No description available.

Background: An estimated 125 million women live with Female Genital Mutilation (FGM) worldwide. Despite it being internationally recognized as a human rights violation. FGM is still practiced in approximately 29 countries, most of them in Africa and the Middle East. FGM has no health benefits, whereas there are short and long terms negative consequences that can cause physical and psychological problems. Aim: To describe the experiences of women who live with FGM and their subsequent interactions with healthcare providers in countries where FGM is not a tradition. Method: A literature study based on ten studies with a qualitative research design. Results: Five main themes were found; Knowledge of FGM, Language Barriers, The Gender of Healthcare Provider, Interactions with Healthcare Provider and On Display. Conclusion: Patients had difficulties due to the language barriers. There was a preference for female healthcare providers. Patients were affected by interactions with healthcare providers as well as lack of knowledge. Patients also had their genitals put on display for others. Clinical significance: With increasing migration, it is important that healthcare providers do not judge, but instead treat and care for these women with respect and empathy. / Bakgrund: Runt 125 miljoner kvinnor i världen idag är könsstympade, även fast det är internationellt erkänt som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta praktiseras könstympning fortfarande i cirka 29 länder, mestadels i Afrika och i Mellanöstern. Det finns inga hälsovinster för kvinnor som är könsstympade, däremot medför det kort- och långsiktiga negativa konsekvenser som kan leda till fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors erfarenheter av vårdpersonal i länder där det inte finns någon tradition av könsstympning. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fem huvudteman framkom och beskrevs; Kunskap om könstympning, Språksvårigheter, genus av personal, samspelet med vårdgivare och att den könsstympade kvinnan kände sig uttittad av vårdpersonalen. Slutsats: Patienterna hade svårt att kommunicera med sjukvårdspersonalen. Patienterna föredrog kvinnlig sjukvårdspersonal. Interaktionen med sjukvårdspersonalen påverkade patientens relation till vården. Patienterna kände sig uttittade av sjukvårdpersonalen. Patienterna upplevde att vårdpersonalen hade kunskapsbrister om FGM. Klinisk betydelse: Med ökad migration är det nödvändigt att vårdpersonalen ger en respektfull vård och visar empati för de könstympade kvinnorna.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sed som utförs i flera länder i Afrika, längs ekvatorn och delar av Mellanöstern. Invandringen till Sverige från områden där kvinnlig könsstympning utförs ökar. Det innebär att svenska barnmorskor kommer att möta könsstympade kvinnor allt oftare. Riktlinjer och mer och bättre utbildning har efterfrågats för att kunna bemöta kvinnan på ett professionellt sätt. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av möten med kvinnor på ungdomsmottagning som kommer från områden där kvinnlig könsstympning är vanligt förekommande. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med barnmorskor på ungdomsmottagningar. Materialet analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon. Resultat: Ämnet visade sig beröra barnmorskorna känslomässigt och en oförståelse för traditionen beskrevs. Barnmorskorna framhöll vikten av att inte acceptera traditionen, men underströk betydelsen av att respektera kvinnan och hennes kulturella arv. Ett varsam och lyhört förhållningssätt i mötet betonades, där ett felaktigt förhållningssätt antogs kunna leda till att kvinnan kände sig kränkt.  Konklusion: Möten med könsstympade kvinnor på ungdomsmottagningarna förekom sällan. Barnmorskorna upplevde därför att deras kunskaper var bristfälliga. I dagsläget ansågs inte behovet av riktlinjer vara stort, men en gemensam uppfattning fanns att behovet inom en nära framtid kommer att öka. / Background: Genital mutilation of woman is a custom practiced in several African countries, along the equator and parts of the Middle-East. Immigration from areas where this custom is common is on the rise. Midwives in Sweden are increasingly visited by women who have been victims of genital mutilation.  Guidelines and more and better education have been requested in order to approach the women in a professional way. Purpose: To highlight midwives experiences of meetings at the youth health center with women who come from areas where the practice of genital mutilation is common.  Method: A qualitative approach was chosen. Eight interviews were conducted with midwives at youth health center. Content analysis according to Hsieh and Shannon were used to analyze the material.  Results: The topic affected midwives emotionally. Midwives stressed the importance of not accepting the tradition, but felt it to be important to respect the woman and her cultural heritage. It is considered important to be gentle and responsive during the meeting and to show a good attitude towards the woman where an incorrect approach is perceived to lead to the woman feeling offended. Conclusion: Meetings with genitally mutilated women at youth health center were something that rarely occurred. Midwives knowledge of the subject was incomplete due to the lack of experience. In the current situation guidelines are not needed, but the common perception was that they will be in the future.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp som länge utförts i stora delar av världen. 196 medlemsländer har anslutit sig till Förenta Nationens (FN) konvention om barns rättigheter för att gemensamt arbeta för att avskaffa denna typ av skadliga sedvänja. Genom kontinuerliga datainsamlingar om kvinnlig könsstympning förutspås en signifikant ökning i takt med att världens befolkning ökar. Hälso- och sjukvårdspersonal känner till ingreppet men få kan identifiera dess olika typer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad hälso- och sjukvårdspersonal har för erfarenheter av att vårda patienter som genomgått kvinnlig könsstympning. Metod: Metoden är en litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod vilka var inhämtade från tre olika databaser; Cinahl Complete, PubMed och Academic Search Complete. Resultat: Resultatet presenteras under två kategorier: Bristande kunskap samt Det komplexa vårdandet. Hälso- och sjukvårdspersonal uttryckte att de hade bristande kunskaper och erfarenheter med att vårda och möta kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning. Många ansåg att de upplevde omtumlande känslor vid möten med kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning och deras familjer. Att se det kvinnliga könsorganets förändrade anatomi med mycket ärrbildning var svårhanterbart för många hälso- och sjukvårdare. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Leiningers transkulturella omvårdnadsteori samt konsensusbegreppet människan. Den transkulturella medvetenheten och förmågan att bortse från det egna etnocentriska synsättet ligger till grund för det professionella vårdandet. / Background: Female genital mutilation is a procedure that has long been carried out in many parts of the world. 196 member countries have joined United Nation's (UN) Convention on the rights of children, to work together to eliminate this kind of malicious practice. Through continuous data collection of female genital mutilation, it predicts a significant rise as the world population increases. Health professionals are familiar with the procedure, but few can identify its different types. Aim: The aim was to describe health professionals’ experiences of caring for patients who have undergone female genital mutilation. Method: The method consists of a literature review based on seven qualitative articles, three quantitative articles and one with mixed method retrieved from three different databases; Cinahl Complete, PubMed and Academic Search Complete. Results: The results are presented under two categories: Lack of knowledge and The complexity of caring. Health professionals expressed a lack of knowledge and experience to nurture and meet women who have undergone female genital mutilation. Many felt that they experienced tumultuous feelings at meetings with women who have undergone female genital mutilation and their families. Seeing the female genitalia altered anatomy with very severe scarring was unmanageable for many health professionals. Discussion: The results were discussed on the basis of Leininger's transcultural nursing theory and the concept of consensus human. The transcultural awareness and the ability of health professionals' to ignore their own ethnocentric approach is the basis for the professional caring.

AbstraktBakgrundKvinnlig könsstympning är, en djupt rotad tradition som drabbar över 200 miljoner kvinnor världen över idag. Detta är en olaglig handling i många länder i världen och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Studier har visat att dessa kvinnor upplever allvarliga hälsorisker och komplikationer både fysiskt och psykiskt. Kvinnor som är könsstympade känner sig sårbara och utlämnade i mötet med sjukvården, på grund av brist på förståelse hos sjukvårdspersonalen. Kvinnlig könsstympning är svårt att prata om. Könsstympade kvinnor riskerar att få fel diagnos vilket i sin tur leder till fortsatt ohälsa och diskriminering.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda kvinnor som är könsstympade.MetodDetta var en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013) av 3 kvalitativa och 5 kvantitativa studier.SlutsatsStudien visar att det är svårt att ge vård på lika villkor till kvinnor som är könsstympade om inte sjukvårdspersonalen ges rätt förutsättningar för att göra det. Sjukvårdspersonal känner sig utlämnade, inkompetenta, rädda och oroliga när de vårdar den könsstympade kvinnan. Studien visar att sjukvårdpersonalens avsikt och önskan att ge en jämlik och personcentrerad vård till dessa kvinnor, inte möjliggörs på de olika vårdinrättningar där de arbetar. Studien visar att det behövs tillgängliga och tydligare riktlinjer och behov av mer träning och utbildning.Nyckelord - Healthcare professional, experience, female genital mutilation.Stort tack till Emil Danehorn för hans stöd och uppmuntran genom hela detta arbete.

Bakgrund: Idag lever uppskattningsvis 200 miljoner kvinnor som har utsatts för könsstympning. Till följd av migration från länder där ingreppet praktiseras kommer den västerländska sjukvården att möta könsstympade kvinnor, vilket kan innebära nya utmaningar för vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av mötet med västerländsk sjukvård. Metod: Allmän litteraturstudie med 12 originalartiklar av kvalitativ ansats. Studiernaanalyserades och utifrån teman kunde syftet besvaras. Resultat: Fyra teman framkom; “Könsstympade kvinnor i en främmande kontext”, “Oro och rädsla i mötet med västerländsk sjukvård”, “Kommunikationsbarriärer” samt “Positiva upplevelser i mötet med västerländsk sjukvård”. Resultaten visade att kvinnor upplever känslor av att vara annorlunda, kränkande behandling i form av kommentarer och blickar samt oro och rädsla vad gäller personalens kunskap och kompetens. Vidare beskrevs positiva upplevelser när personal bemötte kvinnorna med respekt samt hade ett professionellt förhållningssätt gentemot dem. Slutsats: Könsstympade kvinnor upplevde många gånger ett negativt bemötande vid kontakt med västerländsk sjukvård. Vårdpersonalens kunskap om ingreppet, samt förståelse och respekt för kvinnornas bakgrund var viktig för deras upplevelse av mötet. Det finns behov av mer forskning i ämnet då den västerländska vården i större utsträckning kommer att möta kvinnor som utsatts för könsstympning, till följd av ökad migration. / Background: It is estimated that 200 million women today are living with female genital mutilation. As a result of migration from countries where the procedure is practiced, Western health care will meet women who have been genital mutilated, which can pose new challenges for healthcare professionals. Aim: To describe genital mutilated women's experience of meetings with Western health care. Method: Literature review with 12 original articles of qualitative approach. The studies were analyzed and, based on themes, the purpose could be answered. Result: Four themes emerged; "Genital mutilated women in a foreign context", “Concern and fear in the meeting with Western health care”, "Communication barriers" and "Positive experiences in the meeting with Western health care". Results showed that women experienced feelings of being different, offensive treatment in the form of comments and looks, and concerns and fears regarding the staff's knowledge and competence. Furthermore, positive experiences were described when staff responded to the women with respect and had a professional attitude towards them. Conclusion: Genital mutilated women often experienced poor treatment in the contact with Western health care. Knowledge of the intervention, as well as understanding and respect for the women's background, were important to their experience of the meeting. There is a need for more research into this subject, as the immigration from countries where genital mutilation is common, are increasing.

Female genital mutilation (FGM) is a global problem that stems from gender inequality. Increased migration from countries that perform FGM to England has led to the practice travelling across borders. FGM is subject to heightened political debate and media sensitivity in the England and across the Western world. Debates about FGM often proceed from a universal standpoint that the practice should be prohibited through law. However, the efficacy of FGM legislation is questionable and rarely subjected to scrutiny. Despite implementing a criminal offence of FGM in 1985 and introducing subsequent stringent legal changes, there has not been one conviction for a practice, which remains prevalent in England. A failure to secure convictions for a practice that continues suggests that the law has left women and girls unprotected. To understand why the practice persists in a context in which FGM is criminalised, this thesis aims to address the potential and limitations of social and cultural change through the law. My qualitative research findings are based on two focus groups each with 11 women from FGM-performing communities and 79 semi-structured interviews with women and stakeholders who are responsible for designing and enforcing FGM legislation, including legal professionals, police officers, Members of Parliament and Members of the House of Lords. I chose to interview these two groups of participants to understand the different perspectives of women subject to the law and stakeholders responsible for enforcing the law. The interview data shows the importance of an intersectional analysis of FGM that accounts for women’s experiences of gender, race, ethnicity, nation, nationality and religion. While FGM is performed upon girls and women’s bodies to control their sexuality, women also identified FGM as representative of other identity issues including race, group rights, migrant culture and religion. The data highlights the complex meanings women ascribe to FGM and the challenges they encounter in accessing the criminal justice system. In contrast, stakeholders believe anti-FGM legislation is a means for the state to eliminate ‘cultural’ violence against women and girls and enforce British values upon minority groups. The findings from the interviews with women and stakeholders revealed a stark divide in the two groups understanding of FGM and their attitudes towards the law. Examining FGM in the context of criminalisation from two different perspectives highlights the core barriers to the enforcement of law.

Bakgrund och problemformulering: Vi lever i ett allt mer mångkulturellt samhälle och detta syns även inom hälso-och sjukvården. Det finns mycket forskning som visar på vikten av en bred kulturell kompetens hos vårdpersonal. Sedans början av 90 talet har allt fler invandrat från länder där kvinnlig könsstympning praktiserats. Kvinnlig könsstympning innefattar bortagande eller skada av det yttre kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl. Det finns inga hälsovinster med ingreppet och det kan leda till en rad både kort och långsiktiga komplikationer. Vårdpersonal jobbar under en rad lagar och förordningar och är skyldiga att vårda alla patienter likvärdigt oavsett var ifrån de härstammar. Öppenhet, lyhördhet och förståelse måste prägla vårdpersonalens arbete, så att vi i inte låter attityder och fördommar påverka oss, vilket istället kan leda till att mötet med västerländsk sjukvårdspersonal innebär diskriminering för dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnor, som kommer från kulturer där kvinnlig könsstympning är allmänt utbrett, upplever mötet mellan västerländsk hälso- och sjukvårdpersonal. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa som är granskade, analyserades och indelade i teman. Resultat: Resultatet belyser smärtsamma minnen av kvinnlig könsstympning i samband med gynekologiska undersökningar och förlossningar, känslan av skam, kunskapsbrist hos vårdpersonalen, bemötande och kommunikation. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de vårdvetenskapliga begreppen, lidande, livsvärld och vårdrelation. Lidande beskriver det som kvinnorna upplevt när minnen av den genomgångna könsstympningen kommit tillbaka, samt lidandet i den dubbla skam de upplevt. Livsvärlden belyser kvinnornas egen syn på könsstympningen, ställt intill den västerländska vårdpersonalen syn på ingreppet. Vårdrelationen tar upp vikten av kommunikation och att möta denna patientgrupp med ett öppet sinne samt att skapa förtroende och tillit. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som utförs av traditionella, kulturella eller religiösa skäl. Ökad invandring till västvärlden har inneburit att vårdpersonal kommer att möta kvinnor som könsstympats och brist på kunskap och praktiska färdigheter hos vårdpersonal kan få konsekvenser för vårdandet. Syfte: Att belysa könsstympade kvinnors erfarenheter av kulturella påverkansfaktorer i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Det utfördes en litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Resultatet från elva vetenskapliga artiklar placerades in i de förutbestämda kategorierna vilka var; Erfarenheter av religiösa och kulturella värderingar, Erfarenheter av kommunikation och språk, Erfarenheter av teknologi, Erfarenheter av utbildning, Erfarenheter av släktskap och sociala band och Erfarenheter av lagar och politik. Slutsats: Mötet mellan könsstympade kvinnor och den västerländska sjukvården präglas ofta av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Sjuksköterskors bristande kunskap om att vårda könsstympade kvinnor kan medföra att kvinnorna känner sig osäkra och oprofessionellt bemötta vilket kan orsaka onödigt lidande. Framtida forskning bör fokusera på hur dessa kvinnor vill bli vårdade vilket kan vara till nytta för alla verksamma sjuksköterskor. / Background: Female genital mutilation (FGM) is a custom that is performed for traditional, cultural or religious reasons. The increase of immigration to the western world has caused that nursing staff will meet and care for females that have undergone FGM. Lack of knowledge and practical skills amongst the hospital personnel treating the patients may lead to implications for the caring procedures. Purpose: To highlight genitally mutilated women’s experiences of cultural factors in nursing care. Method: A literature study with a directed content analysis. A literature research was performed in health scientific databases. Results: The findings from eleven scientific articles were placed in the predetermined categories which were: experiences of religious and cultural beliefs, experiences of language and communication, experiences of technology, experiences of education, experiences of kinship and social ties and experience of politics. Conclusion: The meeting between genitally mutilated women and western healthcare is often characterized by communication problems and cultural differences. Nurses’ lack of knowledge in caring for women with FGM causes the women to feel insecure, badly threated and may cause unnecessary suffering. Future research should focus on how these women wants to be cared for which can be of benefit to all active nurses.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär att av icke-medicinska skäl utföra en partiell eller total borttagning av de yttre kvinnliga könsorganen. Det finns fyra olika typer av könsstympning med olika allvarlighetsgrader. Sannolika orsaker är att kontrollera kvinnans sexliv samt kulturella strukturer. Varje år genomgår 3,9 miljoner kvinnor en könsstympning i Afrika, Mellanöstern samt Asien. Ingreppet görs oftast på flickor mellan fyra och 14 år.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans kunskap, attityd samt erfarenhet gällande kvinnlig könsstympning.  Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som inkluderade tio vårdvetenskapliga artiklar med olika metoder, fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var Cinahl Complete och PubMed. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk syntes för att identifiera olika teman.  Resultat: Resultatet presenterades i tre separata teman samt tre subteman. Kunskapsnivån gällande ingreppet varierade, olika attityder gentemot kvinnlig könsstympning identifierades och majoriteten av hälso- och sjukvårdspersonalen uttryckte svårigheter i mötet med och vårdandet av kvinnor som genomgått en könsstympning.  Diskussion: Generellt besitter sjuksköterskan låg kunskap kring kvinnlig könsstympning, där attityden till ingreppet varierar världen över. Detta kan bland annat bero på bristande utbildning, låg medvetenhet, ett icke-jämställt samhälle, kulturell påverkan och ekonomisk vinning. Madeleine Leiningers soluppgångsmodell ligger till grund för diskussionen. / Background: Female genital mutilation (FGM) involves performing, for non-medical reasons, a partial or total removal of the external female genitalia. There are four different types of female genital mutilation with varying degrees of severity. Plausible reasons are to control the woman's sex life as well as cultural structures. Every year, 3.9 million women undergo FGM in Africa, the Middle East and Asia. The practice is most often done on girls between the ages of four and 14. Aim: The aim of this literature review was to enlighten the knowledge, attitudes and experiences of female genital mutilation among nurses.  Method: A literature review according to Fribergs method that included ten articles with different methods, five qualitative and five quantitative articles. The databases used to find the articles were Cinahl Complete and PubMed. The analysis was done using thematic synthesis to identify different themes.  Results: Results were presented in three separate themes together with three subthemes. The level of knowledge regarding FGM varied, different attitudes towards female genital mutilation were identified and the majority of the health personnel expressed difficulties in caring for women with FGM.  Discussion: In general, nurses have low knowledge of FGM, where the attitude towards the practice varies worldwide. This due to, among other things, the lack of education, awareness, a non-equal society, cultural influence and financial gain. Madeleine Leininger's sunrise model forms the basis of the discussion.