FGM is practiced in around 30 countries, mainly in Africa, The Middle East, and Asia. An estimated 200 million girls and women have been cut anywhere between infancy and 15 years old. This practice is usually linked to traditions, cultures, and sometimes religion, although this seems to be more of a question of how religion is interpreted. There are 4 recognized types of FGM including various ways of cutting and removing parts of or all of the intimate sexual exterior organs of the female, and sometimes also sewing together the remaining parts. The purpose of this study was to describe non-governmental organizations preventive work against FGM in Kenya. The study has a qualitative design. All data, including interviews, was collected between January 26th and March 5th, 2023, by accompanying several NGOs in different parts of the country visiting different communities and carrying out individual semi-structured interviews with 6 different Kenyan NGOs that fight FGM locally. From these six interviews, three main categories and seven subcategories were identified. The main categories were Education, with subcategories Finishing School and Training Local Role Models in the communities, Local Activists, with subcategories Local solution and change from within and finally Empowerment with subcategories Equality and Equity, Women’s, Girls’ and Children’s Rights as well as tackling the difficulty with medicalization. The results show the necessity of training local role models to be able to stop FGM because change should come from within. Girls also need to finish school to learn about human, women’s, and children's rights and how to protect yourself against pregnancy. The preventive work also includes focusing on the medicalization of FGM. Today, FGM is performed in healthcare facilities by healthcare workers. The prevention work involves educating communities about the health risks of FGM, regardless of where it is performed. / Kvinnlig könsstympning utövas i 30 länder, främst i Afrika, mellanöstern och Asien. Uppskattningsvis har 200 miljoner kvinnor och flickor blivit stympade innan de fyllt 15 år. Utövandet av kvinnlig könsstympning är ofta förknippat med traditioner, kulturer och ibland även utövandet av olika religioner. Det finns fyra typer av kvinnlig könsstympning som inbegriper olika tillvägagångssätt för att avlägsna de yttre könsorganen, och ibland även sy ihop vävnaderna. Syftet med studien var att beskriva icke statliga organisationers förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning i Kenya. Studien är av kvalitativ design. Datainsamling gjordes mellan 26 januari 2023 till 5 Mars 2023 genom individuella, semi-strukturerade intervjuer med sex olika organisationer. Av dessa sex intervjuer identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var utbildning med underkategorier gå klart skolan och utbildning av inflytelserika personer i samhället, Lokala Aktivister med underkategorier Lokala Lösningar och Förändring inifrån samt Egenmakt med underkategorier Jämställdhet och Jämlikhet, Kvinnors, Flickors och Barns rättigheter och hantera svårigheter av medikalisering. Resultatet visar på nödvändigheten av utbildning av lokala förebilder att för att kunna stoppa kvinnlig könsstympning eftersom förändring bör komma inifrån. Flickor behöver också få gå färdigt skolan för att lära sig bland annat om mänskliga, kvinnliga och barns rättigheter och hur man skyddar sig mot graviditet. I det förebyggande arbetet ingår också fokusering på medikalisering av kvinnlig könsstympning. Idag utförs kvinnlig könsstympning på sjukvårdsinrättningar av bland annat sjukvårdspersonal. Det förebyggande arbetet går ut på att utbilda samhällen om hälsoriskerna av kvinnlig könsstympning, oavsett var det utförs.

The aim of the study was to examine how advocacy workers from different governmental and non-governmental organisations work with female genital mutilation/cutting (FGM/C) and gender equality in The Gambia. We further examined their experienced difficulties and the provided support to women exposed to FGM/C. The study was based on field observations of events, meetings and educational events, as well as semi-structured and open-ended interviews with ten participants. Through a thematic analysis, findings show that counselling were the main form of support, and the most experienced difficulties was the male dominance, the cultural belief and the culture of silence. Education, traditional forums and advocacy where therefore used as informative tools regarding gender roles, power positions and the harmfulness of FGM/C. Thus, findings confirm the importance of the continuous work with the gender roles, the social exclusion of the unmutilated women and the gatekeeping roles hindering the abandonment of the harmful practice.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning grundar sig i en mångtusenårig kulturell sed och praktiseras än idag. Det innebär att en viss del eller hela kvinnans yttre könsorgan tas bort. Oftast grundar det sig i gamla traditioner, religiösa eller icke-medicinska skäl. Cirka 200 miljoner kvinnor och flickor beräknas vara drabbade och flera är i riskzonen av att drabbas. I Afrika, Mellanöstern och Asien är proceduren normaliserad i vissa områden. Könsstympningen ger tillstötande svårigheter och medför allvarliga komplikationer som är livslånga och livsfarliga.   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av vården hos könsstympade kvinnor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av tio artiklar. Artikelsökningar har gjorts med hjälp av databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar valdes. Artiklarna sammanfattades och analyserades utifrån Fribergs metod.    Resultat: Resultatet utifrån tre teman visade att kvinnorna upplevde stigmatisering, bristande bemötande och kompetens om ämnesområdet hos vårdpersonalen. Dock var en del nöjda över vården de fått.  Slutsats: Det finns fortfarande betydligt lite forskning om detta ämnesområde. I studierna framkom det att kvinnorna uppfattade otrevligt bemötande på grund av olika anledningar på vårdplatserna de besökt. Det visades också att sjuksköterskor saknar kunskap och kulturkompetens om könsstympning. / Background: Female genital mutilation is based on a millennial cultural practice and is still practiced today. This means that a certain part or all of the woman's external genitalia are removed. It’s usually based on old traditions, religious or non-medical reasons. Approximately 200 million women and girls are estimated to be affected and several are at risk of being affected. In Africa, the Middle East and Asia, the procedure is normalized in some areas. Genital mutilation causes adjacent difficulties and causes severe complications that are lifelong and life-threatening. Aim: The purpose of this study is to shed light on experiences of care in women with genital mutilation.   Method: A literature review was conducted with the help of ten articles. Article searches have been made using the databases, Cinahl Complete and Pubmed. Eight qualitative articles and two quantitative articles were selected. The articles were summarized and analyzed based on Friberg’s method.   Results: The results based on three themes showed that the women experienced stigma, lack of treatment and competence about the subject area among the care staff. However, some were satisfied with the care they received. Conclusion: There is still very little research on this subject. The studies showed that the women perceived unpleasant treatment due to various reasons in the care places they visited. It was also shown that nurses still lack knowledge and cultural competence about genital mutilation.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär helt eller delvist avlägsnade av de externa genitalierna. Detta är ett globalt hälsoproblem och omkring 200 miljoner flickor/kvinnor i världen beräknas vara könsstympade. Varje år riskerar ytterligare 3,9 miljoner flickor att utsättas för könsstympning. Ingreppet anses vara ett sätt att kontrollera sexualitet och heder hos kvinnor. Kvinnlig könsstympning kan ge allvarliga akuta och långsiktiga komplikationer och konsekvenser för individen. Syfte: Att undersöka vårdpersonals kunskap och attityder till kvinnlig könsstympning. Metod: Totalt åtta empiriska artiklar med kvantitativ metod inkluderades i denna litteraturstudie. Dessa granskades och analyserades för att sedan sammanställas. Sökningarna av artiklarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras i tre huvudkategorier (kunskap, utbildning och attityder) varav två av dessa även har underkategorier. Kunskaps- och utbildningsnivån hos vårdpersonal visade sig vara låg och attityderna varierade. Konklusion: Vårdpersonal behöver mer kunskap och utbildning om kvinnlig könsstympning och även en förändring gällande attityder. För att dra ytterligare slutsatser behövs mer och djupare forskning om ämnet.Nyckelord: Attityd, kunskap, kvinnlig könsstympning, vårdpersonal. / Background: Female genital mutilation involves complete or partial removal of theexternal genitalia. This is a global health problem and around 200 million girls/women inthe world are estimated to be genitally mutilated. Every year another 3,9 million girls areat risk of genital mutilation. The procedure is considered a way to control women's sexuality and honor. Female genital mutilation can have serious acute and long-termcomplications and consequences for the individual. Aim: The aim was to examine the knowledge and attitudes of healthcare professionalstowards female genital mutilation. Methods: A total of eight empirical articles with quantitative method was included in thisliterature study. These were quality checked, analyzed and then compiled. The searches forthe articles were performed in the databases PubMed and Cinahl. Results: The results of the literature study are presented in three main categories(knowledge, education and attitudes), two of these also have subcategories. The level ofknowledge and education turned out to be low and the attitudes varied. Conclusion: Healthcare professionals need more knowledge and education about femalegenital mutilation and a change in attitudes is requierd. In order to be able to draw furtherconclusions, more and deeper research on the subject is needed.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning har praktiserats i över 2000 år och enligt Unicef (2020) könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor årligen, men beräknas uppnå 4,6 miljoner fall år 2030. Vissa flickor avlider och andra traumatiseras svårt av ingreppet. De senaste årens flyktingströmmar har lett till att kvinnlig könsstympning i högre utsträckning även utförs i Europa. Detta gör att frågan är ytterst angelägen för sjukvården. I Norden uppskattar man att det finns ca 100 000 människor som kommer från områden där kvinnlig könsstympning anses vara norm. Syfte: är att belysa skolsköterskors upplevelser av att möta flickor som är eller riskeras att könsstympas Metod: Kvalitativa intervjuer med elva skolsköterskor utspridda i landet. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i studien Identifiering av flickor som kan/är utsatta för könsstympning, Att uppmärksamma och finnas där och Samarbete och vidare arbete framåt. Konklusion: Hälsosamtalet visade sig vara det vanligaste och viktigaste sättet för skolsköterskorna för att kunna förebygga, förhindra och uppmärksamma dessa flickor som är eller riskerar att könsstympas. / Background: Female genital mutilation has been practiced for over 2000 years and according to Unicef (2020) about 3.9 million girls are genitally mutilated annually, but is estimated to reach 4.6 million cases by 2030. Some girls die and others are severely traumatized by the procedure. The influx of refugees in recent years has led to female genital mutilation being carried out to a greater extent in Europe as well. This means that the issue is extremely important for healthcare. In the Nordic countries, it is estimated that there are about 100,000 people who come from areas where female genital mutilation is considered the norm. Aim: is to shed light on school nurses' experiences of meeting girls who are or are at risk of being mutilated Method: Qualitative interviews with eleven school nurses spread across the country. Results: Three main categories emerged in the study Identification of girls who can/are exposed to genital mutilation, To pay attention and be there and Cooperation and further work ahead. Conclusion: The health talk turned out to be the most common and most important way for school nurses to be able to prevent, inhibit and draw attention to these girls who are or are at risk of genital mutilation.

This essay examines the prevalent practice of female genital mutilation (FGM) in Ethiopia and Somalia, focusing on the multifaceted consequences faced by women who undergo this procedure. FGM, deeply entrenched in the cultural fabric of both nations. This essay scrutinizes the physical and psychological repercussions experienced by women as a result of this gender-based practice.  Furthermore, this research extends its scope to investigate how the scarcity of water and limited access to proper hygiene facilities exacerbate the challenges faced by women who have undergone FGM. In regions plagued by water scarcity, where hygiene resources are insufficient, these challenges become even more pronounced, amplifying the risk of infections and complications.  By delving into the intersection of FGM, gender dynamics, and the environmental challenges linked to water scarcity, this essay aims to shed light on the unique struggles faced by women in Ethiopia and Somalia. It underscores the urgent need for holistic interventions that address both the socio-cultural aspects of FGM and the environmental factors that compound the physical and psychological consequences faced by women in these regions.  Our chosen research methodology centers around a thorough desk study employing Human Rights Theory, JMP Wash, and the Health Belief Model. This approach is designed to facilitate a comprehensive analysis, seeking to explore potential correlations between Female Genital Mutilation (FGM) and factors related to water and sanitation. The findings presented in this essay provide valuable insights for policymakers, healthcare practitioners, and activists working to combat FGM and improve the overall well-being of women in Ethiopia and Somalia.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning omfattar alla de procedurer som skadar det kvinnliga könsorganet på grund av icke-medicinska skäl. Det är en är en gammal tradition som praktiseras vanligast i Afrika, Asien och Mellanöstern. Kvinnlig könsstympning medför fysiska och psykiska hälsokomplikationer som i längden behöver behandlas. De kvinnor som emigrerar till västvärlden där könsstympning är olagligt exponeras för en ny kultur och därmed kommer de i kontakt med Hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har olika ansvar när det kommer till bemötandet av dessa kvinnor. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av bemötandet i vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt som byggde på tio artiklar med fokus på könsstympade kvinnors upplevelser av bemötandet i vården. Resultat: Resultatet presenteras i följande två huvudteman: Oro, rädsla och skam i mötet, Brist på insikt och kompetens hos vårdpersonal. Upplevelser av att vara i andras händer som ett studieobjekt beskrevs av kvinnorna. De menar att de möttes av inkompetent vårdpersonal som inte kunde dölja sina känslor och reaktioner. Resultatet visar att det rådde okunskap och kompetensbrist hos vårdpersonalen vilket ledde till att det fanns risk att patientsäkerheten äventyrades. Kvinnor kände sig otrygga i vården när de inte fick rätt vård. Undersökningar gjordes utan patientens samtycke vilket framkallade känslor av att vara exkluderade i sin egen vård. Konklusion: Vårdmöte med vårdpersonal i västvärlden präglas ofta av rädsla, skam, kommunikation- och kunskapsbrist. Kulturkompetens är en viktig aspekt för att bemöta könsstympade kvinnor och för att kunna ge dem en god vårderfarenhet. / Background: Female genital mutilation includes all procedures that damage the female genitalia for non-medical reasons. It is an old tradition that is most commonly practiced in Africa, Asia and the Middle East. Female genital mutilation causes physical and mental health complications that need to be treated in the long run. Women who immigrate to the Western world where genital mutilation is illegal are exposed to a new culture and thus come into contact with the Health and Medical Services. Nurses have different responsibilities when it comes to treating these women. Aim: To describe female genital mutilation's experiences of treatment in care. Method: A qualitative literature review based on ten articles with a focus on female genital mutilation's experiences of treatment in care. Findings: The results are presented in the following two main themes: Anxiety, fear and shame in the meeting, Lack of insight and competence of healthcare staff. Experiences of being in the hands of others as an object of study were described by the women. They believe that they were met by incompetent healthcare staff who could not hide their feelings and reactions. The result shows that there was a lack of knowledge and skills among the nursing staff, which ledto a risk for patient safety being compromised. Women felt unsafe in care when they did not receive right care. Examinations were done without the patient's consent, which evoked feelings of being excluded in their own care. Conclusion: Healthcare encounters with healthcare professionals in the Western world are often characterized by fear, shame, lack of communication and knowledge. Cultural competence is an important aspect in dealing with female genital mutilation and in being able to give them a good care experience.

Bakgrund: Varje år könsstympas 3,9 miljoner flickor runtom i världen. Kvinnlig könsstympning innebär att delar av de yttre könssorganen skärs bort. Ingreppet utförs oftast på flickor från 4 till 14 år, och är en tradition i många afrikanska länder. De drabbade kvinnorna lider både fysiskt och psykiskt och får ofta förlossningskomplikationer. När de uppsöker vården i västvärlden, möts de av vårdpersonal med otillräcklig kompetens och kunskap för att bemöta dem på ett adekvat sätt. Syfte: var att belysa kvinnors upplevelser efter könsstympning. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats som med urval av tio vetenskapliga artiklar som belyser kvinnors upplevelser efter kösstympning. Resultat: Litteraturöversikten presenterar två tema och fem subtema. Temat förändrade kropp och själ med subtema fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser samt relations påverkan och lustlöshet. Andra temat är maktlöshet i utsattheten med subtema av att vara offer och känslan av övergivenhet och hjälplöshet. Konklusion: Sjuksköterskor bör sträva efter att förvärva kulturell kompetens och ny kunskap för att effektivt vårda kvinnor som genomgått könsstympning. Denna studie syftar till att berika kunskapen och öka förståelsen för komplexiteten kring detta ingrepp. / Background: Every year 3.9 million girls worldwide undergo female genital mutilation. Female genital mutilation involves the removal of parts of the external genitalia. The procedure is typically performed on girls aged 4 to 14 and it is a tradition in many African countries. Affected women suffer both physically and psychologically and often experience childbirth complications. When seeking healthcare in the Western world, they often encounter healthcare professionals with insufficient competence and knowledge to adequately address their needs. Aim: The purpose is to highlight women's experiences after genital mutilation. Method: A literature review with a qualitative approach selecting 10 articles that clarify women's experiences after female genital mutilation. Findings: The literature review presents two themes and five subthemes. The theme 'Altered Body and Mind' includes the subthemes of physical consequences, psychological consequences, as well as the impact on relationships and loss of desire. The second theme is 'Powerlessness in Vulnerability,' with subthemes of being a victim and feelings of abandonment and helplessness. Conclusion: Nurses should strive to acquire cultural competence and new knowledge to effectively care for women who have undergone female genital mutilation. This study aims to enrich knowledge and increase understanding of the complexity of this procedure.

Female Genital Mutilation is a cultural and historical practice engrained in the African Culture.This practice is part of the African Rite of Passage; where a young girl passes on from being achild into being a grown woman. According to Martha Nussbaums’s Capability Approach thispractice undermines the woman and violates her rights as a human being, on the other handMelville Herskovits’ Cultural Relativist theory encourages acceptance and respect of the variouscultures and their beliefs; thus making female genital mutilation a cultural tradition that shouldbe respected like any other tradition around the world.

No description available.