<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>BAKGRUND </strong></p><p>Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). <strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>METOD </strong></p><p>Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %). Skillna­der i svar mellan grupperna redovisas med icke parametriskt test för att på­visa om statis­tisk signifikans fanns.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>RESULTAT </strong></p><p>Resultatet visar att anhöriga var positiva gällande tillgänglighet, delaktighet och bemö­tande. Behov till förbättringar finns att göra i kontakten med läkarna och deras tillgäng­lighet. Många anhöriga visade mer negativa svar i temat information och upplevde att ingen in­formation gavs i flertalet av frågorna. Vid en jämförelse mellan grupp 1 och grupp 2 fanns en statistiskt signifikant skillnad endast i läkarkontakt men övrigt fanns ingen skillnad. <strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>SLUTSATS</strong></p><p>Anhöriga i studien var övervägande positiva till den geriatriska vården av deras närstå­ende. Resultatet av studien kan ligga till grund för förbättringsarbete och en kvalitetssäk­ring av vården och resultatet här visar att informationsområdet och läkarnas tillgänglighet kan för­bättras.</p><p> </p><p><strong>NYCKELORD</strong></p><p>Geriatric care, elderly people, relatives, nursing care, Sweden</p>

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %). Skillna­der i svar mellan grupperna redovisas med icke parametriskt test för att på­visa om statis­tisk signifikans fanns. RESULTAT Resultatet visar att anhöriga var positiva gällande tillgänglighet, delaktighet och bemö­tande. Behov till förbättringar finns att göra i kontakten med läkarna och deras tillgäng­lighet. Många anhöriga visade mer negativa svar i temat information och upplevde att ingen in­formation gavs i flertalet av frågorna. Vid en jämförelse mellan grupp 1 och grupp 2 fanns en statistiskt signifikant skillnad endast i läkarkontakt men övrigt fanns ingen skillnad. SLUTSATS Anhöriga i studien var övervägande positiva till den geriatriska vården av deras närstå­ende. Resultatet av studien kan ligga till grund för förbättringsarbete och en kvalitetssäk­ring av vården och resultatet här visar att informationsområdet och läkarnas tillgänglighet kan för­bättras.   NYCKELORD Geriatric care, elderly people, relatives, nursing care, Sweden

Sammanfattning   Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap. Studien grundas på fem samtalsintervjuer, genomförda med olika representanter inom området, på olika nivåer i samhället. Resultatet visade bland annat att det inte finns lagstadgade krav vad gäller en arbetsledares kunskapsnivå, men att den arbetsledande funktionen upplevs som mycket viktig och svår att hantera. Informanterna menar att det måste ställas vissa grundläggande krav på arbetsledarnas kompetens. Svaren visar även att arbetsledarna behöver en akademisk grundutbildning inom vård och omsorg, helst med inriktning mot äldre och handikappade. De anses även behöva en ledarskapsutbildning. Ett allmänt råd om kompetenskrav gällande arbetsledare är under diskussion hos Socialstyrelsen, samt om en legitimering är möjlig för denna yrkesgrupp. / Abstract   The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.       The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.

Sammanfattning På 1940-talet föddes det många barn och denna generation skulle ut i arbetslivet under något som kallats rekordåren, vilket innebär att generationen inte i någon större utsträckning har märkt av arbetslöshet. När denna generation nu lämnar arbetslivet kommer de att lämna en hålighet efter sig. Enligt flera studier har det visat sig att människor i dagens samhälle är friskare och lever längre än tidigare. 40-talisterna anses vara annorlunda förhållandevis mot de generationer som idag har omsorg i dagens samhälle. Trots att vi lever längre och är friskare kommer 40-talisterna att behöva omvårdnad i framtiden och genom att de har arbetat hela sitt liv, kan detta leda till att de har andra krav än tidigare generationer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka förväntningar 40-talisterna har på äldreomsorgen i framtiden. De frågeställningar vi har haft som utgångspunkt är: Vilka förväntningar har 40-talisterna på sin egen omvårdnad inom äldreomsorgen i framtiden? Hur upplever 40-talisterna att äldreomsorgen fungerar idag? Vilka förändringar är önskvärda inom äldreomsorgen i framtiden? Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning, där vi intervjuade 10 informanter som alla är födda under 1940-talet. Informanterna är bosatta i två olika län i Sverige och de är både män och kvinnor. Vi valde vår teoretiska referensram utifrån vårt empiriska material. Den teori vi har använt oss av är empowerment. Utifrån vårt resultat och teori har vi byggt upp vår analys, vi har även valt att jämföra analysen mot tidigare forskning inom området och begreppen trygghet och behov. Vi valde att dela upp resultatet i olika teman bland annat, förväntningar på den egna framtida vården, upplevelser till den befintliga vården och önskemål om framtida förändringar av vården. Resultatet visar på att 40-talisterna har andra förväntningar på äldreomsorgen än vad tidigare generationer har. Detta handlar bland annat om att man förväntar sig att få den personliga hjälp man behöver och att man ska få något tillbaka av samhället, genom skatten man har betalat. / Abstract Many children were born in the 1940s and this generation was integrated into working life under something called the record years, which means that they have not been noticed by unemployment. As this generation leaves the working life, they will leave a void behind. According to several studies people are living longer and are healthier in the community. People who were born in the 1940s consider being different relative to the generations who have geriatric care in today's society. Although we leave longer and are healthier will the people who were born in the 1940s need geriatric care in the future, and the fact that they have worked their whole life may lead them to have different requirements than previous generations. Our purpose with this essay was to examine the expectations the people who were born in the 1940s have on the geriatric care in the future. The issues we have had as a starting point is: What expectations have the people who were born in the 1940s in their own geriatric care in the future? How are the people who were born in the 1940s experience of the geriatric care today? What changes is desirable in the geriatric care in the future? We have chosen to use a qualitative method in our investigation, we interviewed 10 informants and all were born in the 1940s. The informants were living in two different counties in Sweden and they were both men and women. We chose our theoretical frame of reference on the basis of our empirical material. The theory we have used is empowerment. We have built up our analysis based on our results and theory; we have also chosen to compare the analysis against previous research in this field and the concept safety and needs. We have chosen to divide the results in different themes, some themes are expectations about their own future care, experiences to the existing care and wishes for future changes in the geriatric care.The results display that the people who were born in the 1940s have greater expectations for their geriatric care then previous generations have.

Purpose The purpose of this study has been to investigate the documentation process following the guiding principles of the Quality Norms for Fall Prevention concerning fall risk assessment, risk identification, fall preventive measures, information and the making of an individual care plan. Method This study is a quantitative, descriptive and retrospective journal review study. There were 100 journals examine the existing documentation concerning fall risk assessment of patients who received treatment in geriatric patient care. The sample was consecutively. Results The results showed that fall risk assessment was documented in 79 of 100 examined journals. 56 (71 %) of the fall risk assessments were made within 24 hours. In 59 of 100 journals the patient, relatives or former caretakers was asked whether the patient had had a fall within the last year, and in 61 of 100 journals it was documented that the nursing staff had made an assessment that the patient was going to have a fall during his or her length of stay if no preventive measures were set in. The majority of fall risk factors and fall preventive measures were documented within the areas of walking and transfer. It was documented that the patient was informed of fall risk, fall risk factors and fall preventive measures in 15 of 100 journals. For 33 of 68 (49 %) patients with an identified increased fall risk, a care plan was established.  Conclusion Quality norm is recently introduced and enforced in the relative extent. Since the objective is to appropriate risk assessment should be performed on all enrolled patients in geriatric patient care, so it should be performed and documented in all patients. / Syfte Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationen utförs utifrån riktlinjerna i kvalitetsnormen för fallprevention gällande fallriskbedömning, riskidentifiering, fallpreventiva åtgärder, information och upprättande av en individuell vårdplan. Metod Studien var en kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv journalgranskningsstudie. Det var 100 journaler som granskades gällande dokumentation angående fallriskbedömning av patienter som vårdats inom geriatrisk sluten vård. Urvalet var konsekutivt. Resultat Resultatet visade att i 79 av 100 granskade journaler var fallriskbedömning dokumenterad. Det var 56 (71 %) fallriskbedömningar som var utförda inom 24 timmar. I 59 av 100 journaler har patienten, anhöriga eller tidigare vårdgivare tillfrågats om patienten fallit senaste året och i 61 av 100 journaler fanns det dokumenterat att vårdpersonalen gjort en bedömning om patienten kommer falla under vårdtiden om inga förebyggande åtgärder sätts in. Flest fallriskfaktorer och fallpreventiva åtgärder inom området gång och förflyttning dokumenterades. Det fanns dokumenterat att patienten blev informerad angående fallrisk, fallriskfaktorer och fallpreventiva åtgärder i 15 av 100 journaler. För 33 av 68 (49 %) patienter med en bedömd förhöjd fallrisk upprättades en vårdplan. Slutsats Kvalitetsnormen är nyligen införd och efterlevs i relativ stor utsträckning. Eftersom målet är att fallriskbedömning ska utföras på samtliga inskrivna patienter inom geriatrisk sluten vård så bör den utföras och dokumenteras på samtliga patienter.

Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd? Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst? Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg &amp; Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna. Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter. Två av intervju-grupperna bestod av personer som har personlig erfarenhet av att ta emot hemtjänst och deltagarna i de två andra intervjugrupperna saknade denna erfarenhet. Resultatet visar att de flesta av intervjugruppernas deltagare ansett oavsett tidigare erfarenhet att hemtjänstens och äldreomsorgens kvalitet? i Alvesta överlag är bra eller mycket bra. Viss skillnad i vad som de olika grupperna betecknar vara ett gott liv kommer fram. Frågor om att få byta insats, bestämma om när den ska utföras, ha möjlighet till insats utan biståndsbeslut efter viss ålder, byte till timtaxa, servicecheckar eller ej, engagerar de flesta deltagarna i intervjugrupperna med personer som inte har egen erfarenhet av hemtjänst. Dessa frågor engagerar dock inte deltagarna nämnvärt i grupperna som redan har erfarenhet av hemtjänst. Vidare pekar studien på att nästan alla gruppdeltagare, oavsett erfarenhet eller ej, anser att beslutsgången vid ansökan om insats känns oklar, en fråga som framförallt framhålls som angelägen för respondenterna. En annan betydelsefull fråga för respondenterna är frågan om personalkontinuiteten. Det uttrycks angeläget att få till stånd en kommunikation omkring frågan om ombyggnad av det gamla sjukhemmet ”Högåsen”. Avslutningsvis visar resultatet på att ett stort intresse finns från de deltagare som inte har egen erfarenhet av hemtjänst för att socialt uppsökande verksamhet erbjuds alla vid en viss ålder. / How can co-determination and influence within the home-help service sector come about? The aim of this paper is to find out what is considered to give co-determination and influence within the home-help service sector. The overall question was formulated from the The social workers have a lot of authority, I think; I should like to have some authority too. - On co-determination and influence in Alvesta´s home-help service - anticipation that there is a difference in opinion between people who have experience and those who have no experience in receiving home-help service. Det sociala synsättets tankar (Westlund 2003), Theories about Salutogenes (Atonowski 1991), Sjöberg &amp; Westlund 2005) and Ett socilakonstruktivistiskt synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) form the main theories. The method was constructed as a case study and was carried out in the town of Alvesta. Four groups were interviewed with three to five randomly chosen respondents in each group. Two of the interview groups consisted of persons who have personal experience of receiving home-help service and the participants in the two other interview groups lacked this experience. The result shows that most of the participants in the interview groups, disregarded earlier experience, are of the opinion that the quality of old age care in Alvesta overall is good or very good. A certain difference in what the different groups consider to be a good life is shown. Questions about be allowed to change service, decide when it is to be done, have possibility for services without formal authority decisions after a certain age, service cheques or not, engage most participants in the interview groups that have no personal experience of home-help service. These questions do not much engage the participants in the groups that already have experience from home-help service. Further, the study shows that nearly all group members, experience or no experience of home-help service, are of the opinion that the line of decision is unclear, a question that above all is regarded as urgent. Another important question for the respondent is the continuity in staffing. There is also a strong opinion about starting a communication regarding the reconstruction of the old nursing home “Högåsen”. Finally, the result shows that there is a great interest from the participants, who have no personal experience of home-help service, that everybody is offered an outreach programme from a certain age.

<p>Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd?</p><p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst?</p><p>Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.</p><p>Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter. Två av intervju-grupperna bestod av personer som har personlig erfarenhet av att ta emot hemtjänst och deltagarna i de två andra intervjugrupperna saknade denna erfarenhet.</p><p>Resultatet visar att de flesta av intervjugruppernas deltagare ansett oavsett tidigare erfarenhet att hemtjänstens och äldreomsorgens kvalitet? i Alvesta överlag är bra eller mycket bra. Viss skillnad i vad som de olika grupperna betecknar vara ett gott liv kommer fram. Frågor om att få byta insats, bestämma om när den ska utföras, ha möjlighet till insats utan biståndsbeslut efter viss ålder, byte till timtaxa, servicecheckar eller ej, engagerar de flesta deltagarna i intervjugrupperna med personer som inte har egen erfarenhet av hemtjänst. Dessa frågor engagerar dock inte deltagarna nämnvärt i grupperna som redan har erfarenhet av hemtjänst.</p><p>Vidare pekar studien på att nästan alla gruppdeltagare, oavsett erfarenhet eller ej, anser att beslutsgången vid ansökan om insats känns oklar, en fråga som framförallt framhålls som angelägen för respondenterna. En annan betydelsefull fråga för respondenterna är frågan om personalkontinuiteten. Det uttrycks angeläget att få till stånd en kommunikation omkring frågan om ombyggnad av det gamla sjukhemmet ”Högåsen”.</p><p>Avslutningsvis visar resultatet på att ett stort intresse finns från de deltagare som inte har egen erfarenhet av hemtjänst för att socialt uppsökande verksamhet erbjuds alla vid en viss ålder.</p> / <p>How can co-determination and influence within the home-help service sector come about?</p><p>The aim of this paper is to find out what is considered to give co-determination and influence within the home-help service sector. The overall question was formulated from the The social workers have a lot of authority, I think; I should like to have some authority too.</p><p>- On co-determination and influence in Alvesta´s home-help service -</p><p>anticipation that there is a difference in opinion between people who have experience and those who have no experience in receiving home-help service.</p><p>Det sociala synsättets tankar (Westlund 2003), Theories about Salutogenes (Atonowski 1991), Sjöberg & Westlund 2005) and Ett socilakonstruktivistiskt synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) form the main theories.</p><p>The method was constructed as a case study and was carried out in the town of Alvesta. Four groups were interviewed with three to five randomly chosen respondents in each group. Two of the interview groups consisted of persons who have personal experience of receiving home-help service and the participants in the two other interview groups lacked this experience.</p><p>The result shows that most of the participants in the interview groups, disregarded earlier experience, are of the opinion that the quality of old age care in Alvesta overall is good or very good. A certain difference in what the different groups consider to be a good life is shown. Questions about be allowed to change service, decide when it is to be done, have possibility for services without formal authority decisions after a certain age, service cheques or not, engage most participants in the interview groups that have no personal experience of home-help service. These questions do not much engage the participants in the groups that already have experience from home-help service.</p><p>Further, the study shows that nearly all group members, experience or no experience of home-help service, are of the opinion that the line of decision is unclear, a question that above all is regarded as urgent. Another important question for the respondent is the continuity in staffing. There is also a strong opinion about starting a communication regarding the reconstruction of the old nursing home “Högåsen”.</p><p>Finally, the result shows that there is a great interest from the participants, who have no personal experience of home-help service, that everybody is offered an outreach programme from a certain age.</p>

The purpose of our qualitative study is to investigate how the caretakers, in the elderly care, interpret and manage the issue of alcohol problems in elderly people. We have been performing semi-structured interviews on 9 people, on different levels in the elderly care. There were 3 elderly care managers, 1 nurse, 1 assistance administrator and 4 auxiliary nurses, who all, at some level, work with alcohol problems in elderly people. Those interviews were performed singularly, with one exception: we interviewed an elderly care manager and her 2 auxiliary nurses at the same time. To analyse our empirics, we have used the theories of Power and Ageism. Our study shows that the auxiliary nurses, who are the ones who must deal with these problems, have great difficulties to perform their work because they have no qualified knowledge about alcohol problems. In addition, they almost never get the proper information, they don’t have access to guidelines about handling people with alcohol problems and they don’t receive support from their superiors. They have to make the most difficult decisions for themselves without any resources or other guidance.

Introduktion: De nordiske hospitaler er i disse år præget af talrige organisationsændringer. Evalueringer heraf foregår traditionelt kvantitativt. Der er ikke tradition for at anvende kvalitative metoder. Patientperspektivet undersøges i Danmark kvantitativt gennem årlige patienttilfredsheds-undersøgelser, men resultaterne her af kan ikke ses i sammenhæng med en given aktivitet på et givent sengeafsnit. Medarbejderperspektivet medtages slet ikke i forbindelse med evalueringer af organisatoriske ændringer i sundhedsvæsenet. Formål: Formålet med denne evaluering er at undersøge sammenhænge mellem den konkrete målopfyldelse på udvalgte kvalitetsindikatorer, medarbejdernes oplevelser af og syn på at arbejde på det geriatriske sengeafsnit samt de pårørende og patienternes oplevelser under indlæggelsen.  Det er hensigten at tegne et så nuanceret billede som muligt af det geriatriske sengeafsnit og at få afdækket såvel hensigtsmæssige som uhensigtsmæssige forhold i medarbejdernes arbejdsliv og i patienternes oplevelse af indlæggelsen. Metode: Andel af opfyldte kvalitetsindikatorer måles ved auditgennemgang af 50 konsekutivt udvalgte patientjournaler fra indlæggelser på det geriatriske sengeafsnit. Patient- og pårørendeperspektivet belyses gennem 4 interviews i umiddelbar tilslutning til patienternes udskrivelse og Medarbejderperspektivet undersøges gennem to individuelle interviews med lederne af afsnittet og et fokusgruppeinterview med otte medarbejdere fra det geriatriske sengeafsnit. De kvantitative data fremstilles i tabelform og de kvalitative data indholdsanalyseres og fremstilles i citatform. De indbyrdes sammenhænge mellem de bearbejdede data undersøges og fremstilles. Resultater: Medarbejderne udtrykker frustration og mangel på ledelse. De har svært ved at se sammenhæng i hverdagens aktiviteter og oplever mangel på ro og meningsfuldhed i dagligdagen. De finder ikke de kliniske kvalitetsindikatorer relevante for deres arbejde. Der er lav andel af opfyldte kliniske kvalitetsindikatorer. Dette understøttes af patienterne og de pårørendes oplevelser under indlæggelsen og det forklares til en vis grad af medarbejdernes opfattelse af nødvendigheden af at opfylde de forventede krav og i særlig grad af medarbejdernes oplevelse af mangel på ledelse, sammenhæng og meningsfuldhed. Konklusion: Der findes konsistent sammenhæng mellem de tre perspektiver. Medarbejderperspektivet beskriver årsagsforklaringer til den lave andel af opfyldte kliniske kvalitetsindikatorer og patient- og pårørendeperspektivet peger på konsekvenserne af samme. Metodetrianguleringen til evaluering af en organisationsændring har dermed vist sig hensigtsmæssig til at forstå baggrund og sammenhænge i resultatet af en organisationsændring i højere grad end de traditionelle evalueringsmetoder. / Introduction:  The Nordic Hospitals have these years seem a lot of organizational changes. They are traditionally quantitatively evaluated. There is no tradition to use qualitative evaluation methods. The perspective of the patients is examined quantitatively by a patient satisfaction survey each year, but it is not possible to see the results of these surveys in coherence to a given activity in a given ward in the hospital. The perspective of the employees is not included in evaluations of organizational changes. Purpose: The purpose of this evaluation is to examine coherence between the indicators that have been fulfilled, and the employees’ experience of their daily work, together with the patients – and their relatives’ experience of the admittance at the ward.  It is the intention to show a picture as varied as possible of the geriatric ward and both reasonable and not reasonable conditions in the employees work life and in the patients’ experiences.  Method: The clinical indicators of quality are examined by an audit reading of 50 consecutively chosen patient files from the geriatric ward. The patients – and the relatives perspective is illuminated by four interviews with patients and relatives directly following their admittance to the ward and the perspective of the employees is illuminated by two interviews with the managers of the ward and a focus group interview with eight staff members of the ward. Results: The employees express frustration and lack of management. It is not easy for them to see coherence in the daily activities and they experience absence of peace and meaning in their daily work. In their opinion, the clinical indicators of quality are not relevant for their work. Only a low part of the indicators of clinical quality fulfil the expected goals. This find is in concordance with the experiences of the patients and the relatives and to some extent, can be explained, by the employees’ way of understanding the quality indicators. The most probable explanation to the low fulfilment of the goals is the employees’ experience of lack of management, coherence, and meaningfulness in their daily activities. Conclusion: There is a consistent connection between the three perspectives. The perspective of the employees describes possible causes to the low part of clinical indicators of quality, which fulfil the goals. The perspective of patients and relatives points at the consequences of this. The triangulation of the methods in an evaluation of organizational changes has shown a successful way, to understand conditions and coherence in the results of an organizational change, than the traditional method of evaluation. / <p>ISBN 978-91-85721-20-7</p>

In the context of health care delivery for senior citizens, this research utilizes three studies that examine the development and implementation of health policy and the factors that can directly or indirectly impact the effective delivery of health services to senior citizens. It utilizes three essays employing mixed methods (qualitative and quantitative) methods including semi structured interviews, multiple regression and partial least squares structural equation modelling to examine the extent to which the implementation of health services delivered attributes of primary and integrated care to seniors. The two essays identified methods, approaches and strategies of integrated care relevant to the development of policy that can be successfully implemented when the contextual issues that older people consider to be important in maintaining their functional capabilities and their motivation to improve health as perceived by them are addressed. Consequent upon the results from these studies, the third essay examines the methodological issues on integrated geriatric care implementation when guidelines for effective policy development identified were not followed. By highlighting the relationship between effective policy and patient satisfaction, these three essays' recommended approach enhances the theory of health design that confirms that theoretical models of primary care must incorporate the system, process and service delivery levels of care to optimize seniors health.