• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 62
  • 20
  • Tagged with
  • 82
  • 54
  • 37
  • 30
  • 30
  • 30
  • 30
  • 27
  • 27
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Erfarenheter av att möjliggöra äldre personers delaktighet : parintervjuer med sjuksköterskor och undersköterskor / The experiences of enabling the participation of elderly people : joint interviews with nurses and nurse assistants

Luu, Felicia, Rådström, Malin January 2022 (has links)
Bakgrund: Vård på en geriatrisk slutenvårdsavdelning utförs teambaserat där sjuksköterska och undersköterska utgör ett subteam. Vården av den äldre personen utgår från ett personcentrerat förhållningssätt där patientdelaktighet är en viktig del. Processen att arbeta personcentrerat och möjliggöra den äldres delaktighet är komplex och ställer krav på att teamarbetet fungerar bra. Syfte: Att beskriva omvårdnadsteamets erfarenheter av att delaktiggöra äldre patienter i sin egen vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie där elva semistrukturerade parintervjuer genomfördes. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades:  Omvårdnadsteamets samspel är en förutsättning för patientdelaktighet, Samspelet med den äldre personen, Patientdelaktighet kräver kontinuitet, kompetens och tid samt Hinder i arbetet med att delaktiggöra den äldre personen. Den första kategorin handlar om omvårdnadsteamets kommunikation och samarbete för att delaktiggöra den äldre personen. Den andra kategorin berör omvårdnadsteamets relation med den äldre personen. Den tredje kategorin belyser vilka resurser som är nödvändiga i arbetet med att göra äldre delaktiga i sin egen vård och den sista kategorin belyser vilka hinder som omvårdnadsteamen identifierar utgöra ett hinder i det dagliga arbetet med patientdelaktighet. Slutsats: För att möjliggöra patientdelaktighet krävs det resurser i form av kompetens, kontinuitet och tid men det krävs även ett samspel mellan omvårdnadsteamet och den äldre personen. Nyckelord: Geriatrik, Multisjuk, Omvårdnad, Personcentrerad vård, Teamarbete / Background: The care in a geriatric inpatient ward is performed on a team basis, where the nurse and assistant nurse form a sub-team. The care of the elderly person is based on a person-centered approach where patient participation is an important part. The process of working person-centered and enabling the elderly's participation is complex and requires that teamwork works well. Aim: To describe the nursing team's experiences of enabling older people to be involved in their care. Method: A qualitative interview study in which eleven semi-structured joint interviews were conducted. A qualitative content analysis was performed.   Results: Four main categories have been identified: ‘The interaction of the nursing team is a prerequisite for patient participation’, ‘The interaction with the elderly person’, ‘Patient participation requires continuity, competence and time’, and ‘The obstacle to be able to involve the elderly person’. The first category describes nursing teams’ communication and teamwork for enabling elderly´s participation. The second category refers to the nursing team's relationship with the elderly person. The third category highlights which resource is necessary for promoting elderly´s participation in its own care and the last category highlights which obstacle the nursing team identifies as it could prevent the daily work for patient participation.    Conclusion: To make it possible for patient participants, it requires resources in the form of competence, continuity and time but it also requires teamwork between the nursing team and the elderly person.     Keywords:  Comorbidities, Geriatric care, Nursing, Person-centred care, Teamwork
32

Ambulanssjuksköterskans förståelse för den geriatriskapatientens situation i den pre-hospitala vården : Kvalitativ intervjustudie

Johansson, Emma January 2024 (has links)
No description available.
33

Kan tranbär förebygga urinvägsinfektioner? : Med primärt fokus på äldre vårdtagare / Can cranberries be used as prevention of urinary tract infections? : With a primary focus on older care recipients

Khadida, Savin, Al-Hedr, Jelan January 2021 (has links)
Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste förekommande bakteriella infektionen på äldreboenden. Idag behandlas den oftast med antibiotika men med det ständiga hotet av antibiotikaresistens krävs det andra alternativ till prevention. Tranbär är en nordamerikansk frukt som förekommer i olika former; tranbärsjuice, tranbärskapslar, tranbärspulver eller tranbärscocktails och som används som alternativ behandling. På grund av anatomiska skillnader, där kvinnans urinrör är närmre anus, är kvinnor överrepresenterade i studier om urinvägsinfektion. Syfte: Syftet var att med hjälp av studier undersöka om det går att förebygga urinvägsinfektioner, med fokus på äldre, med hjälp av tranbär och redogöra för andra effekter av dess behandling. Metod: En kvantitativ litteraturstudie med artiklar hämtade från CINAHL och PubMed, internationella databaser för forskning inom medicin och omvårdnad. Artiklarna granskades med SBU:s (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) mall för kvalitetsgranskning.  Resultat: Resultatet av denna studie visar på att tranbär uppvisar effekt i prevention av urinvägsinfektioner i jämförelse med placebo eller annan intervention. Enstaka studier påvisar ett icke signifikant resultat trots en viss minskning i incidensen av urinvägsinfektioner. Speciellt god effekt har tranbär på Escherichia coli (E. coli bakterier) och dess vidhäftningsförmåga. Tranbär påverkar E. coli bakteriens fimbrier och försvårar därmed vidhäftningen. Till följd av tranbärsintervention rapporteras minskad användning av antibiotika.  Konklusion: Tranbärets effekt har uppvisat flera positiva resultat och är ett alternativ som är värt att överväga. Tranbär är ett billigare alternativ som kan ersätta kontinuerliga doser av antibiotika och det medför inte samma mängd biverkningar. Om det dessutom används som tillägg till antibiotikabehandling kan det minska antalet antibiotikaförskrivningar vilket på lång sikt minskar utvecklingen av antibiotikaresistens. Tranbär kan rekommenderas till äldre för att förebygga och behandla urinvägsinfektioner. / Background: Urinary tract infection (UTI) is the most common bacterial infection in nursing homes. Today it is usually treated with antibiotics but with the constant threat of antibiotic resistance other alternatives to prevention are required. Cranberries are a North American fruit that comes in various forms; cranberry juice, cranberry capsules, cranberry powder or cranberry cocktails. Due to anatomical differences, where the woman's urethra is closer to the anus, women are overrepresented in studies of urinary tract infections. Aim: The aim was to examine with the help of studies whether it is possible to prevent urinary tract infections, with focus on older care recipients, with the help of cranberries and account for other effects of its treatment. Method: A quantitative literature review with articles taken from CINAHL and PubMed, international databases for research in medicine and nursing. The articles were reviewed with SBU's (the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation) criteria for quality review. Results: The results of this study show that cranberry demonstrates an effect in the prevention of urinary tract infections in comparison to placebo or other interventions. A few of the studies show a non-significant result despite some reduction in the incidence of urinary tract infections. Cranberry has particularly good effect on Escherichia coli (E. coli bacteria) and its adhesion. Cranberries affects the fimbriae of E. coli bacteria to make adhesion more difficult. Less use of antibiotics is reported after intake of cranberry. Conclusion: The effect of cranberry has shown several positive results and is an option worth considering. Cranberries can be seen as an unnecessary cost but could replace continuous doses of antibiotics. Cranberries are also a cheaper alternative and they do not cause the same amount of side effects as antibiotics. If it is used as a supplement to antibiotic treatment, it may not be necessary to prescribe antibiotics, which in long-term reduces the development of antibiotic resistance. Cranberry can be recommended to elderly for prevention and treatment of urinary tract infections.
34

Äldre patienters upplevelser av vården på en geriatrisk vårdavdelning : En intervjustudie

Hast, Angelica, Björkas, Ann January 2016 (has links)
Bakgrund: Svensk statistik tyder på att antalet multisjuka äldre kommer att öka. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet. I dagens samhälle föreligger en risk att äldre människor utsätts för ålderism, vilken kan påverka vårdens kvalitet och orsaka ett lidande för de äldre patienterna. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av vården på en geriatrisk vårdavdelning i Mellansverige. Metod: Latent kvalitativ innehållsanalys av tolv semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet utgörs av två teman och sju subteman. Temat Upplevelser av att få en god vård beskriver att de äldre patienterna upplevde sig få en vårdande miljö samt att vårdpersonalen fungerade som en hälsoresurs vilket kunde gynna patienternas välbefinnande. Temat belyser att ett gott bemötande och att få bli sedd som en person resulterade i positiva känslor samt att delaktighet och självbestämmande var viktiga faktorer. Temat Upplevelser av att få en bristande vård beskriver att upplevelser av en otrygg omgivning och avsaknad av sjukdomshänsyntagande, bristande bemötande och kunskap samt att inte få en personcentrerad vård resulterade i negativa känslor. Slutsatser: Resultatet visar att det förekommer både positiva och negativa upplevelser av vården på avdelningen. Att de äldre patienterna upplever brister i vården uppmärksammar att det finns en risk för att ålderism existerar och påverkar vårdens kvalitet. Examensarbetet kan tillföra kunskap om och förståelse för hur äldre patienter upplever vården, vilket kan bidra till bättre förutsättningar för en god vårdupplevelse. / Background:  Swedish statistics indicate that there will be an increase in the number of elderly with multiple illnesses. The Health Care Act stipulates that the care provided must be of good quality and meet the patients’ needs for security. In today's society there is a risk that older people are subjected to ageism, which can affect the quality of healthcare and expose the older patients to conditions of suffering. Aim: To describe older patients’ experiences of healthcare at a geriatric ward in central Sweden. Methods: A latent qualitative content analysis of twelve semi-structured interviews. Results: The results consist of two themes and seven subthemes. The theme Experiences of getting good health care describes that when older patients experienced a nurturing environment and the caregivers worked as a health resource, it could benefit the patients’ wellbeing. The theme emphasizes that encountering a good reception and being aknowledged as a person resulted in positive emotions, and that participation in the care process and self-determination were key factors. The theme Experiences of receiving a lack of care describes that the experience of an unsafe environment, actual diseases not being taken into account, lack of treatment and knowledge, as well as being denied person-centered care, resulted in negative emotions. Conclusions: The results indicate that both positive and negative resposnses concerning the care at the ward are experienced. The older patients who experience deficiencies in healthcare, recognize that there is a risk that ageism exists, which may affect the quality of care. The thesis provides knowledge and understanding of how older patients experience healthcare which can contribute to better conditions for the patients, in order for them to experience good healthcare.
35

Faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. : En systematisk litteraturstudie.

Brålander, Zara, Svensson, Åsa January 2009 (has links)
<p><p><p>Sammanfattning</p><p> </p><strong>Bakgrund</strong>: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. <strong>Syfte</strong>: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. <strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat</strong>: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen. Interaktionen i sin tur påverkas av olika främjande respektive hindrande faktorer. En central faktor var kommunikationens betydelse hos både vårdpersonal och personer med demens. Det framkom att både vårdpersonal och personer med demens kan påverka interaktionen, men det är vårdpersonalen som har det största ansvaret. <strong>Slutsats</strong>: Med en ökad kunskap om hur främjande respektive hindrande faktorer hos vårdpersonal och hos personer med demens påverkar interaktionen ökar möjligheten att tillgodose patienternas behov och samtidigt få dem att känna sig unika och värdefulla.</p></p>
36

Sjuksköterskans smärtidentifiering hos äldre med demenssjukdom

Rantakari, Minna-Kristiina January 2008 (has links)
No description available.
37

Physical activity, bone density, and fragility fractures in women

Englund, Undis January 2009 (has links)
Scandinavia has among the highest incidence of fragility fractures in the world. The reasons for this are unknown, but might involve differences in genetic and/or environmental factors, such as sunlight exposure and levels of physical activity. Weight-bearing exercise is thought to have a beneficial effect on bone health in the young, but few studies have evaluated whether exercise in older subjects affects bone density and protects against fragility fractures. The initial objective of this thesis was to evaluate whether a combined weight-bearing training programme twice a week would be beneficial as regards bone mineral density (BMD) and neuromuscular function in older women. Forty-eight community living women with a mean age of 73 years were recruited for this 12-month prospective, randomised controlled trial, and were randomly assigned to an intervention group (n=24) or a control group (n=24). The intervention group displayed significant increments in BMD at the Ward’s triangle, maximum walking speed, and isometric grip strength compared to the control group. The second objective was to investigate if training effects were retained in older women five years after the cessation of training. The 40 women who completed the first study included in this thesis were invited to take part in a follow-up assessment five years later, and 34 women (~79 years) agreed to participate. During these five years both groups had sustained significant losses in hip BMD and in all neuromuscular function tests, and the previous exercise-induced intergroup differences were no longer seen. The third and fourth objective of this thesis was to investigate whether exercise and weight-bearing leisure activities in middle-aged women are associated with a decreased risk of sustaining hip or wrist fractures at a later stage. A cohort of women participating in the Umeå Fracture and Osteoporosis (UFO) study, a longitudinal, nested case-control study investigating associations between bone markers, lifestyle, and osteoporotic fractures, was used for the purpose of this investigation. Eighty-one hip fracture cases and 376 wrist fracture cases, which had reported lifestyle data before they sustained their fracture, were identified. These cases were compared with age-matched controls identified from the same cohort. Using conditional logistic regression analysis with adjustments for height, BMI, smoking, and menopausal status, results showed that moderate frequency of leisure physical activities such as gardening and berry/mushroom picking, were associated with reduced hip fracture risk (OR 0.28; 95% CI 0.12 – 0.67), whereas active commuting (especially walking) along with dancing and snow shoveling in leisure time, reduced the wrist fracture risk (OR 0.48; 95% CI 0.27 – 0.88, OR 0.42; 95% CI 0.22 – 0.80 and OR 0.50; 95% CI 0.32 – 0.79 respectively). In summary, this thesis suggests that weight-bearing physical activity is beneficial for BMD and neuromuscular functions such as muscle strength and gait in older women, and that a physically active lifestyle, with outdoor activities, in middle age is associated with reduced risk of both hip and wrist fractures. Possible mechanisms underlying this association include improved muscle strength, coordination, and balance, resulting in a decreased risk of falling and perhaps also direct skeletal benefits.
38

Vem vårdar vårdaren? : Närståendes upplevelser av att vårda en äldre person palliativt i hemmet

Bülow, Johanna, Volkova, Galina January 2011 (has links)
Bakgrund: När allt fler lever längre ökar sannolikheten att möta livets slut vid en hög ålder. Att dö i hemmet är ett önskemål hos många personer i livets slut och deras närstående. Allt fler personer i livets slut vårdas i dag i hemmet och det är troligt att denna trend kommer att öka i framtiden. När palliativ vård utförs i hemmet förutsätter det ofta att det finns en närstående som kan fungera som vårdare. Konfronterandet med döden innebär vanligtvis en svår livssituation, som kan vara den närståendes första riktiga möte med döden. I detta påfrestande läge har den närstående ett stort behov av stöd från och god kommunikation med den professionella vården, då en god vård av den sjuke förutsätter att den närstående får ett professionellt stöd. För att kunna ge de närstående stöd är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en äldre person palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie där totalt åtta kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar relevanta för syftet analyserats. Fribergs kvalitativa analysmodell (2006) har använts för att identifiera kategorier. Resultat: Sju kategorier framkom ur analysen: upplevelsen av att se den sjuke förändras, önskan att vara tillräcklig och bidra, upplevelsen av de professionellas svek, strävan efter hopp och mening, upplevelsen av ansträngning, upplevelsen av brist på kontroll och betydelsen av familj och vänner. Diskussion: I diskussionen relateras centrala delar av resultatet till Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Upplevelsen av de professionellas svek, strävan efter hopp och mening samt upplevelsen av lidande diskuteras. Även viktiga aspekter som sjuksköterskan bör tänka på diskuteras.
39

Sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård / Medical social worker profession and curative work in geriatric care

Yemane, Zewditu January 2011 (has links)
Syftet med studien är öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vad kännetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vård, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vård, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar känslomässiga svåra situationer. Studien bygger på kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vård. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad frågeguide som utgick från teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vård innebär egentligen att arbeta med hela samhället. Det är ett enormt brett och tungt arbete men också med mycket glädje. Det som kuratorsarbetet syftar till, är att stödja patienten och de anhöriga genom att försöka förmå den äldre patienten och de anhöriga att orka leva så normalt som möjligt. Det är viktigt att kuratorn känner sig delaktiga i ett teamwork. Personalen som består av olika professioner arbetar i team. Kuratorn utgör den psykosociala kompetensen inom teamet, med kunskaper rörande samspelet mellan äldre patient och anhörigas psykiska och sociala situation. Kurator ansvarar för att dessa aspekter hos patienter och anhöriga intresserades och på lämpligt sätt utföras i geriatriska vården. Kuratorns utvecklingsmöjligheter finns det men beroende på i vilken organisation man tillhör har avgörande roll. Det är en fördel att arbeta som kurator med äldre patienter är att kuratorn har största möjliga tillgång till livsberättelser från levande människor.
40

Faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. : En systematisk litteraturstudie.

Brålander, Zara, Svensson, Åsa January 2009 (has links)
Sammanfattning   Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen. Interaktionen i sin tur påverkas av olika främjande respektive hindrande faktorer. En central faktor var kommunikationens betydelse hos både vårdpersonal och personer med demens. Det framkom att både vårdpersonal och personer med demens kan påverka interaktionen, men det är vårdpersonalen som har det största ansvaret. Slutsats: Med en ökad kunskap om hur främjande respektive hindrande faktorer hos vårdpersonal och hos personer med demens påverkar interaktionen ökar möjligheten att tillgodose patienternas behov och samtidigt få dem att känna sig unika och värdefulla.

Page generated in 0.0657 seconds