Allt mer utbildning sker online och det påverkar även studenter som studerar på campus. Campusutbildning använder mer och mer utbildning online via Learning Management System (LMS) vilket skapar en blandad lärmiljö för studenter. När utbildning går från face-to-face på campus till online uteblir de sociala möten studenterna eftersöker när de väljer att studera på campusutbildning. Ett sätt att skapa sociala möten i blandade lärmiljöer är att designa LMS för att skapa en känsla av gemenskap. Gemenskap är ett mänskligt behov och viktigt att designa för när mer utbildning sker online. Denna studie utfördes med en designorienterad forskningsansats där designförslag baserade på gemenskapskriterier implementerades i en prototyp. Designförslagen utvärderades genom en prototyp för att ta reda på om en känsla av gemenskap kunde skapas hos studenter i en blandad lärmiljö. Denna studie resulterade i designförslag för hur LMS kan designas för en blandad lärmiljö för att skapa en känsla av gemenskap

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats. Detta för att undersökningen grundas i en fenomenografisk ansats då vi vill ta reda på pedagogers uppfattningar och tankar kring samlingen i förskolan.ResultatVi har utifrån svaren analyserat och kategoriserat olika uppfattningar. Dessa kategorier blev Vikänsla och gemenskap, Delaktighet och Lärandetillfällen. Vad samling genererar i samt varför den finns i verksamheten gav samtliga pedagoger ett gemensamt svar. Samling är att komma tillsammans och därav att gemenskapen stärks. Resultatet visar vidare att det finns delade meningar vad den ska innehålla samt hur organisationen är uppbyggd. Barns delaktighet är tydlig för vissa men hamnar i skymundan för andra. Vi hoppas att denna stu-die ska göra att pedagoger ute i verksamheten ska få en tanke kring samlingens pedagogiska mål samt innehåll. Vi vill utifrån detta att de normer och värderingar som finns ute i verk-samheten, till exempel kring organisation, och att pedagoger reflekterar och utvecklar nya tankar och därav inte stannar upp i utveckling. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier är det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som är viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande är viktigt för barn, då de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjälp av bildskapandet inspirera och påverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold längtan till att bara få vara med, men även känna trygghet och en gemenskap.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur förskolebarn i åldern ett till fem använder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi använder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. Våra observationer skedde på två olika förskolor där barnen var i åldrarna två till sex. Vi valde att observera tio olika tillfällen då vi var intresserade av hur barnen skapar social samhörighet.RESULTAT:Vi har sett att barn under det fria bildskapandet utvecklar sociala färdigheter så som att samspela och kommunicerar. I det fria bildskapandet hjälper barn varandra, de skapar grupper och de testar på olika makt positioner. Resultatet visar även på hur barnen använt sig av olika strategier till att få inträde i en pågående aktivitet, men även hur de har uteslutit någon

Denna kvalitativa studies syfte har varit vad deltagandet i sällskapsspelsföreningar har för betydelse för deltagarna, samt de som är verksamma i föreningen. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, fyra medlemmar i olika föreningar och fyra ansvariga inom föreningarna. För att analysera respondenternas svar har dessa jämförts med Collins (2004) teori om interaktionsritualer och Bourdieu (1986) kapitalteori för att undersöka deltagande inom sällskapsspelsföreningar och dess betydelse för deltagarna. Studiens resultat visar på den vikt respondenterna lägger vid den sociala samvaron inom deras respektive föreningar.  Inom föreningen finner deltagarna en trygghet bland andra likasinnade då de får möjlighet att vara sig själva och utöva sina intressen med andra, som delar dessa intressen. Deltagarnas egna åsikter om vilken betydelse sällskapsspelsföreningar har för just dem, har överlagt varit liknande. Majoriteten av respondenterna uppger att de både fått känslor av gemenskap inom sina respektive föreningar och ger intryck av att föreningarna har en stor betydelse för dem själva. Författarna anser själva att sällskapsspelsföreningar kan vara bra mötesplatser för människor som söker en gemenskap och en trygg miljö, då föreningarna jobbar aktivt med att skapa en bra social samvaro där målet är att alla kan vara med och är välkomna.

<p>Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap. De intervjuade upplevde att de inte själva kunde påverka beslut som fattades beträffande deras boendeform. I studien tydliggjordes att fysiska besvär vägde tyngre än psykisk ohälsa när det gällde sannolikheten att få en plats på servicehus.</p>

<p>Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnat</p><p>söka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inom</p><p>samhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egna</p><p>berättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deras</p><p>livshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat in</p><p>vårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med en</p><p>hermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egna</p><p>berättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilken</p><p>betydelse de tillskriver KRIS och deras arbete. Vi har använt oss av Scheffs teorier för att</p><p>tydliggöra vikten av att skapa sociala band till sin omgivning då vår studie visar att de flesta</p><p>av intervjupersonerna beskriver bristande hemförhållanden där föräldrarna inte har axlat det</p><p>ansvar som krävs för att bidra med en trygg uppväxt. Genom stämplingsteorin har vi fått en</p><p>djupare insikt i hur en avvikarkarriär kan te sig samt påvisa vad det innebär att leva ett liv</p><p>utanför de förespråkade normerna. Då de intervjuade sökte sig till äldre förebilder tycks de ha</p><p>blivit mer inneslutna i en gemenskap som förmedlar en kriminell livsstil. Den kriminella</p><p>livsstilens grepp om intervjupersonerna har för många av dem bidragit till att de haft det svårt</p><p>att lämna det kriminella livsmönstret bakom sig. En trötthet till följd av ett destruktivt leverne</p><p>beskrivs emellertid av de flesta som en avgörande faktor för att ta steget till att leva ett liv</p><p>inom samhällets konventionella normer. Då intervjupersonerna bestämde sig för att lämna det</p><p>kriminella livet har KRIS för samtliga varit en ovärderlig källa till positiv gemenskap där de</p><p>nyknutna sociala banden tycks kännetecknas av stolthet och solidaritet.</p> / <p>The aim with this essay has been to examine ten individual stories about their way in and out</p><p>of a criminal lifestyle. The aim has also been to study the importance of the organisation</p><p>Criminals’ Return Into Society (CRIS) for these individuals that has chosen a drug-free and</p><p>law-abiding life. We have applied qualitative (semiformal) interviews to sample data and</p><p>adopted the hermeneutic circle to analyse the material. Our study shows that the majority of</p><p>the interviewed individuals, according to themselves, have defective home conditions and that</p><p>the parents have not taken the responsibility that is needed for a pleasant adolescence. When</p><p>they entered school many of the interviewed seem to focus on making friends instead of</p><p>putting effort into their studies. They searched attention among older pupils who became their</p><p>significant others and role models. To illustrate the importance of social bonds we have</p><p>adopted Scheffs terminology that gives a possible explanation for the continuously searching</p><p>after these bonds. The wish of making social bonds among their role models did that the</p><p>interviewed individuals became included in a community that contained a criminal and</p><p>destructive way of living. The criminal lifestyle seems to have them in a grip that takes them</p><p>further and further away from the conventional society. In most cases they seem to have</p><p>difficulties to leave the criminal way of living, many of them says that they were overcome by</p><p>tiredness and therefore choose a life within the conventional societies expectations. When the</p><p>interviewed decided to not be a part of a criminal lifestyle they all, in one way or another,</p><p>came to CRIS. CRIS has for all of them been an invaluable organisation that provides healthy</p><p>social bonds and confidence to start a new life within the advocated norms.</p>

<p>I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta. De teorier och sociologiska begrepp som jag använde mig av är etnicitet, segregation och Gemeinschaft och Gesellschaft.</p>

<p>Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig på den virtuella arenan Facebook. Utifrån intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhållande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur värderingar och normer i samhället påverkar aktiviteter på Facebook. För att förklara detta utgår vi från valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhället. De begrepp vi använder oss av för att uppnå vårt syfte är roller och identiteter i anknytning till den virtuella världen samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang. Vi har kommit fram till att Facebook är ett uttryck för det postmoderna samhället där identitetsskapandet är en process som sker beroende av omgivningen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Motivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).</p><p>Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa. Arbetsmässig söker man sig till kollegor för att skapa relationer, som vidare kan leda till starkare och meningsfull vänskap. Som anställd vill man känna omtanke från och gemenskap med arbetskamrater och chefer.</p><p>Herzbergs motivationsteori handlar om motivationsfaktorer och, som han kallar det, hygienfaktorer, vilket motsvarar de lägre nivåerna i Maslows hierarki, de grundläggande behoven, trygghetsbehoven och behov av samhörighet. Särskilt viktigt är relationen mellan chefer och anställda och samspelet mellan människor även om det inte har med arbetet att göra.</p><p>I vidare studier anser teoretiker att vänskap på arbetsplatsen är en viktig del för de anställda men även för själva verksamheten. Det vill säga att det skapas samhörighet och samspel, vilket gör arbetet mer inspirerande. Till organisationens fördel blir de anställda mer engagerade i sitt arbete och känner tillfredsställelse för sina arbetsuppgifter (Sias och Cahill, 1998). Det är våra värderingar och möjligheter som styr den inre driftkraften att vilja arbeta, det är känslomässigt nödvändigt hos varje individ att arbeta (Maccoby, 1991).</p><p>Denna undersökning är grundat på tidigare motivationsteorier där jag har läst mig till information ur tidigare forskning. Jag har också valt att undersöka närmare hur det förhåller sig i verkligheten genom att utföra en kvalitativ metod på ett företag inom dagligvaruhandel, för att få en bra och uttömmande undersökning.</p><p>Några av nyckelorden i resultat är gemenskap, bra stämning, öppen och klar kommunikation och en bra ledning, vilket också är en slutsats i detta arbete. Det råder en mycket god arbetsgemenskap och stämning bland medarbetarna. De har ett gemensamt tankesätt för hur en bra arbetsplats ska vara och se ut när det handlar om att motivera sin personal. De anser att det är viktigt med en bra ledning som lyssnar och bryr sig och ger möjlighet till eget ansvarstagande. Likasinnade chefer som medarbetare är en stark bidragande del till bättre arbete och inspiration för ett bättre motiverat arbete vilket är en vinande egenskap som genomskådar denna verksamhet. Det råder alltså öppenhet och en bra relation mellan dessa två parter.</p>

I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta. De teorier och sociologiska begrepp som jag använde mig av är etnicitet, segregation och Gemeinschaft och Gesellschaft.