No description available.

No description available.

Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige. Trots det, samt att reglerna för hur goodwill ska hanteras är i stort sett identiska, är det ändå stora skillnader mellan länderna med avseende på nedskrivning. Syfte: Syftet med studien är att förklara de förhållandevis låga nedskrivningar av goodwill som gjorts bland noterade företag på Stockholmsbörsen under år 2008 samt att förklara hur svenska företag resonerar kring goodwill. Genomförande: Studien omfattar en genomgång av årsredovisningar för åren 2007-2009 upprättade av samtliga noterade företag på Stockholmsbörsen, varigenom uppgifter samlats om bolagens goodwill och nedskrivningar etcetera. Till det har intervjuer gjorts med sex olika företag samt med tre experter. Resultat: Studien har lett fram till ett antal möjliga förklaringar till de förhållandevis låga nedskrivningarna i Sverige under år 2008. Den främsta förklaringen tycks dock ligga i att det finns en brist på granskning av noterade företag i Sverige. Goodwill och nedskrivningsprövning verkar inte vara något som bolagen vill lägga någon vidare tid och energi på, för att värderingen ska göras på ett tillförlitligt sätt. Ett sådant synsätt skulle med all rimlighet ändras om de svenska företagen stod under övervakning i en större utsträckning, så som amerikanska bolag gör. På så sätt kan en felaktig hantering av goodwill leda till konsekvenser för företagen, vilket pressar dem att tillämpa gällande regler så som det är tänkt. / Background: Since January 1st 2005 all public companies in Sweden must apply the international rules IFRS in their annual reports. That means that goodwill is no longer amortized with the same amount every year over its useful life, but is instead considered to have an indefinite life and should be tested at least annually for impairment. Due to this rule transition, the rules for accounting in Sweden have converged with the international rules and one aim is to increase the comparability between companies in different countries. A study made by Gauffin and Thörnsten (2010) showed that the impairments made by American public companies composed by 30 percent of the total value of goodwill in 2008, while the corresponding percentage in Sweden the same year was only 1,5. 2008 was the year when the financial crisis began, which affected companies in both the US and in Sweden. Despite of that, and that the rules for goodwill accounting are basically the same, there is still a significant difference between the two countries in regard to impairment charges of goodwill. Aim: The aim of this study is to explain the relatively low impairment charges of goodwill among companies listed at Stockholmsbörsen in the year of 2008, and to explain how Swedish companies view on goodwill. Completion: This study includes a review of the annual reports for 2007-2009 from all companies listed on Stockholmsbörsen, where data related to the companies goodwill and impairment tests has been collected. Also, interviews have been done with six different companies and three experts. Results: The study has generated several possible explanations for the relatively low impairment charges in Sweden in 2008. The main explanation seems to be related to the fact that there is a lack of scrutiny for public companies in Sweden. Goodwill and impairment test is something that the companies doesn´t want to put much time and effort into, in order to make a reliable valuation. This behaviour would most reasonably change if the Swedish companies were more scrutinized, like the American companies are. In that way, an inaccurate valuation of goodwill would lead to consequences for the companies, which pressures them to apply the rules as it is supposed to.

Purpose: The purpose with this thesis is to describe and analyze how the new interna-tionally harmonized accounting standards IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 affect the financial statements of companies listed on the Stockholm Stock Exchange and if the new rules have an impact on these firms acquisition practice. Method: The sample frame of this thesis constitutes of the A-list and the O-list’s Attract 40 of the Stockholm Stock Exchange. From these lists a random sample of 30 compa-nies has been used in order to conduct the research. To fulfill the purpose the authors have used the methodological triangulation approach, i.e. the use of more than one re-search approach. First, a quantitative method has been used in order to understand how the new accounting standards have effected the companies’ financial statements. This research has been conducted by analyzing the companies’ annual reports from 2004 and 2005. To be able to examine how IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 affect the firms’ acquisition practices, the authors used a qualitative, survey-based, method. Conclusion: The quantitative research found that the new accounting standards have had a significant effect on the companies’ financial statements. The operating profits for the 30 companies examined rose with 9.54 per cent or 12.9 billion SEK due to the ac-counting change. This increase was also evident in the companies’ balance sheet where the assets and owners’ equity rose with over 7 billion SEK. In the qualitative research the authors found that companies handle the accounting change in many different ways. The authors have found that the companies that have been most frequently engaged in acquisitions are also the ones that have been putting more effort in the adjustment of their acquisition process and more time to the trans-formation to IFRS 3, IAS 36 & IAS 38. A factor that most companies have in common is that they have needed to adjust their standardized acquisition model for the non-amortization of goodwill, dismissals for re-structuring costs and the fact that assets need to be valued to its fair value. Furthermore, the fact that the companies now, according to IFRS 3, must identify and separate the in-tangible assets from the goodwill entry has made the due diligence process more rigor-ous. The acquisition process will therefore be more time-consuming and require more resources than before. / Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att illustrera och analysera hur de nya, interna-tionellt harmoniserade, redovisningsreglerna IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 har påverkat de finansiella rapporterna hos företag noterade på Stockholmsbörsen och om de nya reg-lerna har haft en påverkan på dessa företags förvärvsprocess. Metod: Populationen från vilken författarna har tagit sitt urval i denna uppsats består av Stockholmsbörsens A-lista, samt O-listans Attract 40. Från dessa listor har ett slump-mässigt urval av 30 företag valts. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna använt den metodologiska triangulering, det vill säga använt flera forskningsmetoder. Först har en kvantitativ undersökning gjorts för att förstå hur de nya redovisningsreglerna påver-kat företagens finansiella rapporter. Detta har genomförts genom att undersöka årsre-dovisningar för åren 2004 och 2005. För att förstå hur dessa regler påverkat företagens förvärvsprocess har även en kvalitativ, enkätundersökning utförts. Slutsats: Den kvantitativa undersökningen visade att de nya redovisningsreglerna har haft en stor påverkan på företagens finansiella rapporter. Rörelseresultatet för de 30 fö-retagen i undersökning ökade med 9.54 procent eller 12.9 miljarder SEK på grund av redovisningsreglerna. Denna tendens visade sig också i företagens balansräkning där till-gångarna och det egna kapitalet ökade med över 7 miljarder SEK. I den kvalitativa undersökningen visade det sig att företagens sätt att hantera de nya reg-lerna varierade stort. De företag som oftast var inblandad i förvärv är också de som har visat upp störst ansträngning för att anpassa sin förvärvsprocess efter de nya redovis-ningsreglerna IFRS 3, IAS 36 & IAS 38. En faktor som en majoritet av företagen har gemensamt är att de har varit tvungna att anpassat sina standardiserade förvärvsmodeller på grund av de nya reglerna. Vidare så har det faktum att företagen enligt IFRS 3 måste identifiera och särskilja immateriella tillgångar från goodwill, bidragit till att göra företagens due diligence process mer omfat-tande och tidskrävande än innan de nya reglerna.

Background: Sweden and the rest of the world went through the biggest financial crisis at the end of 2008 since the 1930s. The major Swedish banks have goodwill related to their acquisitions inside and outside Scandinavia. Swedbank, SEB and Nordea has acquired in the Baltic countries and Russia, however Handelsbanken has established itself in Great Britain. The crisis in the Baltic countries led that real wages fell, unemployment rose, real estate prices collapsed and the number of borrowers who had trouble repaying their loans increased rapidly. All this led to the problem of impairment of goodwill in the Swedish banks that had expanded rapidly in the Baltic countries. Aim: The aim of this study is to investigate the application of IFRS 3 in Swedish banks before, during and after the financial crisis, and to investigate the low-downs in the four majorSwedish banks in 2006-2010. Completion: The study is primarily based on the case studies by the examination of the annual reports from all banks as well as evaluation of the interviews.The authors have chosen to makea strategic choice of a small number of cases through the concentration on the impairment of goodwill in the bank sector of Sweden. Results: The result of this study is that there are problems for banks in implementation of IFRS 3 in practice because of insufficient information in the banks' financial statements.Generous estimates used in the calculation of impairment testing. All these led the banks tothe situation that they did not obtain the requirement of the new framework. The authors determine that the banks would have done more substantial work in calculating of the goodwill value than before. The authors also noted that the Swedish banks did not affected as hard by the financial crisis as the banks in the U.S., which led to the low impairment charges in Sweden.

Syfte: Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger.   Metod: Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet. Resultat & slutsats: Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer. Detta eftersom revisorerna säger att de inte följer regelverken IFRS och IAS utan och innan vid en revision, de anser att det är bättre att följa praxis då IFRS och IAS ställer alldeles för höga krav på företagen. Uppsatsens bidrag: I likhet med förslag till fortsatt forskning har vi kommit fram till att det skulle vara mycket värdefullare med en jämförelse av lag och praxis istället för hur revisorn utför sitt arbete jämfört med vad som står i lagen. Detta eftersom att revisorn följer praxis noggrannare än IFRS ramverk. / Aim: To locate and understand the auditor’s verification problem recording the item goodwill in comparison with IAS and IFRS. Method: The scientific approach we have used is hermeneutic, which is to understand something. We have chosen to use a qualitative approach with five unstructured interviews with auditors from different auditing firms to collect our empirical data. The literature study was collected through scientific articles and literature that we search for through databases at the University of Gävle and Uppsala University. Result & Conclusions: The auditors trust the companies, and follow established practice rather than IFRS so that they do not see the valuation as a problem. We can not say that our result is generalizable since the study only contains five interviews. The conclusion is supposed to point out that IAS 36 can be difficult to follow in practice. Suggestions for future research: We recommend studying and comparing established practice, law and recommendations. This because the auditors say they do not use IFRS and IAS regulations, they think it is better to follow established practice because IFRS and IAS make too high demands on companies. Contribution of the thesis: Compared to suggestions for future research we realize that it would give more value for knowledge to compare law and praxis instead of comparing how the auditor is working compared to the law. That is because the auditor follows practice more strictly than the standards of IFRS.

No description available.

<p>Purpose:</p><p>The purpose with this thesis is to describe and analyze how the new interna-tionally harmonized accounting standards IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 affect the financial statements of companies listed on the Stockholm Stock Exchange and if the new rules have an impact on these firms acquisition practice.</p><p>Method:</p><p>The sample frame of this thesis constitutes of the A-list and the O-list’s Attract 40 of the Stockholm Stock Exchange. From these lists a random sample of 30 compa-nies has been used in order to conduct the research. To fulfill the purpose the authors have used the methodological triangulation approach, i.e. the use of more than one re-search approach. First, a quantitative method has been used in order to understand how the new accounting standards have effected the companies’ financial statements. This research has been conducted by analyzing the companies’ annual reports from 2004 and 2005. To be able to examine how IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 affect the firms’ acquisition practices, the authors used a qualitative, survey-based, method.</p><p>Conclusion:</p><p>The quantitative research found that the new accounting standards have had a significant effect on the companies’ financial statements. The operating profits for the 30 companies examined rose with 9.54 per cent or 12.9 billion SEK due to the ac-counting change. This increase was also evident in the companies’ balance sheet where the assets and owners’ equity rose with over 7 billion SEK.</p><p>In the qualitative research the authors found that companies handle the accounting change in many different ways. The authors have found that the companies that have been most frequently engaged in acquisitions are also the ones that have been putting more effort in the adjustment of their acquisition process and more time to the trans-formation to IFRS 3, IAS 36 & IAS 38.</p><p>A factor that most companies have in common is that they have needed to adjust their standardized acquisition model for the non-amortization of goodwill, dismissals for re-structuring costs and the fact that assets need to be valued to its fair value. Furthermore, the fact that the companies now, according to IFRS 3, must identify and separate the in-tangible assets from the goodwill entry has made the due diligence process more rigor-ous. The acquisition process will therefore be more time-consuming and require more resources than before.</p> / <p>Syfte:</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att illustrera och analysera hur de nya, interna-tionellt harmoniserade, redovisningsreglerna IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 har påverkat de finansiella rapporterna hos företag noterade på Stockholmsbörsen och om de nya reg-lerna har haft en påverkan på dessa företags förvärvsprocess.</p><p>Metod:</p><p>Populationen från vilken författarna har tagit sitt urval i denna uppsats består av Stockholmsbörsens A-lista, samt O-listans Attract 40. Från dessa listor har ett slump-mässigt urval av 30 företag valts. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna använt den metodologiska triangulering, det vill säga använt flera forskningsmetoder. Först har en kvantitativ undersökning gjorts för att förstå hur de nya redovisningsreglerna påver-kat företagens finansiella rapporter. Detta har genomförts genom att undersöka årsre-dovisningar för åren 2004 och 2005. För att förstå hur dessa regler påverkat företagens förvärvsprocess har även en kvalitativ, enkätundersökning utförts.</p><p>Slutsats:</p><p>Den kvantitativa undersökningen visade att de nya redovisningsreglerna har haft en stor påverkan på företagens finansiella rapporter. Rörelseresultatet för de 30 fö-retagen i undersökning ökade med 9.54 procent eller 12.9 miljarder SEK på grund av redovisningsreglerna. Denna tendens visade sig också i företagens balansräkning där till-gångarna och det egna kapitalet ökade med över 7 miljarder SEK.</p><p>I den kvalitativa undersökningen visade det sig att företagens sätt att hantera de nya reg-lerna varierade stort. De företag som oftast var inblandad i förvärv är också de som har visat upp störst ansträngning för att anpassa sin förvärvsprocess efter de nya redovis-ningsreglerna IFRS 3, IAS 36 & IAS 38.</p><p>En faktor som en majoritet av företagen har gemensamt är att de har varit tvungna att anpassat sina standardiserade förvärvsmodeller på grund av de nya reglerna. Vidare så har det faktum att företagen enligt IFRS 3 måste identifiera och särskilja immateriella tillgångar från goodwill, bidragit till att göra företagens due diligence process mer omfat-tande och tidskrävande än innan de nya reglerna.</p>

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum.   Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t.   Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum. Studien undersöker inledningsvis om en nedskrivning kan härledas till rådande företagsekonomiska förhållanden, där vedertagna undersökningsmått baserat på nyckeltal beräknade från årsredovisningar används. Vidare undersöks om nedskrivning av goodwill kan kopplas till resultatmanipulerande åtgärder genom stålbad eller vinstutjämning. Dessa kompententer i studien undersöks utifrån befintlig metodik tillhandahållen genom likartad forskning, men som utförts på andra geografiska marknader. Slutligen testas även, baserat på en egenhändigt framtagen operationalisering, finanskrisens inverkan på nedskrivning av goodwill.   Vår studies statistiska moment innehåller binära regressionsanalyser som med ett antal förklarande variabler prövar vad som kan förklara om en nedskrivning äger rum eller inte, samt en multipel regression som söker determinanter för nedskrivningens storlek.   Studiens resultat påvisar ett signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och räntabilitet på totala tillgångar, vilket implicerar att bolag med sämre avkastning mer sannolikt kan komma att utföra en nedskrivning av goodwill. Även bolag med en hög andel goodwill i förhållande till totala tillgångar kan förväntas genomföra en nedskrivning, vilket visas genom ett signifikant positivt samband mellan beroende och förklarande variabel. Samma parameter, andel goodwill, kan även förklara storleken på en nedskrivning.   Vidare kan studien, genom statistisk signifikans, visa att nedskrivning av goodwill sker i samband med den resultatmanipulerande åtgärden stålbad, vilket innebär att bolag med ett redan dåligt resultat försämrar det ytterligare genom en nedskrivning. Att stålbadets motsats, vinstutjämning, förekommer som resultatmanipulerande åtgärd kan inte påvisas. Finanskrisens eventuella inverkan på vår beroende variabel kan inte styrkas.     Sammantaget visar studien att bolag med svag avkastningseffekt tenderar att oftare skriva ned goodwill än andra bolag, vilket eventuellt kan indikera att de följer de rekommendationer som standarden, IFRS, förespråkar. Indikationer på att resultatmanipulering genom stålbad förekommer på stockholmsbörsen kan också identifieras.

SammandragGoodwill har de senaste åren fått en allt mer betydelsefull roll i svenska bolag och utgör idag majoriteten av köpeskillingen vid ett rörelseförvärv. Rådande redovisningsstandarder lämnar en stor del av ansvaret för köpeskillingsallokering hos bolagen själva, något som tidigare studier visat ger utrymme för opportunistiskt agerande. Vi undersöker i denna studie 213 rörelseförvärv gjorda på den svenska marknaden under åren 2011-2013. Via en multipel regressionsanalys finner vi belägg för att rörlig ersättning till företagsledare baserad på kortsiktiga resultatmål, tenderar att leda till en högre allokering till goodwill i relation till immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Resultatet kan tolkas som att företagsledare maximerar resultatet ur ett kortsiktigt perspektiv i syfte att också maximera sin egen lön. Detta skapar en problematik då företagsledare som agerar i egenintresse försvagar de kvalitativa karaktäristika IASB efterstävar vid standardsättande. / Abstract Goodwill has over the last years gained a more influential role in Swedish corporations and accounts for a majority of the purchase price during an acquisition. Current accounting standards leave a substantial part of the responsibility of the purchase price allocation to the firms themselves, something that previous studies have found gives room for opportunistic behavior. We study 213 company acquisitions on the Swedish market during the years of 2011-2013. Through a multiple regression analysis we find that short-term compensations based on short-term financial results, tend to lead to a higher allocation to goodwill in relation to intangible assets. These findings could be interpreted as an indication of executives striving to maximize short-term results in order to also maximize their compensation. This creates a problematic situation since executives acting in self-interest diminishes the qualitative characteristics IASB endeavor when setting accounting standards.