Bakgrund: Från Stockholms Fondbörs till dagens teknologiskt drivna samhälle har svenska investerare fortsatt att göra affärer på börsen i över ett sekel. Samhället är under ständig utveckling och i en tid med ekonomisk osäkerhet, hög inflation och ökande hållbarhetsfokus är det av betydelse att förstå hur externa faktorer påverkar investeringsbeteende. Detta gäller särskilt vid jämförelse mellan två olika generationer - Generation X och Z - som vuxit upp under skilda omständigheter och därav har olika uppfattningar om en digitaliserad och hållbar värld. Dessa faktorer präglar deras förhållningssätt och beteende, hur de väljer att investera sina pengar förväntas därför också skilja sig åt. Samtidigt har ett hållbarhetsfokus aldrig varit större än nu, där de senaste generationerna blivit allt mer informerade av samhället om att vara miljömedvetna. Människor tar hänsyn till dessa aspekter oavsett om det sker medvetet eller omedvetet. Följaktligen ser författarna vikten av att förstå hur människor har anpassat sig till förändringarna och förutse faktorer som kan påverka nästa generation av investerare. Genom att direkt jämföra generation X och Z kan det öka förståelsen om generationernas investeringsbeteende idag men också i framtiden.  Syfte: Studiens syfte är att genomföra en empirisk jämförelse mellan generation X och generation Z för att undersöka likheter och skillnader när det gäller deras investeringsbeteende, avseende påverkan av de externa faktorerna hållbarhet, makroekonomiska faktorer och sociala medier. Syftet är vidare att ge användbara insikter om framtida investeringsbeteenden och trender, vilket kan vara till nytta för investerare i modern tid och framåt.  Metod: Studien anammar en kvantitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker genom en internetbaserad enkätundersökning med respondenter ur generation X och Z. Respondenternas svar granskas med statistiska test och analyser. I studien tillämpas en abduktiv forskningsansats där en växelverkan mellan induktion och deduktion föreligger.  Slutsatser: De dragna slutsatserna i studien omfattar uppfunna likheter, skillnader samt identifierade mönster och trender mellan generationernas investeringsbeteende. Generationerna uppvisar i generella drag en lika inställning och beteende för påverkan av hållbarhet och makroekonomiska faktorer. Användningen och påverkan av sociala medier visas vara större hos generation Z än generation X.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida kognitiva, instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar skiljer sig åt mellan Generation X (de födda mellan 1967–1977) och Generation Y (de födda mellan 1986–1996). Uppsatsen utgår dels från teorin om mänskliga värderingar, dels från teorin om värdeförskjutningar mellan sociala generationer. Forskare som undersökt sambandet har främst använt tvärsnittsdata, något som gör det svårt att säkerställa om den observerade effekten verkligen beror på social generation eller andra faktorer. På grund av denna problematik tillämpar denna uppsats istället time-lag data, vilket innebär att data samlas in vid olika tidsperioder avseende olika individer i samma ålder. Därmed går det med ökad säkerhet att påstå att den eventuella effekten beror på social generation. För att undersöka sambandet har enkätdata insamlats från International Social Survey Programme avseende två olika tidpunkter, år 1997 och år 2015. Datamaterialet från studien år 1997 avser mäta Generation X:s arbetsvärderingar medan data från studien år 2015 avser mäta Generation Y:s arbetsvärderingar. Urvalet består av individer mellan 20 och 30 år bosatta i Sverige vid undersökningstillfället och inkluderar 217 respondenter från 1997 års studie och 98 respondenter från 2015 års studie. Att uppsatsen sker i svensk kontext bidrar till forskningsfältet då majoriteten av tidigare studier främst har genomförts i USA. För att undersöka sambandet mellan värderingar i arbetslivet och Generation X och Generation Y, tillämpas bivariata- samt multipla regressionsanalyser. Resultatet tyder på att Generation X värderar kognitiva aspekter av arbetet i signifikant högre utsträckning än Generation Y. Avseende instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar uppvisas inga signifikanta skillnader mellan de två sociala generationerna. Resultatens generaliserbarhet kan anses påverkas av det relativt låga urvalet, vilket gör att slutsatser bör göras varsamt.

Ledarskap har en stor påverkan på människor, företag och samhället i stort. Vidare finns det i samhället normer och könsroller som karaktäriserar bilden av hur en kvinna och en man bör vara. Denna socialt konstruerade bild överförs även till arbetslivet där kvinnor och män i ledande positioner har olika förutsättningar och förväntningar utifrån kön. En annan aspekt som influerar ledarskap är generationer. Olika generationer har växt upp under olika förutsättningar som kan påverka deras attityder mot ledarskap och hur de vill bli ledda. Det finns en avsaknad av undersökning i relation till dessa tre komponenter: ledarskap, genus samt generationer i form av Generation X och Millennials tillsammans.

No description available.

No description available.

Clothing can be consumed for its function but also for it’s symbolism, identity and status where the social aspect is an underlying factor. These various aspects, low prices and the frequent launch of new trends are contributing factors to an extensive consumption of low-quality and short-lived clothing. In connection to this, sustainability is an increasingly important aspect in clothing consumption. The large amount of consumption of clothing that digitalization and media also contributes to, affects the environment and the health of individuals. It is therefore of interest to look into this problem and pay further attention to people's consumption of clothes with low-quality and short life. The purpose of this research is to study whether people belonging to generation X buy clothes of low- quality and short life. This study aims to get an understanding of their perception of these clothes and the effects they have on the environment. Furthermore, the purpose is to examine how this generation experiences that media based marketing influences their purchase of clothes with low quality and short life. A qualitative research method was used, where 18 semi-structured interviews took place. The questions asked in the interviews were based on the following three theories; theory of cognitive dissonance, consumer culture theory and media system dependency theory. This study indicates that purchases of low quality and short life clothing occur among the respondents. They have a negative perception about clothes of low quality and short life because they perceive that the purchase of these clothes leads to the constant need to buy new garments due to the short life and the low quality. In addition to this, the respondents have a perception that the purchase of these garments has a negative effect on the environment. This study shows mixed opinions and views regarding the marketing of clothing via the media, however, most respondents were skeptical about it. Despite this, the study shows that the majority of respondents feel that marketing via the media influences them to buy more clothes of low quality and short life than they otherwise would have done. The study also shows that the respondents feel that marketing via the media can change their view and create feelings about clothes with low quality and short life, which they experience can influence their purchase of these clothes. / Kläder kan konsumeras bland annat för deras funktion men även för deras symbolik, identitet och status där den sociala aspekten är en bakomliggande anledning. Dessa olika aspekter, låga priser och att nya trender frekvent lanseras bidrar till omfattande köp av kläder med lågkvalitet och kort livslängd. Hållbarhet har i och med detta blivit en allt viktigare aspekt. Den stora mängden köp av dessa kläder, som även digitaliseringen och media bidrar till är något som påverkar miljön och individers hälsa. Det är därför intressant att undersöka detta problem och ytterligare uppmärksamma människors köp av kläder med låg kvalitet och kort livslängd. Det blir extra intressant att undersöka detta problem hos generation X eftersom endast en del av dessa personer växte upp under en tid när digitaliseringen tog fart. Syftet är att undersöka om människor tillhörande generation X köper kläder av låg kvalitet och kort livslängd och vad de har för uppfattning om dessa kläder samt deras effekter på miljön. Därtill är syftet att undersöka hur denna generation upplever att den mediabaserade marknadsföringen influerar deras köp av kläder med låg kvalitet och kort livslängd. För att studera detta användes en kvalitativ metod i form av 18 semistrukturerade intervjuer där frågorna skapades utifrån tre teorier. Dessa teorier är theory of cognitive dissonance, consumer culture theory och media system dependency theory. Studien visar på att det förekommer köp av kläder av låg kvalitet och kort livslängd bland respondenterna. De har en negativ uppfattning om kläder av låg kvalitet och kort livslängd. Detta eftersom de uppfattar att köp av dessa kläder leder till att ständigt behöva inhandla nya plagg i och med den korta livslängden och den låga kvaliteten. Utöver det uppfattar respondenterna att köp av dessa plagg har en negativ effekt på miljön. I studien framgår det att respondenterna betraktar marknadsföring av kläder via media på olika sätt däremot var de flesta skeptiska till det. Trots detta visar studien att majoriteten av respondenterna upplever att marknadsföring via media influerar de till att köpa mer kläder av låg kvalitet och kort livslängd än vad de annars skulle ha gjort. Studien visar också att respondenterna upplever att marknadsföring via media kan ändrar deras synsätt och skapar känslor om kläder med låg kvalitet och kort livslängd vilket de upplever kan influera deras köp av dessa kläder.

Today, the number of female executives in companies globally is growing, whilst in Sweden the number has decreased over the past five years. During these years, a new generation has started to establish themselves on the labor market, a generation told to have different opinions on what they are looking for in a leader. For that reason, this study aims to examine how different generations of Swedish employees within the private sector value and discuss different leadership styles and leadership behaviors. This study concluded that a stereotypical male leadership style was rated higher by both generations when shown by a male leader than a female leader. The older generation promoted a stereotypical female leadership when shown in a male leader while the younger generation thought that this showed unprofessionalism. Both generations spoke in high regard of the stereotypical female leadership when shown in a female leader. In summary this study contributes with an increased understanding on how the gender of a leader plays a great part in the assessment of their behavior.

Background: Generation Z is the first generation to grow up with the Internet as a part of their daily lives, shaping their investment behavior. They favor innovative investments, contrasting Generation X’s preference for stable portfolios. The younger generation displays irrational behavior, contributing to market volatility. Sweden is facing higher interest rates after a prolonged period of low rates. Despite rising interest rates, young shareholders are increasing.  Purpose: This study aims to explore how psychological biases affect investors’ trading activity and the impact of psychological biases on Generation Z and Generation X during elevated interest rates. It focuses on three behavioral biases: overconfidence, herd behavior, and loss aversion. With the growing involvement of young investors in the financial market, this study aims to provide insights for investors, decisionmakers, and other stakeholders to raise awareness of the effects of psychological biases in investment decisions. Method: This study used a quantitative strategy to apply a positivistic, deductive research approach. The data was collected through a survey where which 132 respondents participated. The empirical data was analyzed using simple linear regression, binary logistic regression, and Mann-Whitney U-test.  Conclusion: The results support some of the hypotheses. Results indicate a significant influence of overconfidence on investment behavior and that Generation Z showed larger tendencies of overconfidence than Generation X. Herd behavior affects investment behavior but no generational differences could be found. Additionally, Generation Z was less loss-averse compared to Generation X, although it does not impact investment behavior.

Datum:                                             2024-05-29 Nivå:                                                 Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:                                       Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                                       Tara Eliassi                              Tina Modarresi                                                                                              (xx/xx/xx)                                (xx/xx/xx)                                         Titel:                                                Generationsbaserade skillnader i digital kompetens på arbetsplatser; en                                                                  kvalitativ studie som undersöker skillnader i digital kompetens mellan                                                           Generation X och Generation Z samt ledares hantering av dessa. Handledare:                                    Konstantin Lampou  Nyckelord:                                       Digital kompetens, Generation X, Generation Z, Ledarskap, Digital teknik,                                                           Generationsskillnader Forskningsfrågor:                           Vilka skillnader finns det i digital kompetens mellan Generation X och                                                           Generation Z på arbetsplatser? Hur hanterar ledare skillnaderna i digital                                                           kompetens mellan generationerna? Syfte:                                                Syftet är att undersöka och kartlägga de skillnader som finns i digital                                                           kompetens mellan Generation X och Generation Z på arbetsplatser, samt                                                           undersöka hur ledare hanterar dessa skillnader. Genom att identifiera och                                                           förstå de specifika digitala färdigheterna och förväntningarna hos dessa                                                           två generationer, ska studien även bidra med insikter om hur ledare                                                           hanterar dessa. Metod:                                             Studien bygger på abduktiv ansats och är av kvalitativ metod. Empiri har                                                           insamlats genom tio semistrukturerade intervjuer. Slutsats:                                           Studien har funnit att Generation X i större utsträckning föredrar                                                             traditionella arbetsmetoder, medan Generation Z föredrar snabb digital                                                            kommunikation. Ledare behöver vara öppna och anpassningsbara för att                                                            kunna skapa en inkluderande arbetsmiljö som möter båda generationernas                                                             olika behov.

This research examines the communication styles of five different generations: the Traditionalists, Baby Boomers, Generation X, Generation Y, and the Millennials. The study investigates how current events influence the attitudes of each generation. It explores workplace trends, the effects of new communication platforms, and the evolution of technology. The purpose of the study is to identify the unique approach to communication of each of these groups. The objective is to help organizations create a more efficient working environment by embracing the diverse qualities of the different generations. The study finds that Generation X, Generation Y, and the Millennials prefer to correspond via online forms of communication such as email and social networking sites while the Traditionalist and Baby Boomer generations typically prefer to in• person correspondence. Additionally, the study finds that the people of Generation X prefer to work individually while Baby Boomers, Generation Y, and the Millennials thrive in team environments. It concludes that organizations should strive to accommodate the different generations by assigning them to tasks that focus on their strengths.