The theory and method I use in this essay is literary and feministic text critique, to discover the story of Genesis 16 anew. Earlier research in this field has studied Genesis within traditional exegesis since the 19th century and within feministic exegesis since the 1960s. This essay has three main parts. First, a theoretical description of my assignment, followed by analysis and summaries of these. Second, a discussion of this work and final conclusions. In my study, the analysis sheds light on the literary character of Hagar in several ways, both in traditional and feministic exegesis. The traditional biblical study has given a solid ground in the reading of Genesis 16 and the feministic exegesis has given a clear perspective on Hagar as a woman in a patriarchal environment and interpretative tradition. Together they have given a rich telling on the literary character of Hagar. In this essay I make a study of Genesis 16, with a focus on the literary character of Hagar. My point of departure is a sense of lacking the experience of Hagar in the book of Genesis, wondering if a feminist exegesis could give something new in this research. In order to discover eventual differences, I perform a traditional exegesis of Genesis 16, and then compare it with a feminist exegesis. Another question in my research is that of interreligious perspectives of today's society. From this point of view Hagar is a relevant character for both Muslims, Jews and Christians. / I den här uppsatsen gör jag en bibelvetenskaplig analys av Genesis 16, med fokus på den litterära karaktären Hagar ur ett feministiskt perspektiv. Min utgångspunkt var att jag saknade fokus på Hagars erfarenheter i Genesis och undrade om en feministisk exegetik kunde tillföra något nytt i forskningen. För att se på eventuella skillnader utförde jag en traditionell texttolkning av Genesis 16, för att sedan göra en jämförande feministisk texttolkning. En underfråga i min forskning är om den feministiska analysen har något att tillföra interreligiösa frågor idag. Detta utifrån att Hagar är en relevant karaktär för både muslimer, judar och kristna. Den teori och metod jag använder här är litterär och feministisk textkritik, för att upptäcka Genesis 16 på nytt genom dessa analyser av den. Tidigare forskning på området har studerat Genesis inom traditionell exegetik sedan 1800-talet och inom modern feministisk exegetik sedan 1960-talet. Uppsatsen disposition har i huvudsak tre delar. Först ges en inledande teoretisk del där jag förklarar vad jag ska göra och hur, därefter analyser med synteser med efterföljande diskussion av de slutsatser jag kommit fram till. I min studie har analyserna belyst Hagars litterära karaktär på en mängd sätt. Detta gäller både den traditionella och den feministiska exegetiken. Den traditionella bibelvetenskapen har gett en solid grund i analysen av Genesis 16 och den feministiska exegetiken har byggt på denna med emfas på Hagar som kvinna i en patriarkal miljö och tolkningstradition. Tillsammans har en rik berättelse om Hagar framträtt. Hennes karaktär ges mycket utrymme i en närläsning av Genesis 16, likväl som Sarajs. Föräldrar och förfäder är i centrum, inte enbart patriarkerna. Välsignelser och lidande är en del av både männens och kvinnornas liv. Gud hör och ser det som människor upplever och öknen är en plats där människor kan få en erfarenhet av denna relation. / <p>Interreligiösa frågor tas inte upp som kan förväntas av rubriken samt enligt underfråga till frågeställning. Eventuellt skulle mer litteratur ha bidragit till undersökningen.</p>

<p>I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?</p><p>Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?</p>

<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.</p><p>Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.</p><p> </p>

I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier? Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?

Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod. Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.

This essay studies the historical phenomenon of dog-headed men (cynocephaly) andSaint Christopher who is in eastern-orthodox iconography depicted as a dog headedman. The study argues that a symbolic and phenomenological perspective is preferredto understand mythical figures with “unnatural” depictions. In order to reach aconclusion about the symbolic meaning behind dog-headed men and SaintChristopher, the human experience of dogs and their role in our world is examined indetail to construct a theory concerning their symbolism. The theory is then applied todepictions of dogs and dog-headed men in religious stories and images as well ashistorical accounts to see if the theory fits the facts.The study concludes that dog-headed men and Saint Christopher symbolize a kind of“guardian of the border”. What it means to guard the border has different implicationsdepending on if the dog-headed man is depicted in a Christian or non-Christiancontext. When reading the story of Saint Christopher with this pattern in mind, thereason for his legendary depiction is revealed. The conclusion is supported bycomparing Saint Christopher to stories from the bible which symbolize “the rolewhich the border can play as a part of the whole”. The dog-headed men of history, thesaint and the biblical stories all reinforce the symbolism of each other, revealing thedeeper meaning behind the wild, peripheral side of Christianity.

This paper investigates Leviticus 18:22 and 20:13 from the perspective of the hermeneutical implications of their historical context appropriated into a modern contextual understanding and possible application. To do this, four prominent historical theories (relating the ban to procreation, idolatry, against nature/the order of creation, and Canaanite practices) of the origin of the verses, and the ban therein, are chosen to be analysed. The analysis will be based on a theoretical framework which is modelled to present a theory of how historical knowledge and its derived hermeneutical implications enables a dynamically equivalent cultural appropriation. The investigation poses two questions – (1) what are the hermeneutical implications, and (2) what might a dynamically equivalent cultural appropriation into a modern context look like? In answering these question, it is found that when understanding the historical context as giving clues to the cultural world of the author and first reader(s), the four theories produce different results, but in none of them is it said to be either impossible or always possible to apply the ban. Further, even the group of people that are concerned by the ban differs. There is also a note of warning given, as these theories and others on the matter are very hard, if not impossible, to choose between, and therefore one has to motivate quite well why one selects one over the other in creating an interpretation and appropriation, since such a choice might, but should not, be more based on preference than on facts. Questions are in this paper sometimes posed but not answered, which runs in line with the overarching goal to rather draw some lines of interpretation than to hold an interpretation to be certain, while still exemplifying a transparent and theoretically well founded way to appropriate these verses. / Denna uppsats undersöker Leviticus 18:22 och 20:13 med fokus på den historiska kontextens hermeneutiska implikationer approprierade till en modern förståelse och eventuell applikation av verserna. För att göra detta kommer fyra vanligt förekommande historiska teorier till varför verserna med deras förbud finns (teorier som relaterar förbudet till fortplantning, avgudadyrkan, en handling mot naturen/skapelsens ordning, och kananeiska sedvänjor) analyseras. Analysen tar sin grund i ett teoretiskt ramverk som utformas för att visa hur en historisk kontext och dess hermeneutiska implikationer möjliggör en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering. Uppsatsen ställer två frågor: (1) Vilka är de hermeneutiska implikationerna, och (2) hur skulle en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering till en modern kontext kunna se ut? Dessa frågor besvaras utifrån ett perspektiv på den historiska kontexten som bidragande till att förstå författarens (eller författarnas) och de första läsarnas kulturella värld, och de fyra teorierna producerar ganska olika resultat. Det kan dock sägas att i inget av fallen blir slutsatsen att förbudet inte går att använda, eller att det alltid kan användas. Vidare framgår det att till och med vilka som berörs av förbudet skiftar beroende på anledningen till att förbudet finns. Ett varningens finger lyfts också för att påpeka att det är svårt, om inte omöjligt, att välja en av dessa teorier (eller de många andra som finns) som bättre. Därför måste sådana val, vilka sedan ligger till grund för tolkningar och tillämpningar, vara väl motiverade. Det finns annars en risk att sådana val kan ske mer baserat på preferens än fakta. Vidare ställs det frågor som inte alltid besvaras, vilket ligger i linje med viljan att snarare påvisa några tolkningsramar än att se en tolkning som korrekt, samtidigt som ett teoretiskt välgrundat och genomskinligt sätt att appropriera dessa verser exemplifieras.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier.

No description available.