Målet med det här arbetet är att se bortom de senaste årens negativa utveckling för glasindustrin och undersöka vilka fördelar som finns i glasindustrin idag.Researcharbetet består av studiebesök och intervjuer av nyckelpersoner för att skapa en bild av hur branschen ser ut. Till det kommer även en analys av bilden som glasbruken ger av sig själva mestadels med hjälp av internet. Dagens glasindustri är småskalig och det ger fördelar som hög flexibilitet, korta beslutsvägar och möjlighet att tillverka mindre produktserier. Legotillverkning lyfts fram som ett bra exempel på hur man kan få avsättning för svensktillverkat glas. För att som designer utnyttja detta undersöks möjligheten att arbeta som ett slags glaskonsult. Genom att vara länken mellan beställare och glasindustri kan designern då få en nyckelroll och göra det lättare för intresserade företag att ta fram glasprodukter i Sverige. Utöver designarbetet ska designern vara expert på branschen och veta vad som går att tillverka och vem som kan göra det bäst.För att praktiskt undersöka det här sättet att arbeta samarbetar jag med restaurangen Kafé de Luxe i Växjö. Tillsammans med deras ölleverantör Galatea Spirits har jag tagit fram ett specialdesignat glas till deras ”stora stark”. Eftersom det handlar om servisglas i klart glas vände jag mig – i linje med mitt koncept – till Skrufs glasbruk.Arbetet består av två delar. Först en analys av glasindustrin och beskrivning av konceptet följt av en beskrivning av min designprocess för Kafé de Luxes glas.Utifrån research och designarbete dras slutsatsen att konceptet med en utvidgad designerroll är gångbart men kräver en stor insats av designern.

<p>Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.</p><p>Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter. Vi har studerat Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB för att komma fram till hur dessa samverkar runt sin egen verksamhet samt vad syftet med deras samverkan är.</p><p>Vi har valt att göra tre fallstudier på Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB. Vi har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. För att tolka det insamlade materialet har vi använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn. De data vi samlat in har gjorts genom intervjuer, litteratur, hemsidor och vetenskapliga artiklar.</p><p>Samverkan inom turismbranschen är en nödvändighet enligt många av våra informanter. Det kan beskrivas som att aktörer samarbetar kring ett gemensamt mål och drar nytta av varandra. Samverkan kan ske genom olika former såsom partnerskap, nätverk och projekt. Samverkan handlar till stor del om tillit och mänskliga relationer, något som gör att det kan vara svårt att samverka. En anledning till samverkan kan vara att utveckla verksamheten, bli mer konkurrenskraftiga samt gemensam marknadsföring. Huvudsyftet med samverkan är att tillsammans locka fler turister till en region.</p>

No description available.

No description available.

Tourism is something that today is very common for most parts of the world. Tourism effects is a phenomenon that focuses on the effects of tourism which can affect destinations and residents in different ways. The most common are social, cultural, environmental and economic impacts. The purpose of this bachelor thesis has been to explore if there are any tourism effects and if so, what are they and in what ways can they affect a small rural area as a destination and the effect on the residents. For this purpose we have used an area called Glasriket in Sweden as an example. This study has used both qualitative and quantitative data with a deductive approach. After conducting our research, we then composed a questionnaire. The questionnaire was shared on our personal Facebook pages and also sent out through email to businesses, organizations and municipalities in Glasriket. In total, the empirical data was collected from 74 respondents. The results of the study showed that tourism is often perceived as positive. The positive effects of tourism outweigh the negative. It is clear that tourism has impacts on destinations in rural areas and not only on major cities or coastal areas. One conclusion is that yes, there are effects caused by tourism in Glasriket. There are several environmental, social, cultural and economic impacts in this area. It can also be concluded that tourism affects people and destinations in different ways and the ways the effects are perceived by residents might vary depending on factors such as cultural background, economic status and personal opinions.

Denna kandidatuppsats inom ämnet kulturvård, behandlar Glasriket, ett område i sydöstra Småland där det funnits en koncentration av glasbruk, glashyttor och glasverkstäder sedan 1800-talet. Studiens syfte är att ge en bild av glashantverksutövares uppfattning av sitt hantverk och yrke, idag och i ett framtidsperspektiv. I uppsatsen redogörs för Glasrikets historiska utveckling samt en inventering av de glasbruk, glashyttor och glasverkstäder som funnits i Glasriket mellan 1742–2023. I uppsatsen presenteras en intervjustudie som genomförts med sex glashantverkare, som är verksamma i Glasriket. / This bachelors thesis in Cultural Studies, is about The Kingdom of Crystal, a part of the southeast of Sweden, called Småland, where a large amount of glass factories has been established since the 19th century. The purpose of the study is to describe glass-craftsmen and women and their perspective in regard to their profession, today and of the future. A summary of the historical development of The Kingdom of Crystal is included in the thesis, as well as an inventory of the glass factories and other glass- related businesses in The Kingdom of Crystal between 1742–2023. The thesis includes an interview study with six different glass-craftsmen and women, active in The Kingdom of Crystal.

Denna studie introducerar och undersöker konceptet ”populärbyggnadsvård” i tidningar och böcker, med syfte att definiera mönster och karaktärsdrag inom populärkulturell litteratur om byggnadsvård. Undersökning utgår från typiska drag inom populärhistorian, för att se om dessa är applicerbara på den populärkulturella byggnadsvårdslitteraturen. Vidare diskuteras materialen och de typiska attributen utifrån filosofen Ludwik Flecks idéer om ”tankestilar” och ”tankekollektiv”. Metoden som brukas är både en kvalitativ litteraturstudie och en kvantitativ analys av tematik och rubriker i tidskrifter. Undersökningen resulterar i att populärbyggandsvården innefattar fyra huvudteman: bebyggelsehistoria, konstruktion, estetik och livsstil. Området besitter tydliga kommersiella drag och fokuserar till stor del på personlig känsla och upplevelse. Vidare syftar området till att vara underhållande och utbildande på samma gång. Undersökningen visar på att det kan finnas möjlighet för populärkulturen att öka det generella intresset för byggnadsvården, men att det finns en viss risk för upprepningar av information. Tidskrifterna stämde i större utsträckning överens med de identifierade dragen för populärhistoria än vad böckerna gjorde. / This essay introduces and explores the concept of “popular building preservation” in books and magazines, with the purpose to define patterns and characteristics within popular literature about building preservation. The study is based on common characteristics in popular history, to see if these characteristics can be applied on the popular literature regarding building preservation. The material and the characteristics are further discussed in relation to the philosophical ideas of “thought styles” and “thought collectives”, presented by the philosopher Ludwik Fleck. The study shows that popular building preservation embraces four main themes: built heritage, construction, aesthetics and lifestyle. The field is shown to be fundamentally commercial and its main focus is personal experience and emotion. The subject is further shown to be educational and entertaining at the same time. The study indicates that there could be a possibility for popular building preservation to increase the overall interest for built heritage, but that there also is a tendency for repeating themes and information. The magazines generally had more in common with the identified characteristics of popular history than the books.