Sverige kommer inom en snar tid att stå inför stora förändringar på arbetsmarknaden gällande generationer. Baby boom generationen kommer att gå i pension och arbetsmarknaden tas över av generation X och Y. Genom att baby boomers lämnar arbetslivet och tar med sig sina kunskaper, blir det ett stort tomrum som kan vara svårt att fylla av de nästkommande generationerna. Emellertid har generation X och Y andra kunskaper som baby boomers saknar. Karakteristiska värderingar återfinns hos de olika generationerna, exempelvis värdesätter baby boomers hårt arbete och lojalitet. Generation Y tycker däremot att tillfredställelse i arbetet samt fritid är av betydelse. Vårt syfte är att undersöka huruvida det finns skillnader mellan generationerna inom arbetslivet kring värderingar och attityder. Värderingar kan liknas vid begreppet organisationskultur eftersom det hjälper medarbetare att få en känsla av identitet och samhörighet inom arbetslivet. Detta leder till gemensamma mål och visioner, vilket på sikt ökar produktiviteten. Både en kvalitativ samt kvantitativ metod tillämpades, vilket genomfördes med hjälp av tre intervjuer samt 68 enkäter på både kundsupport och bankkontor. Undersökningen visar att det inte finns stora skillnader mellan generationernas värderingar och attityder inom den undersökta banken. Organisationskulturen är stark vilket leder till att värderingarna inte syns. Fortsättningsvis visar resultatet att kulturen är starkare än egenskaperna som är karakteristiska för varje enskild generation. Resultatet visar slutligen att ett flertal av de teoretiska värderingarna inte stämmer överens med medarbetarnas svar. Det finns en märkbar skillnad mellan de båda avdelningarna, vilket kan förklaras genom arbetsgruppens storlek samt den egna organisationskulturen. / Within a short time, Sweden will be undergoing major changes on the labor market regarding generations. The Baby boom generation will retire soon and the labor market will mostly consist of Generation X and Y. By leaving the labor market, the Baby boomers are taking their knowledge with them; consequently there will be a huge void, which can be difficult to fill by the next generations. However, Generation X and Y have other knowledge, which the Baby boomers lack. Characteristic values are found among the generations. The Baby boomers value hard work and loyalty while Generation Y value a balance between the private and working life. Our purpose is to examine whether generational differences in the workplace on values and attitudes exist. Values can be similar to the organizational culture because it helps the employees to gain a sense of identity and belonging in the workplace. This leads to common goals and visions, which eventually increases productivity. Qualitative and quantitative methods were used, which was implemented through three interviews and 68 surveys on both the customer service and bank office. The study shows that there are not major differences between the values and attitudes of the generations within the examined bank. The organizational culture is strong, leading to values being hidden. Furthermore, the result shows that the culture is stronger than the traits, which are characteristic of each generation. Lastly, the results indicate a number of the theoretical values do not agree with what the employees responded. A notable difference between the two departments can be explained by the size of the working group and their own organizational culture.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt och okänt virus i staden Wuhan i Kina. Det visade sig vara mycket smittsamt och i början av 2020 hade tusentals människor runt om i världen drabbats av viruset. Utbrottet av coronapandemin har inneburit och innebär än idag stora förändringar för både individer och företag. Dagligvaruhandeln som är en central del av näringslivet är inget undantag. Eftersom dagligvaruhandeln utgör en så stor del av svenska konsumenters vardag ansågs det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar val av dagligvarukedja. Syftet med studien är att undersöka om de faktorer som ansågs vara viktiga vid val av dagligvarukedja är samma före som under pandemin, eller om pandemin har lett till förändrade konsumentbeteenden. Studien syftar även till att undersöka huruvida den ökade användningen av e-handel kommer att bli bestående i framtiden, när restriktionerna har minskat och smittspridningen i samhället har lugnat sig. Teorierna som har använts för att undersöka syftet är teorier inom konsumentbeteende som inkluderar konsumenters karakteristiska drag och konsumenters köpprocess, marknadsföringsmixen liksom tjänstemarknadsföringsmixen och slutligen customer relationship management. För att samla in empiriska data utformades ett frågeformulär baserad på den teoretiska referensramen i vilken 229 svenska konsumenter deltog i. Deltagarna var både män och kvinnor från 19 år eller yngre upp till 70 år eller äldre. Tidigare forskning har visat att ålder är en faktor som påverkar konsumentbeteende, vilket också visas i denna studie. Deltagarna delades därför in i tre olika grupper som representerar den yngre generationen, mellangruppen och den äldre generationen. Den största skillnaden i preferenser vid val av dagligvarukedja var mellan den yngre och den äldre generationen, därför ansågs det vara mest intressant att undersöka. För den yngre generationen visade det sig att produktutbud, pris, avstånd samt fräscha och välorganiserade butikslokaler var de viktigaste faktorerna före pandemin. Produktutbud, avstånd samt fräscha och välorganiserade butikslokaler var även viktigast under pandemin men istället för pris har öppettider blivit en av de viktigaste faktorerna vid val av dagligvarukedja. För den äldre generationen var de viktigaste faktorerna före pandemin trevlig och hjälpsam personal, produktutbud, pris och butikslokaler. Reklamblad värderades också högt av den äldre generationen. Produktutbud och butikslokaler var viktiga även under pandemin men istället för personal och pris har avstånd och e-handel blivit viktigare för majoriteten i den äldre generationen. Genom studien får svenska dagligvaruaktörer en tydlig bild av vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av dagligvarukedja. Dessutom får dagligvaruaktörer en bättre förståelse för vilka faktorer som har omprioriterats till följd av pandemin. Studiens bidrag är därför framför allt att underlätta och vägleda aktörer inom dagligvaruhandeln om coronapandemin blir långvarig eller om liknande situationer skulle uppstå i framtiden. / In the end of 2019, a new and unknown virus was discovered in Wuhan, China which turned out to be highly contagious. In the beginning of 2020, thousands of people around the world had been affected by the virus. The eruption of the corona pandemic has meant and still means major changes for both individuals and companies. The grocery trade, which is a central part of the trade and industry, is no exception. Since the grocery trade constitutes such a big part of Swedish consumers´ everyday lives, it was considered interesting to examine which factors influence the choice of grocery chain. The purpose of the study is to examine whether the factors that are considered important when choosing a grocery chain are the same before as during the pandemic, or whether the pandemic has led to changing consumer behaviours. The study also aims to examine whether the increased use of e-commerce will be consistent in the future, when the restrictions and the spread of contagion in society have reduced.    The theories that have been used to examine the purpose are consumer behaviour, including consumer characteristics and the consumer buying process, the marketing mix as well as the service marketing mix, and at last customer relationship management. To collect empirical data, a questionnaire based on the theoretical framework was designed in which 229 Swedish consumers participated. The participants were both men and women from 19 years or younger up to 70 years or older. Previous research has shown that age is a factor that influences consumer behaviour, which is also shown in this study. The participants were therefore divided into three different groups, representing the younger generation, the middle group and the older generation. The biggest difference in preferences when choosing a grocery chain was between the younger and the older generation, therefore it was considered most interesting to examine. For the younger generation, it turned out that product range, price, distance and store environment were the most important factors before the pandemic. Product range, distance and store environment are most important during the pandemic as well but instead of price, opening hours have become one of the most important factors when choosing a grocery chain. For the older generation, the most important factors before the pandemic were friendly and helpful staff, product range, price and store environment. Offers were also highly valued by the older generation. Product range and store environment were important even during the pandemic but instead of staff and price, distance and e-commerce have become more important for the majority of the older generation.    Through the study, Swedish grocery actors get a distinct picture of what factors are considered most essential when choosing a grocery chain. In addition, grocery actors get a better understanding of what factors have been re-prioritized as a result of the pandemic. The contribution of the study is therefore, above all, to facilitate and guide actors within the grocery trade if the corona pandemic becomes prolonged or if similar situations would arise in the future.

No description available.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.</p><p><strong>Problem:</strong> Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ”riktiga” märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga. att de har lyckats bygga starkare varumärken. Byggandet av positiva associationer till EMV anses ha hindrats av att detaljhandlarna inte har skapat något unikt med sina varor. Ur ett brand management perspektiv, måste företagen som ämnar lansera den fjärde generationens EMV skapa en ny image som skiljer sig från de tidigare generationernas egna märkesvaror för att bli av med sin lågprisprofil, och visa att de är likvärdiga de marknadsledande produkterna. Då EMV har visat sig vara framgångsrikt på den brittiska marknaden så kan det vara en bra utgångspunkt för att identifiera framgångsfaktorer.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att med hjälp av företaget Tesco på den brittiska marknaden identifiera framgångsfaktorer som kan tillämpas på den svenska marknaden för den fjärde generationens egna märkesvaror. Ett underliggande syfte är att undersöka om Garant kan anses vara en fjärde generationens märkesvara och i så fall hur konceptet kan använda sig av de framgångsfaktorer identifierade på den brittiska marknaden, för att lyckas i Sverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Vi bekräftar att Garant är en fjärde generationens EMV. Vi har sett att för att lyckas med den fjärde generationens egna märkesvaror, behöver man bidra med ett mervärde som kunden är beredd att betala ett högre pris för och att detaljisterna mer måste utnyttja den starka position de har på den svenska marknaden för att förbättra imagen runt EMV och mer specifikt för den fjärde generationen.</p> / <p><strong>Background:</strong>Today, retail distributors are investing in differentiation by launching their own brands to various segments and to higher prices. This is known as the fourth generation of own brands and is a relatively new concept in Sweden in comparison with other countries. The retail chain Axfood is an actor who has started an expansion through the launch of the brand Garant that we consider to be a private label of the fourth generation.</p><p><strong>Problem: </strong>The suppliers’ brands have long been considered as the “real brands”, while the distributors' brands are only for price-sensitive consumers. Previous studies show that consumers are willing to pay a higher price due to that the suppliers have managed to build stronger brands. The creation of positive associations with own brands is considered to have been prevented by the fact that retailers have not created something unique with their products. From a brand management perspective, companies that intend to launch the fourth generation own brands need to create a new image different from the previous generations in order to get rid of their low price profile, and show that they are equivalent to the market leaders. Since private labels have proven to be a success on the British market, it is a logical starting point to investigate.</p><p><strong>Aim:</strong> Our aim is to explore the success factors for fourth generation private labels on the British market, with the help of the company Tesco, to apply on the Swedish market. The secondary aim is to see if the Swedish private label Garant could be considered to be a private label of the fourth generation, and if so, if the success factors can be applied.</p><p><strong>Results:</strong> We have found that to succeed with the fourth generation of own brands, value that the customer is willing to pay a higher price for, must be created, and that retailers must use their powerful position on the Swedish market in order to improve the image for own brands and more specifically the fourth generation.</p>

No description available.

Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga. En viktig del är att erbjuda en konkurrensmässig kompensation, vilken förutom lön även kan bestå av belöning och förmåner. Belöningssystem kan bidra till att stärka lojaliteten och användas till att tillfredsställa både företagets och den anställdes behov. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett företagsledningsperspektiv utreda belöningssystems utformning och dess roll i att behålla och attrahera arbetstagare. Som en del i diskussionen kring belöningssystems roll i att behålla och attrahera arbetstagare, kommer studien även att redogöra för vad företag tror om framtida belöningssystem. Metod För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metodansats tillämpats. Intervjuer av semistandardiserad och halvstrukturerad kvalitativ karaktär har genomförts med sex företag inom spridda branscher. Slutsats Vi har i denna studie kommit fram till att bonus är den vanligaste typen av monetär belöning. Vidare finns det en medvetenhet om att uppskattning är viktigt. Det har framkommit att belöningssystem har en viss roll i att attrahera och behålla arbetstagare, men att det främst är andra faktorer som inverkar. Den största skillnaden som företag märkt av med den nya generationen är att de inte är lika lojala men att de har ett större engagemang. Flera av företagen tror att det framöver kan komma att bli vanligare med flexibla förmåner.

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen. Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ”riktiga” märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga. att de har lyckats bygga starkare varumärken. Byggandet av positiva associationer till EMV anses ha hindrats av att detaljhandlarna inte har skapat något unikt med sina varor. Ur ett brand management perspektiv, måste företagen som ämnar lansera den fjärde generationens EMV skapa en ny image som skiljer sig från de tidigare generationernas egna märkesvaror för att bli av med sin lågprisprofil, och visa att de är likvärdiga de marknadsledande produkterna. Då EMV har visat sig vara framgångsrikt på den brittiska marknaden så kan det vara en bra utgångspunkt för att identifiera framgångsfaktorer. Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av företaget Tesco på den brittiska marknaden identifiera framgångsfaktorer som kan tillämpas på den svenska marknaden för den fjärde generationens egna märkesvaror. Ett underliggande syfte är att undersöka om Garant kan anses vara en fjärde generationens märkesvara och i så fall hur konceptet kan använda sig av de framgångsfaktorer identifierade på den brittiska marknaden, för att lyckas i Sverige. Resultat: Vi bekräftar att Garant är en fjärde generationens EMV. Vi har sett att för att lyckas med den fjärde generationens egna märkesvaror, behöver man bidra med ett mervärde som kunden är beredd att betala ett högre pris för och att detaljisterna mer måste utnyttja den starka position de har på den svenska marknaden för att förbättra imagen runt EMV och mer specifikt för den fjärde generationen. / Background:Today, retail distributors are investing in differentiation by launching their own brands to various segments and to higher prices. This is known as the fourth generation of own brands and is a relatively new concept in Sweden in comparison with other countries. The retail chain Axfood is an actor who has started an expansion through the launch of the brand Garant that we consider to be a private label of the fourth generation. Problem: The suppliers’ brands have long been considered as the “real brands”, while the distributors' brands are only for price-sensitive consumers. Previous studies show that consumers are willing to pay a higher price due to that the suppliers have managed to build stronger brands. The creation of positive associations with own brands is considered to have been prevented by the fact that retailers have not created something unique with their products. From a brand management perspective, companies that intend to launch the fourth generation own brands need to create a new image different from the previous generations in order to get rid of their low price profile, and show that they are equivalent to the market leaders. Since private labels have proven to be a success on the British market, it is a logical starting point to investigate. Aim: Our aim is to explore the success factors for fourth generation private labels on the British market, with the help of the company Tesco, to apply on the Swedish market. The secondary aim is to see if the Swedish private label Garant could be considered to be a private label of the fourth generation, and if so, if the success factors can be applied. Results: We have found that to succeed with the fourth generation of own brands, value that the customer is willing to pay a higher price for, must be created, and that retailers must use their powerful position on the Swedish market in order to improve the image for own brands and more specifically the fourth generation.

<p>Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga. En viktig del är att erbjuda en konkurrensmässig kompensation, vilken förutom lön även kan bestå av belöning och förmåner. Belöningssystem kan bidra till att stärka lojaliteten och användas till att tillfredsställa både företagets och den anställdes behov.</p><p>Syfte Syftet med studien är att utifrån ett företagsledningsperspektiv utreda belöningssystems utformning och dess roll i att behålla och attrahera arbetstagare. Som en del i diskussionen kring belöningssystems roll i att behålla och attrahera arbetstagare, kommer studien även att redogöra för vad företag tror om framtida belöningssystem.</p><p>Metod För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metodansats tillämpats. Intervjuer av semistandardiserad och halvstrukturerad kvalitativ karaktär har genomförts med sex företag inom spridda branscher.</p><p>Slutsats Vi har i denna studie kommit fram till att bonus är den vanligaste typen av monetär belöning. Vidare finns det en medvetenhet om att uppskattning är viktigt. Det har framkommit att belöningssystem har en viss roll i att attrahera och behålla arbetstagare, men att det främst är andra faktorer som inverkar. Den största skillnaden som företag märkt av med den nya generationen är att de inte är lika lojala men att de har ett större engagemang. Flera av företagen tror att det framöver kan komma att bli vanligare med flexibla förmåner.</p>

Die Beziehung zwischen Großeltern und ihren Enkelkindern ist ein bisher gut untersuchtes Forschungsfeld, insbesondere wenn es um die Perspektive der Großeltern geht. Die Sicht der Enkelkinder und dabei vor allem erwachsener Enkel-/innen wurde bislang allerdings eher vernachlässigt. Ziel der vorliegenden empirischen Arbeit ist deshalb die Beantwortung der Frage, von welchen Themen die vergangene und aktuelle Beziehung zu den Großeltern aus Sicht der erwachsenen Enkelkinder geprägt ist und welche Bedeutung dies für die Enkel/-innen hat. Die Arbeit betrachtet zunächst wichtige theoretische Grundlagen, zum Beispiel aktuelle demografische Entwicklungs- und Wandlungsprozesse, sowie deren vielfältige Wirkungen auf die Großeltern-Enkel/-in-Beziehung. Außerdem werden spezifische Rollen und Funktionen der Großeltern-, Enkelkinder- und Elterngeneration betrachtet sowie Aspekte intergenerationaler Solidarität diskutiert. Für die anschließende Datenerhebung wurde das Problemzentrierte Interview nach Witzel gewählt; die Auswertung der sechs Interviews erfolgte mit Hilfe des Zirkulären Dekonstruierens nach Jaeggi, Faas und Mruck. Die erhaltenen Ergebnisse zeigen, dass die befragten Enkel/-innen im Alter zwischen 20 und 27 Jahren ihren Großeltern eine besonders hohe emotionale Wichtigkeit zugestehen – und das trotz rückläufiger Kontakthäufigkeit und einer meist großen räumlichen Entfernung. Ein weiterer wichtiger Aspekt ist die Herstellung einer von Reziprozität gekennzeichneten Beziehung, in der die Enkel/-innen ihren Großeltern auch „etwas zurückgeben“ können. Gesundheitliche Probleme bei den Großeltern, Generationenunterschiede sowie die Kommunikation stellen weitere Themen in der Beziehung dar. Der Blick auf die erhaltenen Ergebnisse der empirischen Studie zeigt, dass dieses Thema nicht nur für die Menschen im Privatleben wichtig ist, sondern Generationenbeziehungen auch in der Praxis der Sozialen Arbeit bedeutend sein können. Näher vorgestellt werden dazu unter anderem Mehrgenerationenhäuser, Großelterndienste, Zeitzeugenarbeit oder die Mehrgenerationen-Familien-Therapie.

The purpose of this study is to examine the understanding of homeland, or Heimat, from the perspectives of the four protagonists Hildegard, Vera, Marlene and Anne in Dörte Hansen's novel This house is mine (German title: Altes Land). Their memories and references to the former German province of East Prussia were examined with the help of theoretical considerations on the concept of homeland and memory.  The results of the analysis are that all characters have their own perception of the province and that the understanding of homeland changes, based on the protagonists' perception, several important components of the concept of homeland have been worked out. A distinct difference in the opinion of homeland can be seen in the different generations of the family. Factors such as time spent in East Prussia and knowledge thereof are important for the acceptance of the new homeland. More connections to the homeland seem to make it more difficult to feel at home in a new place. This lack of satisfaction with the new life is something that has affected the relationship between the mothers and daughters in the family. The results have also shown that the memories of the homeland above all are characterized by social relationships, but also by natural elements such as woods and lakes.