Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (female genital mutilation [FGM]) berör ca 100 till 140 miljoner kvinnor i världen. Varje år är det ca 3 miljoner flickor mellan åldrarna 0 till 15 år som riskerar att bli könsstympade.  Könsstympning förekommer i 26 länder belägna i Afrika, Mellanöstern & Asien. Att könsstympa kvinnor är en sed som är djupt inrotad i den spirituella och kulturella synen.  Enligt Svensk lag är all form av könsstympning olagligt och får ej utföras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse och erfarenheter av att leva med könsstympning samt deras möte med västerländsk sjukvård. Syftet var även att beskriva studiernas undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna. Metod: För att svara på föreliggande studies syfte har författarna gjort en beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien har 11 stycken artiklar som är av kvalitativ ansats, 1st som är av kvantitativ ansats och 3st som är av både kvalitativ och kvantitativ ansats, dessa analyserades objektivt. Databaserna Pubmed och CINAHL användes. Resultat: Kvinnorna i studien förklarar att det är tradition, kultur och en heder gentemot familjen att könsstympas. Känslor som rädsla, oro och skam är upplevelser kvinnorna förklarar vid mötet med västerländsk sjukvård, det kan vara i form av kommunikationsbrist och dåligt bemötande. Kvinnorna anser att det finns för lite kunskap om könsstympning inom västerländsk sjukvård och att detta behöver bli bättre. Positiva erfarenheter som kvinnorna tar upp är att de blev bemötta med respekt och god omvårdnad. Slutsats: Kvinnorna som genomgått könsstympning har både positiva och negativa erfarenheter av att vara könsstympad. Vid mötet med västerländsk sjukvård visar studier att rädsla och oro kan uppstå hos kvinnor som genomgått könsstympning. De positiva erfarenheter kvinnorna hade i mötet med sjukvården var att de kände sig bemötta med respekt av sjukvårdspersonalen som hade goda kunskaper om könsstympning. Genom ökad kunskap hos sjukvårdspersonal kommer kvinnornas oro och rädsla succesivt minska i de länder där könsstympning ej förekommer. / Background: FGM (female genital mutilation [FGM]) affects approximately 100 million to 140 million women worldwide. Each year there are about 3 million girls between the ages of 0-15 years who risk being genitally mutilated. Genital mutilation is present in 26 countries located in Africa, the Middle East & Asia. To circumcise women is a practice that is deeply rooted in the spiritual and cultural vision. According to Swedish law, all forms of genital mutilation are illegal and may not be performed. Aim: The purpose of the study was to describe women’s experience and the experience of living with genital mutilation and their encounter with western health care. The purpose was also to describe the studies finding mission in the included articles. Method: In order to answer to the present studies aim, the authors conducted a descriptive literature study. The literature have 11 articles that are of qualitative approach, 1 has the quantitative approach and 3 have both qualitative and quantitative approach, and they were analysed objectively. PubMed and CINAHL were used in this study. Results: The women in the study, explains that it's tradition, culture and an honour to the family being mutilated. Emotions such as fear, anxiety and shame are the experiences the women explained when meeting with western health care, and these feelings are related to the lack of communication and treatment. The women believe that there is too little knowledge about genital mutilation in the western health care and that needs to be better. Positive experience was also where the women are talking about that they were treated with respect and a good nursing care. Conclusion: The women who have undergone genital mutilation has both positive and negative experiences of being circumcised. Studies show that women who undergone female genital mutilation experience fear and anxiety while coming in contact with western health care. The positive experiences women had in the meeting with the western health care was that they felt treated with respect by medical staff who had good knowledge about female genital mutilation. Through increased knowledge among medical staff will the womens worry and fear gradually decrease in the countries where female genital mutilation not occur.

This thesis describes the phenomenon of female genital mutilation (FGM) in Northeastern Africa, focusing on Egypt, Somalia and the Sudan. The core of the thesis lies in literary reflections of this practice and analysis of literary works tackling this subject. Presenting a wide range of literary works on the subject, this thesis aims at classifying and comparing them, with a special emphasis on the works of Nawal el Saadawi and Nuruddin Farah. The thesis also presents a summary of current local and international laws on FGM as well as a list of organisations dealing with FGM. It also briefly describes the religious background of FGM and current situation in Egypt and the Sudan.

Résumé de la thèseLa thèse porte sur l‘analyse des apports de la communication dans la lutte contre des mutilations corporelles, en l‘occurrence celles de l‘excision (qui est la pratique la plus répandue) des femmes en République de Guinée. Ces pratiques de mutilations corporelles étant encore souvent présentées comme des pratiques culturelles inscrites dans la tradition et l‘identité culturelles. L‘approche «Garder le rite, pas la mutilation » fait la promotion des rites de l‘excision, de la clitoridectomie et de l‘infibulation, c'est-à-dire celle des valeurs qui sont léguées aux jeunes filles pendant la cérémonie initiatique. L‘Assemblée générale des Nations Unies a donc consacré en 2012 et 2014 deux (2) importantes résolutions à la lutte contre les mutilations génitales féminines (le 20 décembre 2012, la Résolution A/RES/67/146 et en décembre 2014, la Résolution A/RES/69/150). Pour notre part, à travers ce travail de recherche, nous n‘avons fait ni la promotion du rite, puisque de meilleures voies de transmission de la culture existent aujourd'hui, ni celle de la mutilation à cause de ses effets sur la santé de la reproduction. Nous avons essayé de comprendre, à partir des grilles d‘intelligibilité communicationnelles, comment ces pratiques peuvent évoluer et avons préconisé certaines solutions en mobilisant des approches dans le champ des Sciences de l‘information et de la communication. Il a donc été nécessaire de réformer la « communication » pour la mettre au centre des préoccupations des gouvernants en vue d‘amener les pratiquants à un changement culturel consistant à abandonner progressivement des pratiques vieilles de plusieurs milliers d‘années. / Summary of the thesis The thesis focuses on the analysis of the contribution of communication in the fight against bodily mutilations, in this case that of excision or female circumcision (which is the most widespread practice) of women in the Republic of Guinea. These practices of bodily mutilations are still often presented as cultural practices inscribed in cultural tradition and identity. The "keep the rite, not the mutilation" approach promotes the rites of excision, clitoridectomy and infibulation, the values that are bequeathed to young girls during the initiation ceremony. In 2012 and 2014, the United Nations General Assembly devoted two (2) important resolutions to the fight against female genitale mutilations (on December 20, 2012, Resolution A / RES / 67/146 and in December 2014, Resolution A / RES / 69/150). For our part, through this research work, we have neither promoted the rite, since better ways of transmitting culture exist today, nor that of mutilation because of its effects on the health of the reproduction. We have tried to understand, from the grids of communication intelligibility, how these practices can evolve and have advocated some solutions by mobilizing approaches in the field of the sciences of information and communication. It was therefore necessary to reform the "communication" to put it at the center of the concerns of the rulers with a view to bringing practitioners to a cultural change of gradually abandoning practices that are several thousand years old.

<p>Kvinnlig könsstympning uppmärksammades i västvärlden på 1970-talet då invandringen till väst från länder där könsstympning praktiseras ökade. När Waris Dirie gav ut sin självbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning åter på tapeten. Eftersom könsstympning är en sedvänja som praktiserats i tusentals år världen över och fortfarande utövas i flera länder idag, väcktes ett intresse att ta reda på omständigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvänja och hur kommer det sig att den lever kvar än idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hänger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och så vidare?</p><p>Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande. Hypotesen var att könsstympning kunde förklaras och förstås som ett socialt fenomen och detta är det som undersöks, analyseras och framhålls genom denna uppsats. De sociologiska teorier som använts faller inom ramarna för socialpsykologi och som komplement till dessa teorier har även interkulturella perspektiv och genus- och etnicitetsperspektiv använts.</p><p>Metoden är kvalitativ datainsamling. Ett stort urval böcker, artiklar och internetkällor har använts. Dataanalysen har skett parallellt och integrerat med datainsamlingen. Centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter har sedan kopplats samman med fenomenet könsstympning i analysen. Slutligen hålls en avslutande diskussion där personliga reflektioner och slutsatser diskuteras.</p><p>Resultatet visar på många olika möjliga sociologiska, interkulturella och genus- och etnicitetsrelaterade förklaringsmodeller av hur könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Det har även visat sig vara intressant att dra paralleller mellan den könsstympade kvinnan och den ”jämställda” västerländska kvinnan. Det finns ingen enkel förklaring till varför sedvänjan existerar än idag, det är många olika aspekter och faktorer som spelar in. Vad som är viktigt är att man förhåller sig till fenomenet med viss kulturell relativism och att man beaktar sedvänjans komplexa och multidimensionella natur.</p> / <p>Female genital mutilation (FGM) attracted much attention in the west in the 1970’s, when the immigration to the west from countries where FGM was practiced increased. When Waris Dirie published her autobiography Desert flower: the extraordinary journey of a desert nomad in 1999, the phenomenon got on the carpet again. Since FGM is a custom that has been practiced for thousands of years all over the world and is still beeing practiced in a number of countries today, an interest was awakened for examining the circumstances surrounding the phenomenon. Where, how and why did this apparently inhumane and irrational custom arise and how come it still exists today? What is at the bottom of it? How is FGM related to religion, culture, gender, power and so on?</p><p>Since it seemed to be about a very complex phenomenon a decision was made to keep the purpose of the essay quite broad and extensive. The hypothesis was that FGM could be explained and understood as a sociological phenomenon and this is what has been examined, analyzed and emphasizwd through out this essay. The sociological theories falls within the framework of social phsychology, and as a compliment to these theories there has also been a use of intercultural perspectives and gender- and ethnicity perspectives.</p><p>The method is qualitative data gathering. A large selection of books, articles and websites have been used. Data analysis has been done throughout and integrated with the data gathering process. In the analysis, theory is related and connected to the pheonomenon FMG. Finally there is a closing discussion in which personal reflections and conclusions are discussed.</p><p>The result shows many different sociological, intercultural and gender- and ethnicity related explanation models of how FGM can be explained and understood as a sociological phenomenon. It has also proved interesting to draw paralleles between the circumcised woman and the “equal” western woman. There is no simple explanation to why the custom is still beeing practiced today, there are many different aspects and factors involved. What is important though, is that you relate to the phenomenon with a certain degree of cultural relativism and that you pay regard to the customs complex and multi dimensional nature.</p>

Kvinnlig könsstympning uppmärksammades i västvärlden på 1970-talet då invandringen till väst från länder där könsstympning praktiseras ökade. När Waris Dirie gav ut sin självbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning åter på tapeten. Eftersom könsstympning är en sedvänja som praktiserats i tusentals år världen över och fortfarande utövas i flera länder idag, väcktes ett intresse att ta reda på omständigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvänja och hur kommer det sig att den lever kvar än idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hänger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och så vidare? Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande. Hypotesen var att könsstympning kunde förklaras och förstås som ett socialt fenomen och detta är det som undersöks, analyseras och framhålls genom denna uppsats. De sociologiska teorier som använts faller inom ramarna för socialpsykologi och som komplement till dessa teorier har även interkulturella perspektiv och genus- och etnicitetsperspektiv använts. Metoden är kvalitativ datainsamling. Ett stort urval böcker, artiklar och internetkällor har använts. Dataanalysen har skett parallellt och integrerat med datainsamlingen. Centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter har sedan kopplats samman med fenomenet könsstympning i analysen. Slutligen hålls en avslutande diskussion där personliga reflektioner och slutsatser diskuteras. Resultatet visar på många olika möjliga sociologiska, interkulturella och genus- och etnicitetsrelaterade förklaringsmodeller av hur könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Det har även visat sig vara intressant att dra paralleller mellan den könsstympade kvinnan och den ”jämställda” västerländska kvinnan. Det finns ingen enkel förklaring till varför sedvänjan existerar än idag, det är många olika aspekter och faktorer som spelar in. Vad som är viktigt är att man förhåller sig till fenomenet med viss kulturell relativism och att man beaktar sedvänjans komplexa och multidimensionella natur. / Female genital mutilation (FGM) attracted much attention in the west in the 1970’s, when the immigration to the west from countries where FGM was practiced increased. When Waris Dirie published her autobiography Desert flower: the extraordinary journey of a desert nomad in 1999, the phenomenon got on the carpet again. Since FGM is a custom that has been practiced for thousands of years all over the world and is still beeing practiced in a number of countries today, an interest was awakened for examining the circumstances surrounding the phenomenon. Where, how and why did this apparently inhumane and irrational custom arise and how come it still exists today? What is at the bottom of it? How is FGM related to religion, culture, gender, power and so on? Since it seemed to be about a very complex phenomenon a decision was made to keep the purpose of the essay quite broad and extensive. The hypothesis was that FGM could be explained and understood as a sociological phenomenon and this is what has been examined, analyzed and emphasizwd through out this essay. The sociological theories falls within the framework of social phsychology, and as a compliment to these theories there has also been a use of intercultural perspectives and gender- and ethnicity perspectives. The method is qualitative data gathering. A large selection of books, articles and websites have been used. Data analysis has been done throughout and integrated with the data gathering process. In the analysis, theory is related and connected to the pheonomenon FMG. Finally there is a closing discussion in which personal reflections and conclusions are discussed. The result shows many different sociological, intercultural and gender- and ethnicity related explanation models of how FGM can be explained and understood as a sociological phenomenon. It has also proved interesting to draw paralleles between the circumcised woman and the “equal” western woman. There is no simple explanation to why the custom is still beeing practiced today, there are many different aspects and factors involved. What is important though, is that you relate to the phenomenon with a certain degree of cultural relativism and that you pay regard to the customs complex and multi dimensional nature.

<p>RÉSUMÉ</p><p>Au Sénégal, on estime que 28% des femmes sont victimes de MSF et les Diolas sont une des ethnies au Sénégal qui pratique cette tradition. Dans ce mémoire, j’ai l’intention en premier de comprendre et d’interpréter les raisons qui justifient, selon les Diolas, cette pratique par la méthode d’abduction et selon la théorie du néo-institutionnalisme. Mon intention en second lieu est de comprendre les éléments de la prétendue diminution de cette pratique dans certaines zones chez les Diolas. Je veux aussi comprendre le rôle de l’ONG Tostan dans la réduction de ce phénomène. Pour réaliser mon projet d’étude, j’ai fait mon étude de terrain dans deux villages au sud du Sénégal.</p><p>Le résultat que j’ai obtenu est que les Diolas prennent les MSF comme étant la première phase, c'est-à-dire la première partie du cycle d’initiation d’une femme. Une fille ne peut pas entrer dans la deuxième partie de son cycle d’initiation qui est une partie essentielle pour réussir dans la société Diolas si elle ne passe pas la première partie grâce aux MSF. En plus, j’ai compris que les raisons principales pour justifier cette pratique sont que les Diolas pensent que c’est une recommandation islamique. Donc, la pratique des MSF est venue avec l’islamisation.</p><p>Après les programmes habituels de Tostan dans les villages, les deux villages de mon étude de cas ont fait leur déclaration publique contre les MSF. Selon les villageoises, dans le premier village, le rôle de Tostan est qu’elle les avait aidées à sensibiliser et à stabiliser le village dans l’abandon de la pratique. Mais il faut souligner que le procès d’abandon avait déjà commencé avant l’arrivée de Tostan. Je trouve qu’il y avait des éléments nécessaires pour cesser la pratique qui a existé dans le village avant l’arrivée de Tostan qui a facilité le choix de vraiment laisser la pratique.</p><p>Le deuxième village témoigne de l’importance de Tostan et affirme que sans Tostan, le village n’aurait pas abandonné la pratique des MSF. En même temps, il y a des indicateurs qui montrent que tous les habitants du village n’ont pas cessé la pratique.</p><p>Une remarque inattendue est que la norme féminine est sous transformation. Aujourd’hui, les femmes non excisées sont mieux considérées que les femmes excisées par toute la société dans les villages de cas de cette étude. Une autre observation intéressante est que les villageoises témoignent que les jeunes femmes étaient les plus difficiles à convaincre d’abandonner la MSF contrairement aux femmes plus âgées alors que se sont elles, qui peuvent fondamentalement réclamer d’avoir été préjudiciées a cause de nous au Nord, il est normalement difficile de moduler les différentes traditions à cause des anciennes générations au sein de la société.</p> / <p>An estimated 28% of Senegalese women are victims to Female Genital Mutilation (FGM). The Jola tribe in Senegal is one of the ethnics that practice this tradition. In this thesis, I have the intention to interpret and try to understand the reasons the Jolas have to justify this practice. This will be made by an abdication method with the help of the New Institutional Theory. My purpose is furthermore to understand why the practice of FGM has reduced in some Jola-zones. Furthermore, I would like to comprehend the role of the NGO Tostan in the reduction process. To fulfil my intentions, I have made a Minor Field Study of two case studies conducted in two villages in the south of Senegal.</p><p>The result of this thesis is that the Jolas use FGM as the first phase of the women’s initiation cycle. A girl is not allowed to enter the second phase of her initiation cycle, which is an essential step in order to succeed in the Jolas society, if she has not already passed the first phase. I have understood that the main reason to justify the practice is that the Jolas think that FGM is an Islamic decree. This signifies that the practice of FGM has come to the Jolas with the Islamization.</p><p>After conducting ordinary programs of Tostan in the villages, both case villages have made an official declaration against FGM. According to the villagers in the first village, the role of Tostan was to help them be aware and stabilise so that they could implement the declaration. It is important to stress that the process of abandoning the practice had already started before the intervention of Tostan in this village. This study shows that there already existed certain important elements in the village that had facilitated the work of Tostan.</p><p>The second village confirmed the importance of Tostan and affirmed that they would not have abandoned the practice without the intervention of Tostan. On the other hand, I found indications which show that all the habitants of the village have not yet abandoned the practice.</p><p>One unexpected observation that I achieved to track during my fieldwork is that the female norm is under transformation. Today, the non-circumcised women are considered more attractive than circumcised women. Another interesting observation is that the villagers claimed that it is actually more complicated to convince the younger female generations to abandon the practice of FGM, and not the elder females, which basically can be claimed to be the prejudice we carry with us from the North, when talking about different traditions which are difficult to change because of the old generations in a society.</p>

The purpose of my work is to understand and examine the reasons why Ethiopia has not developed a larger decline of female genital mutilation, despite their ban on it? A ban that has been operating for ten years should reasonably have reached a greater change than the one Ethiopia has developed today. Based on two different branches of feminist theory, the liberal feminist theory and radical feminist theory, I will try to understand the potential power relationship that can be a immense reason for Ethiopia's continued practice with regard to female genital mutilation.   I will examine the liberal feminist approach when it comes to seeing the state as the source of the balance of power that generate inequality in the world between men and women. I will also apply the radical feminist theory on my case study and understand the problem of patriarchy and its already set roles for men and women that we are following in the society today, resulting in gender inequality.   The result shows that the radical feminist approach with patriarchy as essential explanation, which articulates that because of ancient traditions and the exercise of power, the amendment must be the changing of power relations between men and women in the private sphere rather than the liberal feminist approach which applies that the state repair the problem.

SAMMANFATTNING Bakgrund Kvinnlig könsstympning (Female Genital Mutilation, FGM) är en uråldrig tradition med starka band till kulturell och etnisk identitet. Mer än 200 miljoner kvinnor och flickor beräknas vara könsstympade och årligen riskerar cirka 3,9 miljoner ytterligare flickor att utsättas. Andelen kvinnor från länder där FGM är vanligt förekommande och som föder barn i Sverige har ökat i och med ökad invandring från dessa länder. FGM är internationellt betraktat som en kränkning av de mänskliga rättigheterna samt ett brott mot kvinnor och barns rättigheter. Syfte Att jämföra förekomsten och risken för perinatala komplikationer hos kvinnor med en diagnos av FGM med kvinnor utan denna diagnos som fött barn i Sverige mellan åren 2007 - 2017. Metod En populationsbaserad kohortstudie. Resultat Det huvudsakliga resultatet i denna studie är att barn födda av kvinnor med en FGM diagnos har en signifikant ökad risk för låg Apgar, födas lätta för tiden (SGA), drabbas av kramper, perinatal död inklusive intrauterin fosterdöd samt att födas överburna. Slutsats FGM är förknippat med ett flertal allvarliga perinatala komplikationer. Störst risk kunde ses mellan FGM och att födas lätt för tiden, födas överburen och intrauterin fosterdöd. Dessa samband var robusta oavsett vilket land kvinnan är född. Det går att dra slutsatsen att kvinnor med en FGM-diagnos och deras nyfödda barn tillhör en riskgrupp. Det är av stor vikt att arbeta preventivt för att skydda dessa kvinnor och barns hälsa. / ABSTRACT Background Female Genital Mutilation (FGM) is an ancient tradition with strong ties to cultural and ethnic identity. More than 200 million women and girls are estimated to be exposed, and about 3.9 million more girls are at risk each year. The proportion of women from countries where female genital mutilation is common, and which gives birth to children in Sweden has increased with an increased immigration. Female genital mutilation is internationally considered as a violation of human rights and a violation of women's and children's rights. Aim To compare the incidence and risk of perinatal complications among women with a diagnosis of FGM with women without this diagnosis who has given birth to a child in Sweden during the years 2007 - 2017. Method A population-based cohort study. Results The main result of this study is that children born of women with an FGM-diagnosis have a significantly increased risk of low apgar scores, being born Small for Gestational Age, convulsions, perinatal death and prolonged pregnancy could be observed. Conclusion FGM is associated with a number of serious perinatal complications. The greatest risk was seen between female genital mutilation and being born Small for Gestational Age, prolonged pregnancy and intrauterine fetal death. These relationships were robust regardless of which country the woman was born. It can be concluded that women with an FGM diagnosis and their newborn children belong to a risk group. It is very important to work preventively to protect these women and children's health.

Denna uppsats undersöker kvinnlig könsstympning och hur fenomenet hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer med ett beaktande av svensk nyhetsrapportering. Särskilt undersöks vad vi i Sverige vet om förekomsten av kvinnlig könsstympning, hur frågan hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer samt hur svensk tidningsmedia belyser kvinnlig könsstympning. Metoden som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet består av publikationer från myndigheter däribland rapporter från forskare och Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Östergötland och Regeringskansliet. Vi har även gjort en kompletterande undersökning av 51 artiklar från svenska tidningsmedia. Dessa undersökningar speglar tillsammans hur det svenska samhället officiellt ser på kvinnlig könsstympning och hur den bör hanteras. Resultaten har analyserats utifrån den genusvetenskapliga radikalfeministiska patriarkatsteorin i syfte att hitta samband mellan myndigheters arbete med att förebygga könsstympning och vår valda teori. Resultatet visar bland annat att svenska myndigheter och intresseorganisationer i och för sig arbetar med att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning men att det krävs ytterligare insatser i form av kunskap hos tjänstemän och andra som jobbar med frågan för att förhindra sedvänjan i Sverige. Den radikalfeministiska patriarkatsteorin har en stor betydelse i arbetet för att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning. / This thesis examines female genital mutilation and how the phenomenon is managed by Swedish authorities and non-governmental organizations with consideration of Swedish news reporting. Particularly, this thesis examines what we in Sweden know about the existence of female genital mutilation, how the issue is handled by Swedish authorities and non-governmental organizations, and how Swedish news reporting illustrates female genital mutilation. The method used to answer the questions raised in the thesis is a qualitative content analysis and the empirical material consists of publications from researchers and authorities including inter alia the National Board of Health and Welfare, the County Administrative Board Östergötland and the Swedish Government. We have also performed a supplementary survey of 51 articles from Swedish press. These sources reflect altogether how the Swedish society officially views female genital mutilation and how it should be managed. The results have been analysed on the basis of the gender-science radical feminist patriarchy theory in order to find the connections between the authorities' work towards preventing female genital mutilation in relation to our chosen theory. The results show, among other things, that Swedish authorities and non-governmental organisations are taking measures to prevent, detect and combat female genital mutilation, but that further efforts are required in order to increase the knowledge of officials and other people working to prevent the practice in Sweden. radical feminist patriarchy theory plays a major role in preventing, detecting and combating female genital mutilation.

Despite many international and local attempts to end the practice of FGM/C, this practice continues to flourish in Nigeria and thus has a negative impact on the lives of girls and women on a daily basis. Furthermore, female genital mutilation is a serious form of violence against girls, women, and children that must be abolished worldwide. This study primarily sought to understand the sociocultural factors that influence the mothers' attitudes towards the continuation of FGM/C in Nigeria. The study used the theory of planned behaviour developed by Ajzen which proposes three distinct constructs as drivers of intention. This theory was deemed to be suitable for the study since sociocultural factors that contribute to the continuation of FGM in relation to mothers’ attitudes toward the practice can be interpreted or linked to the determinants of intention. In addition, this study used secondary data analysis and relied largely on reliable secondary sources.