Sammanfattning Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Andreas Byström Wilhelm Stenlund                        97/09/12            02/04/09 Titel: Goodwillnedskrivning, en jämförelse mellan noterade och onoterade  företag. Handledare: Aija Voitkane  Nyckelord: Goodwill, Goodwillnedskrivning, IFRS, IAS36, Informationsasymmetri, Opportunism, Marknad, Noterade företag, Onoterade företag. Frågeställningar: Vilka variabler påverkar hanteringen av goodwillnedskrivning?  Finns det skillnader mellan noterade och onoterade företag vad gäller variablernas påverkan på goodwillnedskrivning?  Syfte: Studien syftar till att undersöka goodwillhanteringen i noterade och onoterade företag för att bidra med eventuell kunskap om diskrepans i redovisningspraktik som styrs av möjligheter till opportunism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts, sekundärdata i form av årsredovisningar 2019–2021 har samlats in via databasen Retriever Business. Därefter har korrelations- och regressionsanalyser genomförts.  Slutsats: Studien konstaterar att det finns en positiv korrelation mellan att vara noterad och procentuell goodwillnedskrivning, samt att noterade företag jämfört med onoterade skriver ned högre andel av goodwill. I övrigt har inga signifikanta samband mellan de undersökta variablerna och goodwillnedskrivning upptäckts, varpå inga övriga skillnader mellan noterade och onoterade företag har kunnat konstateras. / Abstract Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Andreas Byström, Wilhelm Stenlund                   97/09/12              02/04/09 Title: Goodwillimpairment, a comparison between listed and unlisted companies.  Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Goodwill, Goodwillimpairment, IFRS, IAS 36, Informationsasymmetri,  Opportunism, Market, Listed, Unlisted.  Research Questions: What variables are considered to affect the management of goodwill impairment? Are there differences between listed and unlisted companies in terms of the variable's impact on goodwill impairment?  Purpose: The study aims to investigate goodwillimpairment in listed and unlisted companies to contribute with possible knowledge about discrepancy in accounting practice that is governed by opportunities for opportunism.  Method: This study is based on a quantitative research method where secondary data has been collected through the database Retriever Business, the data has been collected via annual reports for year 2019–2021. Descriptive statistics has been analyzed in combination with correlation- and regression analysis through Rstudio.  Conclusion: The study states that there is a positive correlation between being listed and percentage write-down of goodwill, and that compared to unlisted companies, listed companies write down a higher percentage of goodwill. Otherwise, no significant relationships between the examined variables and goodwill write-downs have been discovered, whereupon no other differences between listed and unlisted companies have been ascertained.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader mellan anglosaxiska och kontinentaleuropeiska företag gällande goodwillnedskrivningar och vilka kulturella dimensioner (Hofstede) som är signifikanta för företagens nedskrivningstendenser.  Metod: Studien använder en deduktiv ansats med fastställda hypoteser formulerade från tidigare forskning. Där signifikansen har undersökts med hjälp av en multipel regressionsanalys för att kunna fastställa om en hypotes accepteras eller förkastas.   Empiri: Empirin består av kvantitativ data insamlad från årsredovisningar hämtade från företag listade på respektive lands aktiemarknad.   Slutsats: Resultatet från studien har kunnat dra slutsatserna att det finns ett kulturellt inflytande inom osäkerhetsundvikande, individualism, maskulinitet och tillfredsställande. Dessutom kan resultaten påvisa att kontinentaleuropeiska företag skriver ned goodwill mer frekvent medan anglosaxiska företag skriver ned med större summor. / Purpose: The purpose of this study is to examine whether there are differences between Anglo-Saxon and Continental European companies within goodwill impairments and which cultural dimensions (Hofstede) that are significant for the companies impairment tendencies.  Methodology: The study employs a deductive approach with predetermined hypotheses formulated based on prior research. The significance has been examined through multiple regression analysis to determine whether a hypothesis is accepted or rejected. Empirical foundation: The empirical data consists of quantitative data from annual reports obtained from companies listed on the stock indices of their respective countries.  Conclusion: The study’s findings have led to the conclusion that there is a cultural influence within dimensions such as uncertainty avoidance, individualism, masculinity and indulgence. Furthermore, the results indicate that Continental European companies tend to impair goodwill more frequently, while Anglo-Saxon companies impair with larger amounts.

No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv. Tidigare, i samband med företags-förvärv, utfördes årliga planenliga avskrivningar på goodwillvärdet då värdet antogs ha be-gränsad livslängd. Efter införandet av IFRS 3, med dithörande IAS regler, måste numera goodwillvärdet prövas för nedskrivning minst en gång om året. En tydligare allokering av bolagens förvärvade övervärden till de immateriella tillgångsposter och till goodwillposten blev, den 1 januari 2005, därmed ett krav.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de listade bolagen på Stockholmsbör-sen allokerat sina förvärvade övervärden på goodwill respektive immateriella tillgångsposter samt förklara varför de valt att allokera övervärdet på detta vis.</p><p>Metod: En kvantitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt har tillämpats i denna studien då författarna har som avsikt att påvisa statistiska samband mellan urvals-grupper, med utgångspunkt i redan befintlig redovisningsteori. Utifrån tre hypoteser som härstammar ur Positive Accounting Theory (PAT), har ett icke- parametriskt Mann-Whitney U-test använts för att testa hypotesernas signifikans. För att utse urvalsgrupperna för hypotesprövning tillämpades ett icke-slumpmässigt urval av bolagspopulationen från Stockholmsbörsen. Eftersom bolagen är indelat i Small Cap, Mid Cap och Large Cap listor, valde författarna att undersöka 25 bolags årsredovisningar inom varje storlekskategori.</p><p>Slutsats: Författarna fann att bolagen, oavsett bolagsstorlek, tenderade att allokera mer av sitt övervärde till goodwill än till immateriella tillgångar. Orsaken till dessa allokeringar kan vara så såväl tvingande till följd av IFRS 3:s uppdelningskrav eller subjektiva, då bolagen tillämpat redovisningsmetoder för att antingen öka eller minska vinsten. Alla tre hypoteser-na förkastades i varje bolagsstorlekskategori vilket påvisar att det inte fanns något signifi-kant samband med att en av urvalsgrupperna skulle allokera mer av övervärdet till en speci-fik tillgångspost än den andra urvalsgruppen. Hypoteserna förkastades dock endast margi-nellt för skuldsättningsgradshypotesen bland Small Cap bolag samt hypotesen för politiska kostnader bland Mid Cap bolagen. Det kan tänkas att det med ett annat bolagsurval kan ha funnits koppling mellan bolagens allokeringsbeslut och det subjektiva beslutsutrymme som representeras av PAT. Därigenom kan det antydas att dessa bolagen, för att förbättra sina möjligheter till ökad belåning trots hög skuldsättning, valt redovisningsmetoder som höjt vinsten eller försökt undvika politisk granskning genom att anta metoder som tenderar att sänka årets resultat.</p>

In 2001, the FASB (Financial Accounting Standard Board) introduced accounting regulations SFAS 141 and SFAS 142 to improve the relevance, representational faithfulness, and comparability of financial reporting. The new standards have profoundly changed the accounting for business combinations and goodwill under US GAAP by requiring reporting entities to no longer amortize goodwill over its expected useful life, but to test for impairment annually. However, the new regulation has met sharp criticism for creating a scope for high levels of managerial discretion which may be exercised opportunistically in the accounting for goodwill. This study examines whether the proportion of purchase price allocated to goodwill differs between public and private acquisitions. We try to answer this question by carrying out a quantitative study on 481 observations, between the period of 2001 to 2005 by studying the relationship between acquirer type (Public vs. Private) and target firm characteristic on goodwill allocated, and we find the following results: 1) Public acquirers allocate higher levels of goodwill in comparison to private acquirers. (2) Market-to-book values of private target firms are not positively correlated with recorded goodwill levels.

The topic of this thesis is " Protection of goodwill of a legal entity". It is an issue which deserves an attention, but seldom can man find any legal literature or essays on this topic, especially in comparison with the sphere of protection of personal rights. As the modern age moves ahead, there are more legal entities and also it is much easier to affect the right to goodwill of a legal entity and the encroachments are becoming more frequent. Due to the tense wording of the Sentence 19b of the Act No. 40/1964 Coll., Civil Code, as amended, it is necessary to follow the practice of the courts to describe this topic. So it is in this thesis, which is primarily based on the judgements of the courts, especially from the decisions of the Supreme Court of the Czech Republic. The other sources, I used in this thesis, are the commentaries and other legal literature. The aim of this thesis is to describe what exactly is goodwill, how a person can interfere into the right to goodwill, in which circumstances the person will not be liable for the unjustified encroachment, and if it is found, that the person is liable for the unjustified encroachment, how can the legal entity defend its rights before the court. The thesis is divided into eight chapters, from which the first and the last ones are introduction...

The standard concerning the impairment testing for goodwill is often considered to be one of the most difficult standards in IFRS to comply with, which is largely due to the subjective and complex nature of the standard. Despite, the obvious issues with the standard it has remained fairly unaltered since its implementation back in 2005. The purpose of this research was to investigate to what extent companies listed on NASDAQ OMX Stockholm comply with the disclosure requirements in IAS 36, paragraph 134. This research also intended to answer whether there is an association between the companies’ compliance level and certain company characteristics, more specifically company size, profitability, goodwill intensity and industry type. The study also considered how time affected the compliance level. We devised hypotheses for each of the company characteristics, and these were formulate with both previous research and theory in mind. The theories that were utilized in this study were the agency theory, the political cost theory and the cost-benefit theory. The hypotheses that lacked a concrete linkage to one of the theories were instead justified using the reasoning’s found in pre-existing disclosure studies. The necessary data was collected from companies’ annual reports, which we accessed from either Business Retriever or directly from the companies’ official websites. An own interpretation of IAS 36, paragraph 134 was made in order to able to assess each company on equal terms. The collected data was then transferred to a disclosure index in order to get a compliancy score for each company investigated. The empirical findings of this research showed that two out of five hypotheses were significantly associated with the companies’ compliance level. The analysis rejected hypotheses related to profitability, goodwill intensity and industry type. The findings however showed that both year and company size are associated with the compliance level. The positive association between compliance and year, implies that compliance increases as companies get more accustomed to the standard. The findings further suggest that larger companies comply better with standard because they are under more political pressure and more inclined to please their stakeholders.

SAMMANFATTNING   Titel: Hur påverkar goodwillnedskrivningar företags kreditbetyg? - en kvantitativ undersökning av europeiska företag   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Danilo Jovanovic och Sven Nelson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2019 - juni   Syfte: År 2005 blev tillämpningen av IASB:s kontroversiella och värdebaserade redovisningsstandard IFRS obligatorisk för europeiska noterade bolag, genom en förordning antagen av Europarlamentet. Med tiden har allvarlig kritik kommit att riktats mot utformningen av standarden, då den inbegriper en hög grad subjektivitet i samband med goodwillnedskrivningar. Samtidigt har obligationer kommit att utgöra en allt viktigare finansieringskälla för europeiska företag. Syftet med studien är att undersöka om goodwillnedskrivningar, enligt standarden IAS 36, har någon påverkan på företags kreditbetyg.   Metod: Studien utförs i positivistisk vetenskapstradition med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi som innefattar åren 2013-2017. Sekundärdata för listade europeiska företag (exkl. UK) har inhämtats från Thomson Reuters Datastream och Thomson Reuters Eikon. Urvalet består av 76 företag. Hypotesen testas genom en regressionsanalys med ordered logit modellen i programmet IBM SPSS Statistics 24.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet från studien bekräftar att goodwillnedskrivningar har en negativ påverkan på företags kreditbetyg. Slutsatsen medför därmed att sambandet även gäller i en europeisk kontext där man tillämpar redovisningsstandarden IAS 36. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till redovisningslitteraturen genom att komplettera ett forskningsgap rörande faktorer som påverkar kreditbetyg, och om en faktor som karaktäriseras av subjektivitet får genomslag på kreditbetyg. Studien bidrar även till redovisningslitteraturen genom att fylla forskningsgapet rörande sambandet mellan goodwillnedskrivningar enligt IAS 36 och kreditbetyg. Studien lämnar även ett praktiskt till  obligationsemittenter, investerare och redovisningsupprättare för bättre beslutsfattande.   Förslag till fortsatt forskning: Då ett företags kreditvärdighet är multidimensionellt, begränsas studien av de utvalda företagsspecifika faktorerna. Även avgränsningen mot ett specifikt geografiskt område, tidsperiod och företagskaraktäristik utgör en begränsning. De förslag studien lämnar till fortsatt forskning utgörs av att basera framtida studier på en diversifierad geografisk kontext, för att undersöka möjligheten att generalisera de aktuella resultaten. Ytterligare förslag är att studera kreditbetygets påverkan av andra företagsspecifika faktorer, för att skapa en större förståelse för en multidimensionell bedömning av företags kreditvärdighet.   Nyckelord: IAS 36, goodwillnedskrivning, kreditbetyg. / Abstract   Title: How does goodwill impairments affect companies bond rating? - A quantitative study of European companies   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Danilo Jovanovic and Sven Nelson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2019 - June   Aim: The application of IASB’s controversial and fair value-based standard of accounting, IFRS, became mandatory for listed European corporations through a statue passed by the European parliament in 2005. A severe criticism has been aimed at the framing of the standard throughout the years, due to the high degree of subjectivity in connection to goodwill impairments. In parallel, bonds have grown to become an even more significant source of finance for European companies. The aim of this thesis is to examine whether goodwill impairments, in accordance with IAS 36, have an impact on companies’ bond ratings.   Method: The study is conducted in the positivist tradition with a hypothetical-deductive research approach. The study has a quantitative research strategy including the years 2013-2017. Secondary data for the listed European companies (not including UK) have been collected using Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters Eikon. The sample consists of 76 companies. The hypothesis is tested by using a regression analysis with the ordered logit model in IBM SPSS Statistics 24.   Result &amp; Conclusions: The result from the study confirms that goodwill impairments have a negative impact on companies’ bond ratings. Therefore, the study reaches the conclusion that the relationship also applies in a European context where the accounting standard IAS 36 is applied.   Contribution of the thesis: This thesis contributes to present accounting literature by filling a gap regarding how company factors affect bond ratings. This by its specific focus on the subjective characteristics of a factor and its impact on bond ratings. Furthermore, this study contributes to the literature by examining the relation between goodwill devaluation according to IAS 36 and bond ratings, and by contributing to practicians such as bond issuers, investors and standard setters for improved decision.   Suggestions for future research: As the creditworthiness of a company is multidimensional, this study is limited by focusing on specific company factors. The study is also limited geographically, time periodically and company characteristically. This thesis proposes further research by basing future research on a more diversified geographical context. This to enable the exploration of possibilities to generalize relevant results and findings. Further suggestions would be to study how other company factors affect the bond rating, to create a more profound understanding of the multidimensional assessment of a companies’ credit reliability.   Key words: IAS 36, goodwill impairment, bond ratings.

Förvärvad goodwill är en immateriell tillgång som uppstår vid ett rörelseförvärv, i redovisningen hos det förvärvande företaget. Detta om köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Denna tillgång får redovisas i balansräkningen, enligt både K3 och IFRS. Historiskt sett har det varit en stor variation mellan länder angående redovisningen, och även kring hur goodwill hanteras. Det återstår fortfarande skillnader mellan nationella och internationella regelverk, angående goodwillpostens värdeminskning. Större svenska onoterade företag kan välja att redovisa enligt antingen K3 eller IFRS, och dessa regelverk har olika värdeminskningsmetoder för tillgången; avskrivning kontra nedskrivning. I detta arbete undersöks hur dessa metoder skiljer sig åt. Värdeminskningens påverkan på företagets rapporter undersöks också. Dessa rapporter, i sin tur, utgör en del av investerarnas beslutsunderlag. Arbetet undersöker även de eventuella signaler som företaget sänder ut i samband med redovisningen kring goodwillposten. Egenkonstruerade typfall har skapats för att påvisa regelverkens skillnader. Dessa typfall har applicerats på ett fiktivt företag, vars omsättning och kostnader hålls konstanta, för att tydliggöra värdeminskningsmetodernas påverkan. Det fiktiva företaget, och konsekvenserna av metoderna, har observerats under fem år. Utifrån företagets finansiella rapporter kan aktuella nyckeltal beräknas. Med hjälp av signalteori, de båda regelverken, de konstruerade typfallen samt framräknade nyckeltal kan en analys genomföras för att bedöma vilka signaler hanteringen av goodwill sänder ut till investerarna. Resultatet av denna studie visar att regelverkens olika metoder, för hanteringen av goodwillpostens värdeminskning, skiljer sig kraftigt åt. K3:s metod kan uppfattas som en enklare strategi, medan IFRS:s metod är betydligt mer komplicerad och kräver mer från företaget i form av tid, kapital och resurser. Vidare illustrerar studien påverkningarna som värdeminskningsmetoderna medför, både på de finansiella rapporterna och på företagets nyckeltal. Det här, i sin tur, leder till att investerarna, givet det regelverk som företaget följer, får tillgång till skiftande mängd information som även kan vara av varierande kvalitet.