The aim of this study is to analyse how the Hebrew word heart, לב, is used in the Old Testament: as an expression of the intellect, emotions, actions – all of those or only the intellect. The study also aims to see if the author, or groups of authors of the different texts where לב appears affect the use of the word. I work inductively with a lexical invention of the texts and I do an analysis on some different text to see if there are any differences.

Jona bok är inte bara en av Bibelns mest välkända berättelser utan är också en del avvärldslitteraturen. I den bibliska uppdelningen tillhör boken de så kallade skriftprofeterna ochtolkas således som en profetisk text. Trots detta skiljer sig boken från Gamla testamentetsövriga skriftprofeter då Jona bok snarare är en berättelse om en profet än en samling avprofetens ord (Andersson et al. 2003:163; Childs 1979:422). Dessutom kallas Jona aldrigprofet i boken och hans uppdrag är inte att predika för Israel utan för invånarna i denMesopotamiska staden Nineve. Detta är något som Jona motsätter sig vilket resulterar i ettmisslyckat flyktförsök från Gud och slutligen Bibelns kortaste och mest effektiva predikan(Nogalski 2018:210). Till skillnad från övriga skriftprofeter så är berättelsen dessutom skriveni prosaform istället för småprofeternas igenkännande poesi, med undantag för 2:3-10 vilket ären psalm (Achtemeier 1996:255). Inbrytandet av denna psalm har i forskningen kring Jonabok varit mycket omdiskuterad, och det är om denna psalm som min uppsats kommer atthandla.

This thesis consists of a redaction-critical analysis of Exodus 24:1-11. It is obvious that v 1-2; 9-11 and v 3-8 are originating from different narratives and hence the different sections shall be treated separately in the thesis. The redaction critical process is made difficult by the fact that there are many different traces of several theological traditions in the passage. One explanation of this is that chapter 24 is taking place where the narrative of Exodus is turning. At first, the chapter is giving an account of the escape from Egypt and the life in the wilderness, and thereafter, it turns to tell about the preparations for the arrival in Canaan. Yet another difficulty with the understanding of the section, from the point of redaction criticism that is shown in the analysis of the thesis, are the appearances of an unique blood ritual and an unique theophany, that both are lacking parallels. The final result of the thesis is that Exodus 24:1-11 is processing both an end to the previous part of Exodus, as well as the introduction of the beginning of the next chapter. Verses 3-8 constitute the end of the life in the wilderness through the making of the covenant and are reinforcing the change of the people, who have formerly been doubting JHVH, but now are turning into a holy nation. The origin of these verses is difficult to establish, but there are traces of a deuteronomistic redaction. Verses 1-2; 9-11 are rather building up to the introduction of the religious system, later to be established in chapter 25, in which the themes of priesthood and the temple are actualized, which in turn suggests a priestly redaction.

The idea of fearing God is a basic and fundamental concept in the Old Testament theology. However, the idea is often misunderstood or associated with mixed thoughts and emotions. There are two main reasons for this. First, the concept of fear has different meanings depending on the object. Second, as time goes by, languages develop and the translation of fear gets different associations, influenced by that process and the surrounding culture. In the light of these perspectives, this essay seeks a thorough analysis of the basic hebrew understanding of the idea of fearing God in the Old Testament. To get an answer, or deeper understanding, of what the idea of fearing God means according to the Old Testament theology, an exegetical analysis is performed based on literary criticism and a comparative analysis based on four theological traditions in the Old Testament. The traditions that are examined are deuteronomistic, priestly, poetic and prophetic with focus on Isaiah. Since the understanding of the idea of fearing God affects the understanding of God, God’s will, God’s acts and the human vocation, the subject is important. To not understand who God really is, or what intentions he has, and to be confused by the different significations of the meaning of fear when relating to other persons or things except from God, risks leading to insecurity, confusion, struggle and a lack of trust in God. If God’s intentions seems to be unpredictable, evil and powerful in a bad way, the message of God is being disturbed and misunderstood. To come closer the biblical texts can help us understand the idea of fearing God better and consequently get a more true picture and understanding of God, God’s will, God’s intentions and the human vocation.

Denna uppsats kommer att undersöka gudsbilden i Psaltaren med utgångspunkt i de förexiliska psalmerna 18 och 63 samt de efterexiliska psalmerna 74 och 101. Deras olika genrer, kungapsalm och klagopsalm, kommer att undersökas för att se om det har någon påverkan på de gudsbilder som framträder. Vidare blir även exilen ett skeende som psalmernas uttryck kommer att testas emot. Uppsatsen landar i att det framträder ett flertal gudsbilder i de fyra utvalda psalmerna, vilka överskrider psalmernas gränser och genrer. Exilen har en påverkan på psalmerna då Gud framträder som mer frånvarande i de efterexiliska psalmerna. Ytterligare synliggörs exilens teologiska påverkan i kungaspalmerna på så vis att den förexiliska Ps 18 antyder en polyteistisk trosuppfattning samt riktar in sig tydligare på Israels folk gällande moral. I den efterexiliska Ps 101 förekommer en självskriven monoteism samt en mer universalistisk moralisk uppfattning. Slutligen visar det sig att svårigheten att datera psalmerna till viss del gör undersökningens resultat tvetydigt.

No description available.

No description available.

No description available.

I detta examensarbete undersöker jag hur de två första skapelseberättelserna i Bibeln samt skapelseberättelserna i den babyloniska och kanaáneiska mytologin skildras i läromedel på 1960-, 1990- och 2000-talet. Syftet med studien var att undersöka hur skapelseskildringarna i första Mosebok skildras i läromedlen samt om de jämförs med tidigare skapelseberättelser i Främre Orienten. Studien syftade även till att se huruvida det skett förändringar i skildringen under årtiondena. I min bakgrund kommer jag först att presentera en överblick över den samhälleliga och religiösa kontexten som de människor i den dåtida främre orienten verkade i. Då detta är tillkomstområde för skapelseberättelserna i Enuma Elish, den kanaáneiska mytologin och Genesis syftar min presentation till att lättare kunna förstå hur de kan ha påverkat varandra. Metoden jag valde att använda är en komparativ kvalitativ analys av tre läromedel från 1960-talet, tre från 1990-talet och tre från 2000-talet. Resultatet har därefter presenterats i enlighet med den systematiserande undersökningsmetod jag har använt mig av. Syftet med den systematiserande undersökningen var att få en tydlig översikt över möjliga förändringar men även för att på ett enkelt sätt kunna behandla resultatet. Studiens resultat visade att läromedel på 1960-talet hade tydligare skildring och mer historiskt innehåll, medan på 1990-talet skildras den bibliska skapelsen mer som en saga med få texter om den historiska bakgrunden. Fokus i läromedel på 2000-talet låg på att skildra syftet med skapelseberättelserna mer än dess innehåll. / In this essay, I examine how the first two creation stories in the Bible and creation stories of the Babylonian and Canaanean mythology are portrayed in the teaching materials in the 1960s, 1990s and 2000s. The purpose of the study was to investigate if the creation stories in Genesis are mentioned in the school textbooks and if they are compared with earlier creation stories in the Near East. The study also aimed to see whether there have been changes in the portrayal over the decades. In my background, I will first present an overview of the social and religious context in which the people of the contemporary Near East lived in. As this is the geographical area of origin for the creation stories in the Enuma Elish, the Canaanean mythology and Genesis, the purpose of my background presentation is to make it easier to understand how they may have influenced each other. The method I chose is a comparative qualitative analysis of three teaching materials from the 1960s, three from the 1990s and three from the 2000s. The result is then presented in accordance with the systematizing research method I have used. The purpose of systematizing the survey was to get a clear overview of possible changes, but also as an easy way to process the results. The study results showed that the study materials in the 1960s had clearer depiction and more historical content, while in the 1990s the biblical creation are more described like a fairy tale, with few texts about the historical content. The focus of the study materials in the 2000s was on portraying the purpose of the creation stories over the content.

No description available.