<p dir="ltr">The need for affirming relational therapy is important for clients who identify as transgender and gender nonconforming - particularly during the process of their transition. Because of the conceptual overlap between the two approaches, the Satir Model of experiential therapy can be effectively applied to existing frameworks for affirming couple therapy. The study reflects the efficacy of this proposed model of therapy through a phenomenological case study. The results, their implications, and the application of the model are discussed.</p>

Den här studien syftar till att undersöka vuxnas erfarenheter av sexuella problem under könsbekräftande behandling med testosteron, samt erfarenheter av samtal om sexuell hälsa inom den könsbekräftande vården. Tidigare forskning har visat att omfattningen av studier på området är bristfälligt. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fenomenologisk ansats. Den består av berättelser från sex halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som har analyserats med reflexiv tematisk analys. Fyra huvudteman presenteras i resultatanalysen: Nya sexuella kroppar, Nya sexuella känslor, Nya sexuella rum och relationer och Olika vård för lika problem. Resultaten visar att sexuella problem under könsbekräftande behandling är en flytande process där olika individuella, interpersonella och kontextuella faktorer spelar in. Sarah Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Jack Halberstams (2005) begrepp queer tid har använts för att identifiera processer av orientering i tid och rum. Resultaten visar även på olika erfarenheter av den könsbekräftande vårdens förmåga att tillgodose behov för sexologiskt stöd samt ett fortsatt behov av forskning och insatser på området. / This study aims to explore adults’ experiences of sexual problems during gender affirming treatment with testosterone, and experiences of conversations about sexual health within gender affirming health care services. Previous research shows that there is a lack of studies on the subject. This study has been conducted with qualitative methods and phenomenological approach. It is constituted by stories from six semi structured interviews which has been analyzed through reflexive thematic analysis. Four themes are presented in the result analysis: New sexual bodies, New sexual feelings, New sexual spaces and relationships and Different care for equal needs. The results show that sexual problems during gender affirming treatment is a fluent process where different individual, interpersonal and contextual factors contribute. Sarah Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Jack Halberstam’s (2005) queer time has been used to identify processes of orientation in time and space. The results also show different abilities for gender affirming health care services to meet the needs for support from a sexologist, and a need for future research on the subject.

Syftet med denna uppsats är att studera hur det perspektivskifte som skett rörandetranspersoner som potentiella föräldrar mellan 1972 och 2013 tagits emot och omsatts ipraktiken inom svensk hälso- och sjukvård. Uppsatsen söker identifiera förändringsprocesser,brytpunkter, problem och lösningar. Det primära materialet består av intervjuer med personalpå utredningsenheten ANOVA och fertilitetskliniken Reproduktionsmedicin KI. Uppsatsenpåvisar att cisnormativitetens gradvisa tillbakagång på samhällsnivå medfört en successivnormalisering av transpersoners föräldraskap inom vården, samt att vårdkedjor utvecklas viaen interaktiv process mellan vårdgivare, patienter, teknologi, juridik och politik. 2013 årslagändring varigenom personer med ändrad könstillhörighet erhöll den juridiska rätten tillbiologiskt föräldraskap är i praktiken bristfälligt realiserad på grund av bristande finansiering.

Dans les dernières années, plusieurs débats autour de la transition sociale à l’enfance ont émergé tant des sphères publiques, cliniques et scientifiques. Or, peu d’écrits mettent en lumière les expériences de transition de jeunes enfants, et plus particulièrement de leur point de vue. Ainsi, ce projet de mémoire vise à explorer les expériences de transition d’enfants trans prépubères ayant accès à des cliniques transaffirmatives au Canada selon leurs perspectives ainsi que celles de leurs parents. À partir de données extraites d’une recherche plus large menée par Annie Pullen Sansfaçon et plusieurs autres co-chercheur·e·s au Canada, nous avons analysé huit (N=8) entretiens qualitatifs semi-dirigés menés auprès de quatre enfants trans prépubères et de leurs parents en contexte clinique transaffirmatif. L’analyse des entretiens s’est appuyée sur la théorie de la reconnaissance d’Axel Honneth et l’analyse thématique (AT). Ainsi, cinq thèmes qui décrivent les expériences de transition des enfants trans prépubères de notre échantillon ont été identifiés : (1) se dévoiler à ses parents en étant simplement soi-même; (2) le processus de transition en dehors de la maison : un processus de négociation et d’accompagnement; (3) l’école comme principal lieu de tensions; (4) s’affirmer à travers le processus de transition : répercussions des obstacles et retombées positives; et (5) se projeter dans l’avenir : la transition médicale. La compréhension de ces expériences de transition permet de mieux cadrer les interventions des professionnel·le·s dans un contexte d’affirmation des identités et des expressions de genre, d’accompagnement des familles et de défense des droits des enfants dans différentes institutions. / In recent years, several debates around social transitions in early childhood have emerged from public, clinical and scientific spheres. However, little has been published about the children’s transition experiences, particularly from their perspectives. Thus, this research project aims to explore the transition experiences of trans prepubertal children who have access to gender- affirming clinics in Canada from their and their parents’ perspectives. Using data extracted from a larger study conducted by Annie Pullen Sansfaçon and several other co-investigators in Canada, we analysed eight (N=8) semi-structured qualitative interviews conducted with four trans prepubertal children and their parents in a gender-affirming clinical setting. Data analysis was based on Axel Honneth’s recognition theory as well as on thematic analysis (TA). We identified five themes that describe the transition experiences of the trans prepubertal children in our sample: (1) revealing oneself to their parents by simply being themselves; (2) the transition process outside of the home: a process of negotiation and accompaniment; (3) school as the main site of tensions; (4) asserting oneself through the transition process: repercussions of obstacles and positive outcomes; and (5) looking ahead into the future: the medical transition. Understanding these transition experiences allows us to better frame the interventions of professionals in a context of affirming gender identities and expressions, accompanying families and defending children’s rights in different institutions.

Abstract in English and Zulu / This qualitative study set out to discover the lived experiences of South African transgender individuals within the liminal space of having been confirmed for gender affirming surgery, yet who have not completed their surgery. The aim included seeking out how participants’ wellbeing was affected by being within this liminal space. Six participants were recruited in Johannesburg, Pretoria and Cape Town. Thematic analysis was used to derive themes from the transcripts. Themes included coming out; relationships; wellbeing; misgendering/misnaming; support; public and private medical care; and liminality. Recommendations for future studies are included, and recommendations on interventions and support are discussed. / Lolu cwaningo lohlobo lwekhethelo lenzelwe ukuthola noma ukubheka izinselelo zabantu abafuna ukushintsha ubulili babo baseNingizimu Afrika ababhekana nazo uma basohlelweni lokuyohlinzwa ngoDokotela ukuze bakhone ukushintsha ubulili babo. Inhloso yalolu cwaningo ukubheka ngqo kubantu abayihambile lena ndima ukuthi bahlukumezeka kanjani ngesikhathi basohlelweni lokuthi bashintshe ubulili babo. Abantu abayisithupha abazibandakanye nalolu cwaningo batholakale eGoli, ePitoli kanye naseKapa. Kusetshenziswe ucwaningo olubheka indikimba ukuze kutholwe izihloko ezivele embalweni osuselwe enkulumeni eqoshiweyo. Izihloko ezivelayo yilezi, ubudlelwano; impilo; ukubizwa ngobulili ongasibona/ukubizwa ngegama okungasilona elakho; ukwesekwa; usizo lwezibhedlela zikahulumeni nezibhedlela ezizimele; kanye nokuba sesimeni sokushintsha ubulili. Izincomo zocwaningo oluzayo zifakiwe nazo, kuphindwe kwakhulunywa noma kwabhekwa ukuthi kungangenelelwa kanjani ngosizo. / Psychology / M.A. (Clinical Psychology)

Le soutien social est communément reconnu comme ayant un effet bénéfique sur la santé et le bien-être alors que les jeunes trans et non binaires (TNB) subissent des expériences de victimisation importantes. Parmi celleux qui sont en processus de débuter ou ont entrepris des traitements médicaux d’affirmation de genre, l’expérience spécifique des adolescent·e·s TNB demeure peu connue. Le présent mémoire a comme objectif de mieux comprendre comment iels rapportent leurs expériences de soutien en examinant les différentes formes d’apport et de tensions émergentes. S’inscrivant dans un projet canadien plus vaste (Pullen Sansfaçon et al., IRSC 2016- 2019), cette étude fait appel à une analyse de données secondaires découlant d’entrevues qualitatives menées auprès de 12 jeunes TNB d’une même clinique Montréalaise. Les données sont analysées selon une formule mixte où une partie des catégories est dérivée de la revue de la littérature alors qu’une autre partie est induite en cours d’analyse. L’utilisation d’une perspective écosystémique permet une vision globale de l’expérience des jeunes, c’est-à-dire où les multiples composantes de l’environnement social sont perçues de façon interactive et intégrée. Les résultats apportent un éclairage sur la variabilité des parcours, mais aussi sur la complexité du soutien social offert aux adolescent·e·s TNB recevant des soins médicaux d’affirmation de genre. Alors que de multiples formes de soutien sont observées à travers l’ensemble des sphères de leur environnement social, une tension générale tourne incontestablement autour de normes traditionnelles de genre et expose des lacunes systémiques qui ont un effet délétère sur les jeunes. / Social support is commonly known for its health and well-being benefits. However, trans and non binary (TNB) youths are confronted to important victimisation experiences and yet little is known about the specific experience of those who are at the process of beginning or have begun medical gender affirming treatments. The objective of this master’s thesis’ is to better understand how these youths relate their social support experiences while examining the different emerging forms of contributions and tensions. Arising from a vaster Canadian project (Pullen Sansfaçon et al., IRSC 2016-2019), this study is a secondary data analysis of qualitative interviews held with 12 TNB youth in a Montreal clinic. The data analysis is conducted following a mixed formula where part of the categories is deriving from the literature review and another is induced while coding. The use of the ecological systems theory contributes to a global perspective of the youths’ experience where the social environment’s multiple components are perceived in an interactive et integrated manner. The results shed light on the variability of pathways, but also on the complexity of the social support offered to TNB adolescents receiving medical gender affirming care. While multiple forms of support are found throughout the different social environmental spheres, a general tension unquestionably emanates from traditional gender norms. This context exposes systemic lacuna and a deleterious effect on TNB youth.

Transpersoner lider en ökad risk jämfört med övrig befolkning att utveckla psykisk och fysisk ohälsa, samt en rejält förhöjd risk för suicid. Trots detta mår många transpersoner bra och är generellt nöjda med sitt liv och sitt mående. Fram till idag har inga svenska studier gjorts kring vad i transidentiteten som gör att många transpersoner också mår bra. Detta arbete har därmed ämnat undersöka positiva aspekter med att vara trans, hur dessa kan ta sig i uttryck och hur deltagarna upplevt dem, i ett försök att konceptualisera begreppet minoritetsglädje. Fem transmän och sex transkvinnor har genom semistrukturerade intervjuer besvarat frågor om vad minoritetsglädje innebär för dem, och med hjälp av en tematisk analys genererades sju teman.  Temana beskriver hur deltagarna upplevt och upplever mycket glädje och lycka tack vare sin identitet, där den mest återkommande glädjen beskrivs i samband med att kunna leva autentiskt för sig själv och omgivningen. Även aspekter som att känna könseufori, att ha tillgång till och kunna bidra till communityt samt att få en ökad insikt och förståelse för samhällsstrukturer och privilegier gav deltagarna en känsla av syfte, och glädje. Precis som minoritetsstress är unika hälsopåfrestningar för minoritetspersoner är minoritetsglädje för dessa deltagare den unika glädjen som bara kan upplevas som minoritet, eller bara som transperson. Resultaten går i linje med tidigare positiva aspekter som framkommit i studier med transpersoner, men arbetet bidrar också med viktig information som aldrig tidigare konceptualiserats på svensk nivå och som kan nyansera såväl den vetenskapliga som den samhälleliga debatten om transpersoners mående.

Transpersoner i Sverige har en ökad risk för psykisk ohälsa, samtidigt som cirka hälften har god livskvalité. Då de positiva hälsofaktorerna för gruppen är underbeforskat, framför allt för ickebinära transpersoner, var studiens syfte att undersöka vilka positiva erfarenheter (minoritetglädje) ickebinära transpersoner har av att tillhöra minoritetsgruppen. En kvalitativ intervjustudie gjordes med åtta deltagare som sedan analyserades med tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet visar att minoritetsglädjen främst utgörs av en stark gemenskap med andra transpersoner och att leva ett autentiskt liv i relation till sig själv och omgivningen. Även att utvecklas som person och att transtillhörigheten blir ett verktyg för att förstå världen och andra människor är viktiga fynd. Resultaten går i linje med tidigare forskning om positiva hälsofaktorer för gruppen. Nya fynd är framför allt att upplevelsen av frihet från tvåkönsnormen tycks kunna utgöra en extra stor positiv faktor för den ickebinära gruppen.

Text in English with abstracts in English and isiZulu / This qualitative study set out to discover the lived experiences of South African transgender individuals within the liminal space of having been confirmed for gender affirming surgery, yet who have not completed their surgery. The aim included seeking out how participants’ wellbeing was affected by being within this liminal space. Six participants were recruited in Johannesburg, Pretoria and Cape Town. Thematic analysis was used to derive themes from the transcripts. Themes included coming out; relationships; wellbeing; misgendering/misnaming; support; public and private medical care; and liminality. Recommendations for future studies are included, and recommendations on interventions and support are discussed. / Lolu cwaningo lohlobo lwekhethelo lenzelwe ukuthola noma ukubheka izinselelo zabantu abafuna ukushintsha ubulili babo baseNingizimu Afrika ababhekana nazo uma basohlelweni lokuyohlinzwa ngoDokotela ukuze bakhone ukushintsha ubulili babo. Inhloso yalolu cwaningo ukubheka ngqo kubantu abayihambile lena ndima ukuthi bahlukumezeka kanjani ngesikhathi basohlelweni lokuthi bashintshe ubulili babo. Abantu abayisithupha abazibandakanye nalolu cwaningo batholakale eGoli, ePitoli kanye naseKapa. Kusetshenziswe ucwaningo olubheka indikimba ukuze kutholwe izihloko ezivele embalweni osuselwe enkulumeni eqoshiweyo. Izihloko ezivelayo yilezi, ubudlelwano; impilo; ukubizwa ngobulili ongasibona/ukubizwa ngegama okungasilona elakho; ukwesekwa; usizo lwezibhedlela zikahulumeni nezibhedlela ezizimele; kanye nokuba sesimeni sokushintsha ubulili. Izincomo zocwaningo oluzayo zifakiwe nazo, kuphindwe kwakhulunywa noma kwabhekwa ukuthi kungangenelelwa kanjani ngosizo. / M.A. (Clinical Psychology) / Psychology