Universiẗat, Diss., 2005--Frankfurt (Main).

Sedan år 2005 måste samtliga svenska börsnoterade företag presentera sin finansiella information samtredovisningen av densamma i enlighet med standarden IFRS. Detta har resulterat i att företagsledningenssubjektiva tolkningar, något som skapat möjligheter för ledningen att påverka redovisningen. Detta kanförklaras genom Agency Theory och Positive Accounting Theory, vilka beskriver att ledningen antas ageraopportunistiskt, i syfte att maximera sin egennytta. Ledningen tenderar att manipulera företagsredovisning, varav goodwill kan användas som en resultatjusterare.Denna studie belyser hur ledningens handlingsutrymme påverkar företags redovisning av goodwill,betingat av den organisatoriska nivån. Studiens hypoteser formas utifrån organisationsnivåns olikafaktorer, vilka även testas för att se hur faktorerna påverkar företags redovisning av goodwill. För attundersöka studiens syfte används en positivistisk forskningsfilosofi och därmed kvantitativforskningsdesign, vilket präglas av en deduktiv ansats. Insamling av data har åstadkommits via företagsårsredovisningar, något som sedan sammanställts.Studiens resultat indikerar att ju högre skuldsättning och starkare ägarkoncentration, desto mindregoodwill redovisar ledningen. Har företag en låg skuldsättning och svag ägarkoncentration leder det tillökat handlingsutrymme och därmed en potentiellt högre andel redovisad goodwill.Studien bidrar till insikt kring hanteringen av goodwill och att ledningens handlingsutrymme har enpotentiell inverkan på redovisningen av goodwill. Dessutom tillför studien kunskap för vilka faktorer sompåverkar företags redovisningsval. Avslutningsvis bidrar uppsatsen till ökade möjligheter att jämförastudiens resultat med tidigare studier, vilket kan resultera i att ägarna kan få mer kännedom om hur debäst reducerar ledningens handlingsutrymme och dess opportunistiska beslut. / Since year 2005 all Swedish listed companies has to present their financials and accountingaccording to the standard IFRS. This has allowed the management to make subjectiveinterpretations, which in turn has elaborated opportunities to influence the accounting. Thosepossibilities can be explained by Agency Theory and Positive Accounting Theory, which presumethe management acting opportunistically, in order to maximize self-interest. Management tend tomanipulate companies accounting, whereof goodwill can be used as an adjuster of results.The thesis disambiguate how management discretion affect companies accounting of goodwill,contingent of the organizational level. The thesis hypothesis elaborates thru factors of theorganizational level, which are also tested in order to see how the variables affect businesscorporations accounting of goodwill. A positive research philosophy is used in order to analyze thethesis purpose. The data collection has been accomplished using the company's annual reports.The thesis results indicates that the higher debt and stronger concentration of ownership, the lessamount goodwill is accounted. If companies has a lower debt and weaker concentration ofownership, it increases management discretion and thereby a potentially higher amount of goodwill.The thesis contribute to knowledge about managing goodwill and that management discretion hasa potentially impact on the accounting of goodwill. Finally, the thesis contributes to increasedopportunities to compare the thesis results with previous studies, which may result in the ownersbeing able to get more knowledge of how they best reduce management discretion and itsopportunistically decisions.

Syftet med examensarbetet är att granska vilka värdeförändringar införandet av IFRS 3 fått för redovisningen av goodwill. I min uppsats har jag använt mig av en kvantitativ metod, där årsredovisningar har granskats från fyra olika företag inom bankbranschen. Uppsatsen har en deduktiv ansats.Årsredovisningarna har studerats vartannat år under tidsperioden 1997 till 2017. Datamaterialet har sedan ställts samman i summeringstabeller för de enskilda bolagen och för den gemensamma branschen, där ett medelvärde togs fram. Summeringstabellerna användes för att göra datamaterialet mer överblickbart. Värdena från summeringstabellerna användes slutligen i ett t-test. I t-testet ställdes värdena före och efter införandet mot varandra för att se om ett samband fanns för införandet av IFRS 3 och ökande goodwillposter. Resultatet från t-testet blev att endast ett av de fyra undersökta bolagen hade ett samband mellan ökande goodwillposter och införandet av IFRS 3, således har tre av fyra bolag inget samband.Bidraget från min uppsats är en översikt om hur den generella värdeförändringen för svenska banker varit i och med införandet av IFRS 3, utifrån de redovisade värdena för goodwill. / The purpose of this study is to review possible value changes on corporate goodwill due to the adoption of IFRS 3. In my study I have a quantitative method, annual accounts from four different companies in the Swedish bank industry have been reviewed. The study has a deductive approach.The annual accounts have been reviewed every other year within the period 1997 to 2017. The data has been summarized in tables for each company and for the joint industry. The tables were used to make the data become more transparent. Finally, the data has been used in a t-test. In the t-test the values from before and after the adoption was compared, to see if there is a connection between the adoption of IFRS 3 and increasing goodwill. The final result from the t-test indicated that only one out of the four reviewed companies showed a connection between increasing goodwill and the adoption of IFRS 3, thus, three of four companies showed no connection.The contribution from my study is an overview of how the general value change has been for Swedish banks due to the adoption of IFRS3, based on the reported values of goodwill.

O presente trabalho tem como objetivo principal demonstrar que parcela da base de depositantes de instituições financeiras que se utilizam de depósitos (a prazo e a vista) como fonte de financiamento das suas atividades, identificada pelos depósitos estáveis, representa um ativo intangível da instituição depositária. Esse ativo intangível decorrente dos depósitos estáveis, quando passível de identificação específica, explica parte do goodwill da instituição depositária, pelo fato do goodwill ser um ativo residual dependente principalmente da avaliação da empresa como um todo. Sendo o valor do goodwill determinado pela diferença entre o fair value da entidade como um todo, como um ativo único em continuidade, e a soma algébrica dos fair values dos ativos líquidos identificáveis dessa entidade, à medida que novos ativos antes não contabilizados são identificados, está-se explicado a natureza do goodwill, assim como está-se auxiliando na sua atribuição de valor. Portanto a identificação de mais um ativo intangível das instituições financeiras implica na identificação de parcelas componentes do goodwill, que englobava esse ativo intangível antes da identificação do ativo intangível, assim como também implica na explicação econômica de parte do goodwill. Para que o objetivo pudesse ser alcançado, comparou-se as características econômicas e contábeis dos ativos, dos ativos intangíveis e do goodwill com as características econômicas e contábeis dos depósitos estáveis, chegando-se à conclusão de que tais depósitos representam um ativo intangível, identificável em separado e passível de registro contábil. O registro contábil desse ativo intangível nas demonstrações contábeis utilizadas para fins de publicação é atualmente possível somente quando a instituição depositária tiver sido objeto de compra por outra entidade. Caso isso não tenha ocorrido, alternativamente pode-se fazer uso do ativo intangível para fins de controle gerencial. O trabalho também apresenta um caso real de avaliação dos depósitos estáveis como forma de corroborar a possibilidade de identificação e avaliação do ativo intangível decorrente desses depósitos. / The main objective of the present work is to demonstrate that a part of the depository base of financial institutions that make use of (time and demand) deposits as a source of funding for their activities, which is identified by stable deposits, represents an intangible asset of the depositary institution. When its specific identification is possible, this intangible asset, which results from the stable deposits, explains a part of the goodwill of the depositary institution, considering that goodwill is a residual asset that mainly depends on the valuation of the company as a whole. As the value of goodwill is determined by the difference between the fair value of the entity as a whole, that is, as a unique asset in a going concern, and the algebraic sum of the fair values of the entity’s identifiable net assets, to the extent that new assets are identified, which were not recorded before, the nature of goodwill is explained and its value attribution is enhanced. Hence, the identification of another intangible asset in the financial institutions implies the identification of new parts of the goodwill, which incorporated this intangible asset before the identification of the intangible asset, as well as the explanation of the economic nature of goodwill. To achieve this goal, the economic and accounting characteristics of assets, intangible assets and goodwill were compared to the economic and accounting characteristics of the stable deposits, which led to the conclusion that those deposits represent an intangible asset, which can be identified separately and can be registered in the accounting records. The accounting record of this intangible asset in the financial statements, which are used for publication, is only possible nowadays when the depositary institution has been the target of a purchase by another entity. In case this has not happened, the intangible asset can alternatively be used for management control. The present work also presents a real case of stable deposit valuation, so as to corroborate the possibility of identification and valuation of intangibles resulting from the stable deposits.

Dans le contexte économique mondial, l’économie virtuelle et le capital immatériel sont le champ privilégié de la création de valeur, de la différenciation et des gains de productivité. A l'échelle macro-économique c'est le principal moteur d’une croissance aux facteurs nouveaux. Le rôle croissant du capital immatériel pose aussi le problème de sa mesure par de nouveaux indicateurs pertinents, sa valorisation (monétaire et qualitative), son appréciation par les parties prenantes et de son influence sur la compétitivité. D’où notre proposition d’une normalisation ISO et d’un tableau de bord stratégique (prospectif) dans cette thèse. La situation actuelle de pilotage et de sa valorisation n’est plus satisfaisante. D’abord parce que les états financiers ne donnent qu’une valorisation partielle du capital immatériel. Ensuite parce qu’il n’existe ni de définition claire du concept ni de méthode reconnue et partagée pour assurer son pilotage. Enfin, en matière de valorisation et de reconnaissance, si les marchés financiers intègrent d'ores et déjà le capital immatériel dans la valorisation des entreprises, ils ne sont plus efficients car d’autres éléments comme la spéculation mondiale ont une incidence sur les cours des actions. Donc, la valeur de marché ne fournit pas de détail sur les composantes du capital immatériel (humain, marque, recherche et développement, brevets etc.), indispensable au pilotage dans ces économies de plus en plus virtuelles. / In the global economy, the virtual economy and intellectual capital are the privileged field of value creation, differentiation and productivity gains. At the macro level is the main engine of growth to new factors. The growing role of intangible capital also the problem of its measurement by new relevant indicators, its valuation (monetary and quality), its appreciation by stakeholders and its influence on competitiveness. Hence our proposal of an ISO standardization and an array of strategic edge (forward) in this thesis. The current situation steering and its valuation is no longer satisfactory. First, because the financial statements give only a partial valuation of intangible capital. Then because there is no clear definition of the concept or method recognized and shared to ensure its control. Finally, in terms of valuation and recognition, if financial markets already integrate and intangible capital already in the valuation of companies, they are more efficient because other factors such as global speculation affect the prices of actions. So, the market value does not provide details on the components of intellectual capital (human, brand, research and development, patents etc.), essential for driving in these economies increasingly virtual.

Bakgrund: IFRS 3 togs fram för att öka transparensen i de finansiella rapporterna genom att i högre grad särskilja immateriella tillgångar från goodwill och därmed höja informationsvärdet och beslutsanvändarbarheten för användare av de finansiella rapporterna. Ur ett svenskt perspektiv har dock inte IFRS 3 fått det genomslag IASB önskat, och det är därför av intresse att försöka förklara vilka revisorsspecifika faktorer som har en påverkan på hur IFRS 3 tolkas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängden allokerad goodwill vid rörelseförvärv enligt IFRS 3. Metod: Genom ett eklektiskt angreppssätt och deduktion försöker vi förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängd allokerad köpeskilling till goodwill vid rörelseförvärv. Sekundärdata används och studien är av tvärsnittsdesign. Resultat: Resultatet visar att byråtillhörighet samt revisorns geografiska placering har påverkan på goodwillredovisningen. De företag med KPMG som revisionsbyrå har en lägre andel av köpeskillingen hänfört till goodwill, och likaså för de företag som är kunder hos de mindre kontoren. Kunskapsbidrag: Genom att försöka förklara vilka faktorer som påverkar goodwillredovisningen bidrar studien med kunskap till området kring vad som påverkar, eller inte påverkar, tolkningen av IFRS 3 på en revisorsspecifik nivå. Studien visar att byråskillnader existerar och har påverkan i hur IFRS 3 tillämpas samt att det studien bidrar med ett nytt perspektiv kring teorin om att större kontor är mer oberoende av sina klienter. / Background: IFRS 3 was brought to the accounting practice to increase transparency in the financial reports by separating intangible assets from goodwill to a higher degree and thereby increasing the informational value and decision usefulness for users of the financial reports. However, IFRS 3, from a Swedish perspective, has not had the impact that was wished for by the IASB, and hence it is of interest to try to explain which auditor specific factors that have an impact on the interpretation of IFRS 3. Purpose: The purpose of this study is to explain which auditor specific factors that affects the amount of the purchase price allocated to goodwill in case of acquisitions according to IFRS 3. Method: By using an eclectic approach with multiple theories and a deductive method we are trying to explain which auditor specific factors that affects the allocation of the purchase price to goodwill in case of acquisitions. The study uses secondary data and the study is of cross-sectional design. Result: The results indicate that factors that affect the allocation of the purchase price to goodwill are the auditor’s geographical location and to which bureau the auditor belongs to. Clients to KPMG experience a lower allocation of the purchase price to goodwill compared to its branch colleagues. The same result is shown for smaller offices. Contribution: By trying to explain which factors that affect the allocation of the purchase price this study contributes with knowledge regarding which factors do, or do not, affect the interpretation of IFRS 3 on an auditor specific level. The study shows that differences between bureaus exists and has an impact on how IFRS 3 is applied in practice. It also debates earlier theory stating that bigger offices should be less dependent on its clients which we find no evidence of. Instead we find that smaller offices are less dependent and thus producing audits with higher quality.

Sammanfattning Bakgrund och problem:Införandet av de nya internationella redovisningsstandarderna, som bland annat IFRS 3,innebär att de systematiska avskrivningar av goodwill ersattes med en årlig prövning avnedskrivningsbehovet. Den tidigare forskningen har visat på att goodwillposterna ökat ochnedskrivningarna har minskat efter införande av IFRS. En lågkonjunktur till följd avCovid-19 borde indikera på ett ökat nedskrivningsbehov av goodwill bland vissa företag,eftersom goodwills verkliga värde prövas utifrån rådande marknad. En kombination av dettaovannämnda föranledde studien till dess syfte. Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur nedskrivningarna skiljer sig, före och under Covid-19pandemin för de svenska börsnoterade företagen. Metod:I studien har en utvärderingsmetodik använts i kombination med en kvantitativ strategi. Databestår av information från företagens räkenskaper som har hämtats från databasen ORBIS ochföretagens årsredovisningar. Studiens hypoteser har testats med varians- ochregressionsanalyser. Resultat och slutsats:Det som denna studie har testat var om det fanns skillnad i goodwillnedskrivningar mellanåren och mellan branscher. Därefter testades om nedskrivning kunde ha ett samband medaktiekursen som har påverkats betydande under tidigare finanskriser. Resultatet i studienvisade inga skillnader i totala goodwillnedskrivning mellan åren 2019, 2020 och 2021.Däremot fann studien skillnader i nedskrivningar mellan branscher under 2019 och 2021.Vidare visade resultatet inget signifikant samband mellan nedskrivning och aktiekurs. Förslag till fortsatt forskning:Denna studie undersökte på kort sikt, hur nedskrivningar skiljer sig mellan åren för svenskabörsnoterade företag med anledning av Covid-19. Förslag till fortsatt forskning på ämnet äratt inkludera fler år och fler länder, för att kunna se de långsiktiga effekterna pågoodwillposten under, men även efter pandemin.Nyckelord:Goodwill, IAS 36, nedskrivning, Covid-19, IFRS

Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering. / Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.

Denna studie undersöker företagsspecifika ekonomiska faktorer och opportunistiska incitamentrelaterade faktorer hos företagsledare som är bestämmande för aktualisering av goodwillnedskrivning i den svenska kontexten. År 2005 implementerade International Accounting Standard Board principbaserade riktlinjer avseende redovisning av goodwill enligt IAS 36 mot tidigare systematiska avskrivningar av goodwill. Implementeringen avsåg att förbättra redovisning av goodwill genom att förse användarna av finansiella rapporter med mer värderelevant information avseende tillgångens underliggande prestation. Dock har det nya principbaserade reglementet kritiserats av forskare mot bakgrund av diskretionen som medföljer av IAS 36 vid nedskrivningsprövningar som kan ge upphov till opportunistiska incitament hos företagsledare. Undersökningen avgränsas till Nasdaq Stockholm i betraktande av att tidigare forskning visat inkonsekventa forskningsresultat avseende vilka faktorer som är bestämmande för goodwill nedskrivning samt att det föreligger få empiriska belägg och olika argument inom redovisningslitteraturen. Undersökningen utgörs av totalt 285 företag på Nasdaq Stockholm över fem undersökningsår, vilket efter täckningsfel och bortfall resulterar i 1090 företagsobservationer. Det empiriska resultatet tyder att företagsledare i den svenska kontexten under diskretionen som medföljer av IAS 36 agerar opportunistiskt för att uppnå eftertraktade resultat vid nedskrivningsprövningar, specifikt vid positionsbyte av den verkställande direktören och resultatutjämning vid abnormt höga resultat, och inte fullständigt följer företagsspecifika ekonomiska kriterier som följer av IAS 36 vid bedömning av kassagenererande enheters återvinningsvärde. Det subjektiva utrymmet vid nedskrivningsprövningar medför praktiska och teoretiska implikationer för användare av finansiella rapporter, utövare och normgivare. / This study examines factors associated to business specific characteristics and factors associated to opportunistic incentives by executives that are determining for actualization of goodwill impairment losses in the Swedish context. In 2005, the International Accounting Standard Board implemented principle-based guidelines regarding the recognition of goodwill in accordance with IAS 36 against previously systematic amortization of goodwill. The implementation was issued to improve the recognition of goodwill by providing users of financial reports with more value-relevant information regarding the asset's underlying performance. However, the new principle-based regulations have been criticized by researchers considering the discretion that follows with IAS 36 in impairment tests that may give rise to opportunistic incentives on the part of executives. The study is limited to Nasdaq Stockholm, owing to previous research showing inconsistent results regarding the factors that determine goodwill impairment losses and that there are few empirical evidence and different arguments in the accounting literature. The survey consists of a total of 285 companies on Nasdaq Stockholm over five examination years, which after coverage errors and omissions results in 1090 observations. The empirical result indicates that executives in Sweden under the discretion that are incorporated with IAS 36 act opportunistically to achieve coveted results in impairment tests, specifically in the change of position of the CEO and in managing of earnings by equalizing results in periods of abnormally high results, and do not fully follow business specific financials criteria that follows from IAS 36 when assessing the recoverable amount of cash generating units. The subjective scope of impairment tests entails practical and theoretical implications for users of financial reports, practitioners and normsetters.

Från år 2009 till år 2021 har den totala mängden goodwill för alla svenska börsnoterade bolag ökat från 490,4 miljarder kronor till 1 166,9 miljarder kronor, medan nedskrivningarna legat på en konstant låg nivå. Enligt regelverket IAS 36 är inflation, räntor och marknadsutsikter betydande faktorer som ska tas i beaktande vid värderingen av goodwill. Med hänsyn till det förändrade makroekonomiska läget som varit under år 2022, ämnar uppsatsen att undersöka om nedskrivningar av goodwill år 2022 skiljer sig från åren 2009–2021, samt vad som kan förklara de nedskrivningar som gjordes år 2022. För att besvara syftet användes en deskriptiv analysmetod för att samla in och analysera data för perioden 2009–2022, och för att kunna förklara nedskrivningarna som gjordes år 2022 genomfördes en fallstudie. Genom att sammanföra resultaten från de två analyserna kunde uppsatsens syfte besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Populationen för den deskriptiva analysen gällande skillnader i nedskrivningar är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som redovisar goodwill. Populationen för fallstudien är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som genomfört en nedskrivning av goodwill år 2022. Uppsatsens resultat visar att ett företag har gjort en rekordstor nedskrivning år 2022 som är större än något annat års totala nedskrivning. Exkluderas detta företag finns det ingen större skillnad i nedskrivningarna år 2022 jämfört med åren 2009-2021. Företagen motiverar att deras nedskrivningar år 2022 huvudsakligen beror på förändringar i både den makroekonomiska miljön och i deras marknadsförutsättningar. Även om dessa förklaringar överensstämmer med regelverket, tyder resultaten på att företagen använt olika redovisningsval för att uppnå önskade resultat, vilket bekräftar det som tidigare forskning kommit fram till. Detta indikerar att företag fortsatt kan använda subjektiva bedömningar för att uppnå önskade resultat, trots betydande makroekonomiska förändringar år 2022. / From 2009 to 2021, the total amount of goodwill for all Swedish listed companies has increased from SEK 490.4 billion to SEK 1,166.9 billion, while impairments have remained consistently low. According to the IAS 36 framework, inflation, interest rates, and market outlook are significant factors to consider when valuing goodwill. Considering the changed macroeconomic conditions experienced in 2022, this paper aims to investigate whether impairments of goodwill in 2022 differ from the years 2009-2021, as well as identify the reasons behind the impairments made in 2022. To address the research purpose, a descriptive analysis method was used to gather and analyze data for the period of 2009-2022. Additionally, a case study was conducted to explain the impairments observed in 2022. By combining the results from both analyses, the research objective was accomplished through the utilization of previous research and theoretical perspectives. The population for the descriptive analysis regarding differences in impairments consists of Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that reported goodwill. The population for the case study comprises Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that have performed impairments of goodwill in 2022. The results of the essay reveal that one company has made a record-breaking impairment in 2022, surpassing the total impairments of any other year. However, when excluding this particular company, there is no significant difference in impairments observed in 2022 compared to the years 2009-2021. The companies justify their impairments in 2022 primarily based on changes in both the macroeconomic environment and their market conditions. Although these explanations align with the regulatory framework, the results indicates that the companies have used different accounting choices to achieve desired outcomes, which confirms findings from previous research. This indicates that companies are able to use subjective assessments to achieve desired results, despite the significant macroeconomic changes in 2022.