Syftet med studien var att studera relationen mellan motionoch global självkänslaoch undersöka om relationen medierasav fysisk förmåga och fysiskt självvärde.Frågeställningen som skapades var följande:Visar relationen mellan motion och global självkänsla på indirekta effekter genom fysisk förmåga och fysiskt självvärde?Frågeställningenundersöktes genomentillämpning av detteoretiska ramverketThe Exercise and Self-esteem model(EXSEM). De två primära mediatorerna i genomförandet av testet var fysisk förmåga (M1)och fysiskt självvärde (M2). Syftet i detta varatt få inblickom mediatorernavisarpåindirekta effekter i relationenmellan motion och global självkänsla bland individer som motionerar.Genom att använda EXSEM som teoretiskt ramverk skapades en medieringsmodell(figur2).I studien deltog 104 individerdär antalet kvinnor var46och antalet män var58.Deltagarna var bosatta i Sverige, där50 styckenav deltagarnarekryterades på tre olika motionsinstitut varav tvåbelägna i Göteborg och ett i Borås. Resterande deltagarerekryterades online viatvå Facebook-grupper. Data för undersökningen samlades invia enkäter därdeltagarna fick skatta sig självaisinrelation till deras motionsutövande. Varje individs motionsutövandemättes genom ett frågeformulär som strukturerades i enlighet med Godin Leisure-Time exercise questionnaire. Global självkänsla mättes genom självrapporteringsinstrumentet Rosenberg Self-esteem Scale. Slutligen mättes fysiskt självvärde och fysisk förmåga genomsjälvbegrepps-instrumentet Physical Self-Perception Profile.Resultatetvisadeattmotion hade enpositiv statistisksignifikant indirekt effekt på global självkänsla genom mediatorerna fysisk förmåga tillsammans med fysiskt självvärde. / The purpose of the study wastoinvestigate the relation between exercise and global self-esteemand examine whether the relationship is mediated by physical ability and physical self-worth.The hypothesis that was created was the following: Does the relationship between exercise and global self-esteem show indirect effects through physical ability and physical self-worth?.This was implemented bytestingthe Exercise and Self-esteem model (EXSEM). The implementation of the test was to examine the following mediators: Physical ability (M1) and Physical self-esteem (M2), with the aim of finding if the mediators show indirect effects in the relationship between exercise and global self-esteem among individuals who exercise. Using EXSEM as a theoretical framework, a mediation model was created (Figure 2). The study involved 104 individuals where the number of women consisted of 46 and the number of men consisted of 58where all the participants lived in Sweden.There were 50 participants recruited at three different gyms, two of which were located in Gothenburg and one in Borås. The remaining participants were recruited online via two Facebookgroups. The data ofthe survey were collected via questionnaires that the participants had to rate themselves in their relation to their exercise.Each individual's exercise was measured through a questionnaire that was structured in accordance with the Godin Leisure-Time exercise questionnaire. Global self-esteem was measured through the Rosenberg Self-esteem Scale. Finally, physical self-valueand physical ability were measured through the self-concept instrument Physical Self-Perception Profile. The results showed that exercise had a positive statistic significantindirect effect on global self-esteem through the mediators physical abilityalong with physical self-value.

The main objective of this thesis is to verify the relationship of the contextually specific motivation in sport to a global self-esteem and possible mediation effects of the physical self-perceptions in this relationship. To achieve this objective six individual studies were conducted. First, we focused on the translation of diagnostic instruments: the Sport Motivation Scale (SMS; Pelletier et al., 1995) and the Social Physique Anxiety Scale (SPAS; Hart, Leary, Rejeski, 1989) into the Czech language. Next, the validity and reliability of the scores obtained by Czech versions of the instruments were examined. Based on the results of the structural equation modeling and using a known-difference evidence validity approach we concluded that both translated instruments may be useful as a valid and reliable diagnostic tools for measuring different kinds of motivation in sport (SMS) and negative physical self-perception (social physical anxiety - SPAS). Using structural equation modeling, we also concluded that different types of motivation in sport (which vary in degree of relative autonomy of the subject) affect specific self-esteem associated with the body, as well as the evaluation of one's self at the global level. Relationship of the sport motivation and the global self-esteem was largely mediated...

Låg självkänsla och hög maladaptiv perfektionism har visat sig öka risken för tidig debut och vidare utveckling av ångest- och depressionssyndrom hos studenter. Studien syftade till att undersöka relationen mellan faktorerna självkänsla, perfektionism och kognitiv ångest, fysiologisk ångest och ångestreglering hos studenter. Detta genomfördes genom tre frågeställningar med tillhörande hypoteser. Studiens enkät besvarades av 141 deltagare; 89 kvinnor och 52 män, med varierande huvudämnen. Resultatet visade att kvinnor uppgav högre grad av kognitiv- och fysiologisk ångest än män, medan män erhöll högre grad av ångestreglering än kvinnor. Vidare påvisades en negativ korrelation mellan självkänsla och kognitiv- och fysiologisk ångest. Dessutom erhölls positiva korrelationer mellan rigid- och självkritisk perfektionism och kognitiv- och fysiologisk ångest. Självkritisk perfektionism kunde förklara störst varians hos både kognitiv- och fysiologisk ångest, medan självkänsla förklarade störst varians hos ångestreglering. Ett intressant resultat var att inneha hög självkänsla bidrar till en ökad upplevd förmåga att hantera prestationsångest.

No description available.