Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades. Intervjuerna var kvalitativa och analyserades med innehållsanalys. Resultatet kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse. Domänen före operation beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket tankar inför operation, smidigt insomnande och vissa obehagliga moment. Domänen efter operation beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Domänen total upplevelse beskrevs av kategorierna: kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv upplevelse. Patienter som med hjälp av förberedande information och personalens goda bemötande och som genomgår dagkirurgi under generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset med mer förhoppningar än oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt. Förekomsten av smärta och illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi. / Day surgery is becoming more common and with general anesthesia, anxiety and postoperative complications such as pain and nausea has been described. Patient satisfaction with day surgery and anesthesia are previously studied, but often with surveys of low quality. The purpose of this study was therefore with interviews study patients’ experience of anesthesia and surgery in day surgery. Seven patients were interviewed. The interviews were qualitative and analyzed using content analysis. The result can be summarized in a theme: prepared patients describe day surgery as a positive experience. The domain before surgery was described by the categories: importance of information, many thoughts before surgery, fell asleep easily and some uncomfortable moments. The domain after surgery was described by the category: peacefully awakening. The domain total experience was described by the categories: communication with nursing staff reduces anxiety and day surgery a positive experience. Patients with the help of preparatory information and good interactions with the nursing staff and who are undergoing day surgery with general anesthesia, describe the experience as positive. They come to the hospital with more hope than anxiety. The information needs to be individually adjusted. The presence of pain and nausea is low immediately after day surgery.

Laryngospasm är ett livshotande tillstånd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftvägen är den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att undersöka vilka riskfaktorer för laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie. Vid analys av fjorton artiklar framkom det i resultatet tre kategorier: anestesirelaterade riskfaktorer, patientrelaterade riskfaktorer och kirurgi-och procedur- relaterade riskfaktorer. Vid anestesirelateraderiskfaktorer framkom det fyra subkategorier; Stadier under anestesi där laryngospasm uppkommer och där är induktion en riskfaktor i denna subkategori. Den andra subkategorin handlar om utrustning för säkerställande av luftvägar där användandet av larynxmask är den största riskfaktorn. Tredje subkategorin behandlar anestesiläkemedel som risk för laryngospasm. Den mest betydande riskfaktorn är inhalationsanestesi. Den fjärde och sista subkategorin är anestesiologens erfarenhet och skicklighet. Det är viktigt att anestesipersonal har rutiner och riktlinjer för hur de skall identifiera, förebygga och behandla laryngospasm. Vidare är det av betydelse att erfaren anestesipersonal finns tillgänglig under hela anestesiförloppet när det föreligger risk för laryngospasm. / Laryngospasm is a life-threatening condition in children that may arise in connection with the anesthesia. Management of the airway is the most critical moment during anesthesia in children. The aim of the study was to investigate the risk factors for laryngospasm during general anesthesia. The survey was    carried out as a literature review. The analyses of the fourteen articles resulted in three categories: anesthesia- related risk factors, patient-related risk factors and surgery-and procedure related risk factors. From the anesthesia-related risk factors revealed four subcategories; Stages during anesthesia where laryngospasm occurs and where induction is a risk factor in this subcategory. The second subcategory is about device for securing the airway which the use of larynx masks is the greatest risk factor. The third subcategory considering the risk of anesthesia drugs risk in laryngospasm. The most significant risk factor here is inhalation anaesthesia. The fourth subcategory is the anesthesiologist experience and skill. It is important that anesthesia professionals have routines and guidelines to identify, prevent and treat laryngospasm. Furthermore, it is important that experienced anaesthesia staff is available throughout the anesthetic process when there is a risk of laryngospasm.

Det är välkänt att patienter känner oro inför generell anestesi vilket utgör ett problem i den anestesiologiska omvårdnaden. Studier gjorda över olika decennier visar att över 80 % av patienter som ska genomgå operation känner oro inför generell anestesi. Det patienter känner oro inför är exempelvis att tappa kontrollen, vakna under anestesin, att inte vakna efter operationen, erhålla perifer venkateter och lång väntan. Anestesisjuksköterskan träffar patienten först i det preoperativa samtalet och ska då under några minuter identifiera  patientens oro samt planera omvårdnadsåtgärderna för att försöka lindra den. Detta medför ett stort behov av adekvata omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten lindra sin oro. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier för att lindra patientens oro inför generell anestesi. Studien har en deskriptiv kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien innefattade intervjuer med fyra verksamma anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i västra Sverige. Efter  dataanalysen framkom två kategorier som beskriver anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier preoperativt för att lindra patientens oro inför generell anestesi. En spridning av studiens material kan kanske öka medvetenheten om användningen av olika omvårdnadsstrategier. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att lindra den preoperativa oron inför generell anestesi. / It is well-known that patients feel anxious about general anesthesia and that makes a problem in the nursing of anesthesia. Studies made over decades show that over 80% of the patients undergoing operation feel anxious about general anesthesia. Patients feel anxious about to lose control, wake up during the operation, never wake up, to get a needle and to wait long. The anesthesia nurse sees the patient at the first time in the preoperative meeting and have to identify anxiety and plan the nursing strategies in a few minutes. This lead to a large need of adequate nursing strategies which can mitigate patients anxiety. The aim of this study was to describe nursing strategies preoperative to mitigate patients anxiety before general anesthesia. The study has a descriptive qualitative design and semi structured interviews were used to collect data. The study was based on four working anesthesia nurses in a hospital in the west of Sweden. After the analysis two categories were identified to describe the nursing strategies to ease the patients anxiety before operation. The results of the study can get around and add the consciousness to use different nursing strategies. This could in turn conduct to help patients ease the preoperative anxiety before general anesthesia.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien inkluderade fyra patienter som var klassificerade enligt ASA 1-2 och var mellan 18 och 65 år. Akuta operationer exkluderades. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och två kategorier, upplevelse av information och anhörigas på verkan framkom. Resultatet visade att patienter upplevde att god information angående anestesin skapade trygghet hos patienter och därigenom mindre oro inför operation. Anhörigas stöd bidrog också till ökad trygghet men kunde också vara en källa till oro beroende på anhörigas tidigare erfarenheter. På grund av varierande upplevelser hos olika patienter angående information finns ett behov av vidare fördjupningar i ämnet. / Before a surgical procedure with general anaesthesia, it is common for a variety of patients to experience anxiety and fear. Establishing a professional relationship between the nurse anaesthetic and the patient is essential in order for the patient to feel safe and involved in his or her own care. Keeping the patient informed helps reducing anxiety and fear and increases the patients’ experience of feeling safe. The aim of this thesis was to illuminate patients’ experiences of the information before a surgical intervention. The thesis was designed with a qualitative design, thus qualitative content analysis was used for the data analysis. Four patients classified as ASA-class 1-2, and between the ages of 18 and 65 were included. Urgent surgeries were excluded. Semi structured interviews were used to obtain the data, where two categories emerged, the experience of information and the effect of relatives and close acquaintances. The results showed the patients experienced a feeling of being safe and thereby experienced a reduced amount of anxiety and fear before the surgical procedure. Relatives and close acquaintances could enforce the patients’ feeling of being safe but could also be a source of anxiety and fear depending on their experience prior to the patients care. Due to different patients’ experiences the need involving the information there is a need for further studies.

Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras under två huvudteman med fyra underteman vardera. Huvudtemat Att vara belyser anestesisjuksköterskans sätt att vara emot föräldrarna, medan Att göra belyser dennes konkreta handlingar. Slutsats: Anestesisjuksköterskan kan genom god omvårdnad öka föräldrarnas möjlighet att stödja sitt barn pre- och intraoperativt. / Background: Parents whose child is going to be anesthetized and operated wish to support the child for the upcoming events in the best way possible. At the same time they often experience anxiety. The parents and the childs anxiety seems to be related, as well as a calm parent can be helpful to a worried child. Aim: To highlight in what way the nurse anaesthetist can contribute to respond to the parents desire to support their child in the pre- and intraoperative period, and thereby promote health and wellbeing for them both. Method: Literature review with a qualitative approach. Findings: The findings are presented in two main themes with four subthemes each. To be illuminates the nurse anaesthetists way to behave towards the parents, and To do highlights her or his practical actings. Conclusion: The nurse anaesthetist can improve the parents ability to support their child pre- and intraoperative by providing good nursing care.

Bakgrund: Perioperativ omvårdnad innefattar vård som anestesisjuksköterskor ger till patienter under hela det operativa ingreppet och delas in i tre faser: pre-, intra- och postoperativt. Anestesisjuksköterskan ska bedöma, etablera och upprätthålla en fri luftväg samt ventilera och övervaka patienten under hela anestesiförloppet. I omvårdnadsarbetet är det viktigt att förebygga luftvägskomplikationer och identifiera riskfaktorer för att optimera patientens perioperativa omvårdnad.  Tidigare studier visar att perioperativa luftvägskomplikationer i samband med generell anestesi är vanligt förkommande särskilt vid bukkirurgiska ingrepp och kan leda till individuellt lidande för patienten.  Syftet med denna studie var att beskriva perioperativa luftvägskomplikationer vid bukkirurgi efter generell anestesi och undersöka skillnader i förekomst av perioperativa luftvägskomplikationer mellan de patienter med laparoskopisk kirurgi respektive de patienter med öppen kirurgi samt mellan ASA klass I-II och ASA klass III-IV. Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie med kvantitativ ansats. Material har inhämtats från operationsplaneringsprogrammet Provisio från en anestesiklinik under året 2017. Materialet analyserades med Chitvå test. Resultat: Resultatet visade att 6 % av patienterna som genomgått bukkirurgi under generell anestesi fick en perioperativ luftvägskomplikation och hypoxi var den vanligaste luftvägskomplikationen. Det framkom inga signifikanta skillnader mellan de patienter som opererats med laparoskopisk kirurgi jämfört med de patienter som opererats med öppen kirurgi respektive ASA klass I-II och ASA klass III-IV. Slutsats: Resultatet visar att mer uppmärksamhet behövs för att optimera omhändertagandet av patienter för att minimera risken för perioperativa luftvägskomplikationer som hypoxi.

No description available.

Luftvägshantering är ett av anestesisjuksköterskors främsta kompetensområden och ska utövas tryggt och säkert. En säker luftvägshantering beror i första hand på den preoperativa identifieringen av en svår luftväg. Det finns dock flera studier som visar att detta är en utmaning. I en studie framgick det att 93 procent av alla svåra luftvägar som påträffades, inte visade några tecken på svår luftväg preoperativt och därmed inte bedömdes som sådan. Det finns således en stor sannolikhet att anestesisjuksköterskor kan konfronteras med oväntade svåra luftvägar inom yrkeslivet. Samtidigt finns det sparsamt med vetenskapliga studier som sammanfattar och ger en överblick över detta område. Syftet var att sammanställa anestesisjuksköterskors erfarenheter av oväntad svår luftväg vid generell anestesi. En kvalitativ systematisk litteraturstudie genomfördes. Resultatet indikerade att anestesisjuksköterskor mestadels hade negativa erfarenheter vid oväntad svår luftväghantering. Negativ stress var en känsla som anestesisjuksköterskorna oftast upplevde. Det förekom även positiva erfarenheter som positiv stress, en känsla av stolthet och ansvar. Sämre arbetsförhållanden som mycket stress kan leda till utmattningssyndrom. Utmattningssyndromets konsekvenser är även ohållbara eftersom det kan innebära ett personligt lidande för anestesisjuksköterskorna men kan även bidra till höga samhällskostnader.

Bakgrund: Anestesisjuksköterska möter fler och fler äldre patienter som är i behov av anestesiologisk omvårdnad vid generell anestesi under operation. Vid generell anestesi försätts patienten i en medvetslöshet där den inte kan förmedla sig. Anestesisjuksköterskans ansvar är att ge säker vård under den generella anestesin. Hög ålder ökar riskerna för komplikationer men också åldersrelaterade sjukdomar och fysiologiska förändringar ställa högre krav på anestesisjuksköterskan och det är viktigt att hen har kunskap och förståelse för vad det innebär att åldras och anpassa den anestesiologiska omvårdnaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för säker vård i den anestesiologiska omvårdnaden vid generell anestesi på äldre patienter. Metod: Åtta stycken anestesisjuksköterskor med minst ett års arbetslivserfarenhet intervjuades och insamlad data analyserades och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheterna kondenseras för att därefter analyseras framtill koder, underkategorier och kategorier för att landa i ett tema – den latenta meningen. Resultat: Studiens resultat visar att anestesisjuksköterskor har strategier för säker vård då man anpassar mötet och samtalet efter den äldre patientens behov men också tar en roll som advokat för patienter med svårigheter att uttrycka sig, att man arbetar standardiserat för att öka säkerheten i omvårdnaden men också anpassar den anestetiska omvårdnaden baserat på kunskaper om åldrande, sjukdom och risker och med de kunskaperna möjliggör en bra anestesi och säkra luftvägen. Slutsats: Genom att använda de strategier som växer fram i studiens resultat i den anestesiologiska omvårdnaden av äldre patienter vid generell anestesi kan omvårdnaden bli säkrare och minska uppkomsten av komplikationer som kan leda till vårdlidande.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans huvudområde är luftvägen och för att kunna hantera luftvägen tryggt och säkert behöver preoperativa bedömningar utföras inför varje generell anestesi. Patienten kan känna ångest och oro inför en operation. Om patienten är välinformerad inför anestesin kan de känna sig förberedda och trygga i situationen. En svår luftväg kan inte elimineras, vilket gör att anestesisjuksköterskan har ett ansvar att vara förberedd för att kunna hantera den genom att använda luftvägsalgoritmen och olika hjälpmedel.  Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att hantera en svår luftväg vid generell anestesi.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv innehållsanalys genomfördes.  Totalt tolv anestesisjuksköterskor från fyra olika sjukhus i Region Stockholm intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Den första huvudkategorien var Att vara i ett känslohav med subkategorierna Svårigheter vid en svår luftväg, Trygghet vid en svår luftväg samt Känslor kopplat till sin prestation. Den andra huvudkategorien var Copingstrategier med subkategorierna Reflektion över situation, Stöd samt Fysisk/psykisk återhämtning. Resultatet visade att upplevelser vid en svår luftväg kan orsaka positiva eller negativa känslor beroende på olika faktorer. Dessa faktorer kunde vara samarbete i teamet, anestesisjuksköterskans kompetens och förberedelser för att hantera en svår luftväg. För att kunna hantera dessa känslor använde anestesisjuksköterskan olika strategier, såsom reflektion, stöd och individuell återhämtning. Slutsats: Studien visar att det vilar ett stort ansvar på anestesisjuksköterskan att vara väl förberedd vid luftvägshantering. Även arbetsplatsen har ett stort ansvar att utbilda sina anestesisjuksköterskor för att upprätthålla färdigheter. / Background: Nurse anesthetist's main area is the airway and in order to manage theairway safely and securely preoperative assessments need to be carried out beforeeach general anesthesia. The patient can feel anxiety and worry before surgery. Ifthe patient is well informed before the anesthesia, they can feel prepared and securein the situation. A difficult airway cannot be eliminated, which means that the nurseanesthetist has a responsibility to be prepared to manage it by using the airwayalgorithm and various aids. Aim: To describe a nurse anesthetist's experience of managing a difficult airwayduring general anesthesia. Method: A qualitative interview study with inductive content analysis wasconducted. A total of twelve nurse anesthetists from four different hospitals inRegion Stockholm were interviewed using a semi-structured interview guide. Results: The content analysis participates in two main categories and sixsubcategories. The first main category was To be in a sea of emotions withsubcategories Difficulties with a difficult airway, Safety with a difficult airway andEmotions connected to their performance. The second main category was Copingstrategies with subcategories Reflection on situation, Support andPhysically/mentally recovery. The results showed that the experience of a difficultairway can cause positive or negative feelings depending on various factors. These factors could be collaboration with the team, the competence of the nurse anesthetistand preparation for managing a difficult airway. In order to manage these feelings,the nurse anesthetist used different strategies, such as reflection, support andindividual recovery. Conclusion: This study shows that there is a huge responsibility on the nurseanesthetist to be well prepared for airway management. The workplace also has abig responsibility to train all the nurse anesthetists to maintain skills.