöver göra nedskrivningar på både finansiella och icke-finansiella tillgångar, vill författarna undersöka om finanskrisen 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill. Eftersom det finns skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen när det gäller redovisning av goodwill är det intressant att jämföra dessa branscher med varandra.Syftet med studien är att undersöka hur den senaste finanskrisen år 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill och antagandena vid nedskrivningsprövning, samt i vilken omfattning företag upplyste om nedskrivningarna före och efter finanskrisen för att se om det finns några signifikanta skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen. De företag som har ingått i undersökningen är företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Genom en kvantitativ studie har författarna valt att granska årsredovisningar från 15 företag inom industribranschen och 15 företag inom IT- och telekombranschen för åren 2006, 2007, 2009 och 2010. Författarna har som forskningsmetod valt att använda sig av en kvantitativ innehållanalys samt utfört statistiska beräkningar. De parametrar som undersökts är upplysningar om goodwill, totala nedskrivningar, diskonteringsräntor, tillväxttakt och kassagenererande enheter.Det var endast en av studiens hypoteser som stämde och det var att diskonteringsräntorna före jämfört med efter finanskrisen skiljde sig signifikant mellan de två undersökta branscherna. En annan skillnad som var signifikant var industriföretagens totala nedskrivningar före och efter finanskrisen, där den branschens totala nedskrivningar ökade mellan de undersökta perioderna. Den genomsnittliga diskonteringsräntan inom IT- och telekombranschen ökade mellan de undersökta perioderna, vilket också konstaterades vara signifikant. Vidare visade studien att industribranschen redovisade mer omfattande upplysningar om goodwillnedskrivningar efter finanskrisen jämfört med perioden innan, till skillnad från IT-och telekombranschen som redovisade upplysningar om goodwillnedskrivningar i mindre omfattning efter finanskrisen. / IFRS 3 has had a big impact on how listed companies treat the recognition of goodwill. The underlying assumptions of the impairment tests are based on management’s estimates of the future, which could lead to subjective evaluations. When IFRS was introduced in 2005 Sweden was in a boom period, up until 2008 when the global financial crisis emerged and hence subsequent recession. A financial crisis may lead to the needs to make write-downs on both financial and non-financial assets. Therefore the authors want to examine in what way the financial crisis in 2008 affected companies' goodwill impairments. Since there are differences between the industrial sector and the IT and telecommunications sector in terms of accounting for goodwill, it is interesting to compare these sectors to examine if there are any significant differences.The purpose of the study is to examine how the recent financial crisis in 2008 affected companies' impairments of goodwill and assumptions in impairment testing, as well as the extent to which businesses disclosed about the impairment losses before and after the financial crisis to see if there are any significant differences between the industrial sector and the IT and telecommunications sector. The companies that are included in the study are companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange. With a quantitative method, the authors have chosen to examine the annual reports of 15 companies in the industrial sector and 15 companies in the IT and telecommunications sector from the years 2006, 2007, 2009 and 2010. The authors have chosen as methods for the research a quantitative content analysis and performed statistical calculations. The parameters studied include disclosure on goodwill, total impairment losses, discount rates, growth rates and cash-generating units.It was only one of the study’s hypotheses that was correct. This hypothesis dealt with the discount rates before and after the financial crisis, were the study showed a significant difference between the IT and telecommunications sector and the industrial sector before the financial crisis compared to the period after the financial crisis. Another difference that was significant was the industrial sectors total impairment losses before and after the financial crisis, were the sector’s total impairment losses increased between the examined periods. The average discount rate in the IT and telecommunications sector increased between the examined periods and this difference was also considered to be significant. Furthermore, the study showed that the industrial sector had more extensive disclosure on goodwill impairments after the financial crisis compared with the previous period, unlike the IT and telecommunications sector that disclosed about goodwill impairments to a lesser extent after the financial crisis.This thesis is written in Swedish.

An accounting issue that has received attention is the issue of identification of intangible assets in acquisitions. This is because the company's result can be different depending on how much the company chooses to identify intangible assets separated from goodwill. As the practice for identification of intangible assets lacks clarity, companies are able to account for this in different ways. In this study, the manner in which identification of intangible assets are managed by companies listed on Swedish multilateral trading facilities and the manner in which companies distribute the purchase sum on net tangible assets, intangible assets and goodwill in comparison with listed companies is examined. The study emanates from a systems approach and is descriptive. It seeks to describe the concerns relating to identification of intangible assets in acquisitions rather than creating general conclusions. It alos emanates from a quantitative method where data is gathered from annual reports from the companies in question for the year 2012. The result showed that listed companies identified more intangible assets separated from goodwill. At the same time it was not possible to determine if this depended on whether or not the companies listed on multilateral trading facilities were better or worse than listed companies in the accounting of acquisitions. It also emerged that the information concerning acquisitions in annual reports left much to be desired. To improve the identification of intangible assets, clearer practice is required as well as auditors speaking up on the issue. / Ett uppmärksammat redovisningsproblem är identifiering av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Företagets resultat kan bli annorlunda beroende på hur företaget väljer att identifiera immateriella tillgångar skilt från goodwill. Då praxis kring identifiering av immateriella tillgångar saknar tydlighet lämnas utrymme för företag att redovisa immateriella tillgångar på olika sätt. I studien undersöks hur identifiering av immateriella tillgångar hanteras av företag på svenska Multilateral Trading Facilities (MTF) och hur dessa företag fördelar köpeskillingen på netto materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill i jämförelse med börsnoterade företag. Studien utgår ifrån ett systemsynsätt och är deskriptiv. Uppsatsen syftar därför till att beskriva problematiken kring identifiering av immateriella tillgångar vid ett företagsförvärv snarare än att skapa generella slutsatser. Studien utgår från en kvantitativ metod där data samlas in från årsredovisningar för de aktuella företagen för år 2012. Resultatet visade att börsnoterade företag identifierade mer immateriella tillgångar skilt från goodwill. Samtidigt gick det inte att avgöra om det berodde på att företag på MTF:er var bättre eller sämre än börsnoterade företag i redovisningen av företagsförvärv. Utöver detta framkom dessutom att informationen kring företagsförvärv i årsredovisningen lämnar mycket att önska. För att förbättra identifieringen av immateriella tillgångar krävs tydligare praxis samt att revisorerna vågar säga ifrån.

This dissertation entitled "Deferred Tax and its Conceptual Complexities" addresses two immensely complex and intricate issues of deferred taxes and business combinations. Its aim is not only to analyse the development of accounting standards both individually and in mutual dependence, but also, with the help of scholarly works and practical reflections, to draw conclusions on the current state of accounting for deferred tax and on the process of international convergence. In order to achieve this goal, the following approaches were used: close reading of accounting standards as well as professional papers, analysis of the past development from both historical and regional perspective, and deduction of the author's personal conclusions using illustrative charts and a practical example. The dissertation is composed of three interlocking parts looking at deferred tax on its own, the deferred tax in business combinations and deferred tax in a broader context. It is evident, that deferred tax lies at the core of the whole study; however, it does not mean that the ultimate purpose was to dwell on its tiniest details. On the contrary, details, such as the distinction between enacted and substantively enacted tax rates and laws, are pointed out only to shed additional light on the general situation -- especially as the short-term convergence project on deferred taxes is coming to its end -- and on the role of rules versus principles in the current accounting standards, especially on the role of the true and fair view principle. In the first part, the fundamental building blocks (such as the methods of accounting for deferred taxes and the various differences) are introduced from the viewpoint of standards applicable in the United Kingdom, the United States of America, the Czech Republic, and of International Financial Reporting Standards. All the standards are first discussed in chronological order with only the defining issues being analysed; afterwards, the standards are grouped according to the relevant standard setters and discussed in greater detail. The overall picture summarises the main points of the first three chapters. The second part provides the reader first with a general overview of deferred taxes in business combinations, and then focuses on deferred tax assets and the temporary difference arising from the initial recognition of goodwill. The conceptual inconsistencies and the gradually increasing complexity are portrayed using illustrative charts and the results of a simplified practical example based on the data taken from the standards themselves. The conclusion of this part is quite simple: something needs to be done. The question is what. The third part tries to provide the answer. The tentative conclusion is that the path followed by UK standards might currently be the most principle-based, and therefore it could be worth looking at; moreover, it can show that the effort devoted to the reconciliation of US and international standards might be worthless unless it also reconsiders the logic of using the balance sheet liability method with comprehensive allocation but without discounting. The competition among individual standard setters has proved to be of a great importance as it demonstrates that the acceptable alternatives are working not only in the minds of academics, but also in the real world. Finally, the issues of individual responsibility and professional judgement are raised, the pros and cons weighed, and the direction for further research indicated.

O presente trabalho tem como objetivo principal demonstrar que parcela da base de depositantes de instituições financeiras que se utilizam de depósitos (a prazo e a vista) como fonte de financiamento das suas atividades, identificada pelos depósitos estáveis, representa um ativo intangível da instituição depositária. Esse ativo intangível decorrente dos depósitos estáveis, quando passível de identificação específica, explica parte do goodwill da instituição depositária, pelo fato do goodwill ser um ativo residual dependente principalmente da avaliação da empresa como um todo. Sendo o valor do goodwill determinado pela diferença entre o fair value da entidade como um todo, como um ativo único em continuidade, e a soma algébrica dos fair values dos ativos líquidos identificáveis dessa entidade, à medida que novos ativos antes não contabilizados são identificados, está-se explicado a natureza do goodwill, assim como está-se auxiliando na sua atribuição de valor. Portanto a identificação de mais um ativo intangível das instituições financeiras implica na identificação de parcelas componentes do goodwill, que englobava esse ativo intangível antes da identificação do ativo intangível, assim como também implica na explicação econômica de parte do goodwill. Para que o objetivo pudesse ser alcançado, comparou-se as características econômicas e contábeis dos ativos, dos ativos intangíveis e do goodwill com as características econômicas e contábeis dos depósitos estáveis, chegando-se à conclusão de que tais depósitos representam um ativo intangível, identificável em separado e passível de registro contábil. O registro contábil desse ativo intangível nas demonstrações contábeis utilizadas para fins de publicação é atualmente possível somente quando a instituição depositária tiver sido objeto de compra por outra entidade. Caso isso não tenha ocorrido, alternativamente pode-se fazer uso do ativo intangível para fins de controle gerencial. O trabalho também apresenta um caso real de avaliação dos depósitos estáveis como forma de corroborar a possibilidade de identificação e avaliação do ativo intangível decorrente desses depósitos. / The main objective of the present work is to demonstrate that a part of the depository base of financial institutions that make use of (time and demand) deposits as a source of funding for their activities, which is identified by stable deposits, represents an intangible asset of the depositary institution. When its specific identification is possible, this intangible asset, which results from the stable deposits, explains a part of the goodwill of the depositary institution, considering that goodwill is a residual asset that mainly depends on the valuation of the company as a whole. As the value of goodwill is determined by the difference between the fair value of the entity as a whole, that is, as a unique asset in a going concern, and the algebraic sum of the fair values of the entity’s identifiable net assets, to the extent that new assets are identified, which were not recorded before, the nature of goodwill is explained and its value attribution is enhanced. Hence, the identification of another intangible asset in the financial institutions implies the identification of new parts of the goodwill, which incorporated this intangible asset before the identification of the intangible asset, as well as the explanation of the economic nature of goodwill. To achieve this goal, the economic and accounting characteristics of assets, intangible assets and goodwill were compared to the economic and accounting characteristics of the stable deposits, which led to the conclusion that those deposits represent an intangible asset, which can be identified separately and can be registered in the accounting records. The accounting record of this intangible asset in the financial statements, which are used for publication, is only possible nowadays when the depositary institution has been the target of a purchase by another entity. In case this has not happened, the intangible asset can alternatively be used for management control. The present work also presents a real case of stable deposit valuation, so as to corroborate the possibility of identification and valuation of intangibles resulting from the stable deposits.

<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige. Trots det, samt att reglerna för hur goodwill ska hanteras är i stort sett identiska, är det ändå stora skillnader mellan länderna med avseende på nedskrivning.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att förklara de förhållandevis låga nedskrivningar av goodwill som gjorts bland noterade företag på Stockholmsbörsen under år 2008 samt att förklara hur svenska företag resonerar kring goodwill.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Studien omfattar en genomgång av årsredovisningar för åren 2007-2009 upprättade av samtliga noterade företag på Stockholmsbörsen, varigenom uppgifter samlats om bolagens goodwill och nedskrivningar etcetera. Till det har intervjuer gjorts med sex olika företag samt med tre experter.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien har lett fram till ett antal möjliga förklaringar till de förhållandevis låga nedskrivningarna i Sverige under år 2008. Den främsta förklaringen tycks dock ligga i att det finns en brist på granskning av noterade företag i Sverige. Goodwill och nedskrivningsprövning verkar inte vara något som bolagen vill lägga någon vidare tid och energi på, för att värderingen ska göras på ett tillförlitligt sätt. Ett sådant synsätt skulle med all rimlighet ändras om de svenska företagen stod under övervakning i en större utsträckning, så som amerikanska bolag gör. På så sätt kan en felaktig hantering av goodwill leda till konsekvenser för företagen, vilket pressar dem att tillämpa gällande regler så som det är tänkt.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Background:</strong> Since January 1st 2005 all public companies in Sweden must apply the international rules IFRS in their annual reports. That means that goodwill is no longer amortized with the same amount every year over its useful life, but is instead considered to have an indefinite life and should be tested at least annually for impairment. Due to this rule transition, the rules for accounting in Sweden have converged with the international rules and one aim is to increase the comparability between companies in different countries. A study made by Gauffin and Thörnsten (2010) showed that the impairments made by American public companies composed by 30 percent of the total value of goodwill in 2008, while the corresponding percentage in Sweden the same year was only 1,5. 2008 was the year when the financial crisis began, which affected companies in both the US and in Sweden. Despite of that, and that the rules for goodwill accounting are basically the same, there is still a significant difference between the two countries in regard to impairment charges of goodwill.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to explain the relatively low impairment charges of goodwill among companies listed at Stockholmsbörsen in the year of 2008, and to explain how Swedish companies view on goodwill.</p><p><strong>Completion:</strong> This study includes a review of the annual reports for 2007-2009 from all companies listed on Stockholmsbörsen, where data related to the companies goodwill and impairment tests has been collected. Also, interviews have been done with six different companies and three experts.</p><p><strong>Results: </strong>The study has generated several possible explanations for the relatively low impairment charges in Sweden in 2008. The main explanation seems to be related to the fact that there is a lack of scrutiny for public companies in Sweden. Goodwill and impairment test is something that the companies doesn´t want to put much time and effort into, in order to make a reliable valuation. This behaviour would most reasonably change if the Swedish companies were more scrutinized, like the American companies are. In that way, an inaccurate valuation of goodwill would lead to consequences for the companies, which pressures them to apply the rules as it is supposed to.</p><p> </p>

<p><strong>Syfte:</strong> Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer. Detta eftersom revisorerna säger att de inte följer regelverken IFRS och IAS utan och innan vid en revision, de anser att det är bättre att följa praxis då IFRS och IAS ställer alldeles för höga krav på företagen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> I likhet med förslag till fortsatt forskning har vi kommit fram till att det skulle vara mycket värdefullare med en jämförelse av lag och praxis istället för hur revisorn utför sitt arbete jämfört med vad som står i lagen. Detta eftersom att revisorn följer praxis noggrannare än IFRS ramverk.</p> / <p><strong>Aim:</strong> To locate and understand the auditor’s verification problem recording the item goodwill in comparison with IAS and IFRS.</p><p><strong>Method:</strong> The scientific approach we have used is hermeneutic, which is to understand something. We have chosen to use a qualitative approach with five unstructured interviews with auditors from different auditing firms to collect our empirical data. The literature study was collected through scientific articles and literature that we search for through databases at the University of Gävle and Uppsala University.</p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The auditors trust the companies, and follow established practice rather than IFRS so that they do not see the valuation as a problem. We can not say that our result is generalizable since the study only contains five interviews. The conclusion is supposed to point out that IAS 36 can be difficult to follow in practice.</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> We recommend studying and comparing established practice, law and recommendations. This because the auditors say they do not use IFRS and IAS regulations, they think it is better to follow established practice because IFRS and IAS make too high demands on companies.</p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> Compared to suggestions for future research we realize that it would give more value for knowledge to compare law and praxis instead of comparing how the auditor is working compared to the law. That is because the auditor follows practice more strictly than the standards of IFRS.</p>